Alkohol har en dämpande effekt på det centrala nervsystemet, vilket ger en känsla av berusning. På sikt kan dock alkoholen försämra minnet och äventyra hälsan i hela kroppen, inte minst din leverhälsa.
Alkohol är ett kontroversiellt ämne. Å ena sidan anses måttlig alkoholkonsumtion förbättra hälsan och skydda mot vissa sjukdomar, medan överkonsumtion anses vara en hälsorisk. I den här artikeln tar vi upp några av alkoholens goda och dåliga hälsoeffekter.
Alkohol är ett lagligt och mycket vanligt berusningsmedel som bland annat finns i vin, öl och cider. Inom kemin är alkoholer en stor grupp av molekyler, men i dagligt tal används ordet om den etanol som produceras som ett resultat av jäsningsprocesser och ger en berusande effekt när man dricker alkoholhaltiga drycker.
Alkohol har en dämpande effekt på det centrala nervsystemet. Mer specifikt påverkar det signaleringen med neurotransmittorerna GABA och glutamat i hjärnan vilket i sin tur har effekter på alltifrån humöret till kognition och vakenhet.
Alkoholkonsumtion leder ofta till förändringar i humöret och till minskade hämningar. Vid högre doser kan det leda till sluddrigt tal och även till medvetandeförlust. Vissa personer blir mer aggressiva och får ett mer oförutsägbart beteende av alkohol. Vid hög konsumtion kan man även drabbas av karaktärsförändringar, försämrat omdöme och flera andra problem.
Levern är kroppens reningsverk. Den tar hand om och avlägsnar en rad skadliga ämnen från kroppen. Bland annat är det levern som förbränner den alkohol som konsumeras. Långvarig eller intensiv alkoholkonsumtion stör förbränningsprocessen och ökar risken för leversjukdom.
Långvarig alkoholkonsumtion kan leda till ärrbildning i levern, så kallad levercirros eller skrumplever. När levern är skadad blir den sämre på alla sina uppgifter och kan inte längre avlägsna giftiga ämnen från kroppen, vilket leder till mycket allvarliga hälsoproblem.
Kraftig konsumtion kan även orsaka alkoholhepatit (inflammation i levern), ett akut och potentiellt dödligt tillstånd.
Överdriven alkoholkonsumtion kan förändra funktionen av de matsmältningsenzymer som produceras av bukspottskörteln och på sikt leda till pankreatit (bukspottkörtelinflammation). Överkonsumtion kan även påverka tarmarna och kan leda till irritabel tarm och stört vitaminupptag.
Bukspottkörteln producerar hormonerna insulin och glukagon som kroppen använder för att hålla blodsockret under kontroll. Alkohol kan störa både leverns och bukspottkörtelns funktion och även orsaka bestående skador på dessa organ.
När leverns och bukspottskörteln funktion störs kan man drabbas av både för högt blodsocker (hyperglykemi) och för lågt blodsocker (hypoglykemi). Båda dessa tillstånd är potentiellt allvarliga och ger negativa hälsoeffekter.
När blodsockernivåerna störs kan man drabbas av många symtom, till och med medvetslöshet i allvarligare fall. Diabetiker och andra personer med sjukdomar som påverkar blodsockret är extra känsliga och bör vara försiktiga när det gäller alkoholkonsumtion.
Alkohol påverkar både hjärta, blodkärl och lungor eftersom det påverkar blodtryck och blodfetter. Generellt löper stordrickare större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar än andra. Kvinnor är extra känsliga för just denna effekt då de löper större risk än män att utveckla en hjärtsjukdom på grund av alkoholkonsumtion.
Alkoholkonsumtion kan bland annat leda till:
Även om alkoholen tar bort hämningar så har den över lag en negativ effekt på den sexuella hälsan. Män som dricker mycket kan drabbas av erektionsproblem och alkoholkonsumtion kan även hindra produktionen av könshormoner vilket sänker ens libido.
Kvinnor som dricker mycket kan sluta menstruera och risken att drabbas av infertilitet på grund av alkohol är därför högre hos kvinnor än hos män.
Även en måttlig alkoholkonsumtion kan orsaka problem i fosterutvecklingen och missfall. Man bör därför inte konsumera alkohol under en pågående graviditet.
När man dricker alkohol under graviditeten löper det ofödda barnet risk att utveckla fetal alcohol syndrome disorder (FASD). Det är en sjukdom som orsakar inlärningssvårigheter, långvariga hälsoproblem, emotionella störningar och fysiska avvikelser hos barnet.
Hög konsumtion av alkohol försvagar immunförsvaret vilket höjer risken för att drabbas av infektioner. Alkoholkonsumtion leder också till högre risk för vissa typer cancer, exempelvis i matstrupen och levercancer.
Alkohol i sig är mycket energirikt och innehåller många kalorier, dessutom innehåller alkoholhaltiga drycker socker och annat som är energirikt. Att dricka för mycket kan i sig därför leda till övervikt och fetma, även om kosten i övrigt är bra. Det bästa sättet att gå ner i vikt i ett sådant läge kan därför vara att sluta dricka.
Motsatt problem kan också uppstå. Alkoholkonsumtion kan även orsaka undervikt och undernäring eftersom det kan leda till att man inte tar hänsyn till del normala matmönstren och glömmer av att äta regelbundna måltider.
Långvarig alkoholkonsumtion leder till ett svagare skelett vilket ökar risken för benbrott, som dessutom på grund av alkoholen läker långsammare. Musklerna påverkas också av alkoholkonsumtion och långvarigt drickande kan ge både muskelsvaghet och kramper.
Låggradig inflammation i kroppen, som sällan ger märkbara symtom, är kopplat till en ökad risk för att utveckla en rad sjukdomar med tiden. Denna inflammation är ofta skapad av olika livsstilsfaktorer och kan därför åtgärdas med hjälp av livsstilsförändringar. Alkohol är en av flera riskfaktorer för låggradig inflammation, några andra är:
Alkohol har en dämpande effekt på det centrala nervsystemet och minskar därigenom kommunikationen mellan hjärnan och kroppen.
Det märks exempelvis av genom de samordningsproblem som uppstår i kroppen vid alkoholkonsumtion. Talet kan bli sluddrigt, balansen försämrad och överdriven konsumtion kan även ge stickningar och domningar i händer och fötter.
Alkohol gör det också svårare att bilda långtidsminnen. Det blir också svårare att tänka klart och fatta rationella beslut under alkoholpåverkan. Efter långvarig konsumtion kan de delar av hjärnan som ansvarar för känslor och kontroll skadas. Eftersom alkoholen har dessa och flera andra effekter är det förbjudet att köra bil efter att ha druckit.
Långvarig och kraftig alkoholkonsumtion kan leda till att man utvecklar det neuropsykiatriska tillståndet Wernicke-Korsakoffs syndrom. Minnet påverkas, i vissa fall leder det till demens. Man kan också drabbas av allmän förvirring, motoriska problem och ögonproblem.
Alkoholorsakad vitaminbrist (vitamin B1) bidrar till Wernicke-Korsakoffs syndrom och även brist på B12, B6 och magnesium är vanligare hos stordrickare. Dricker man mycket alkohol är det därför extra viktigt att få i sig dessa näringsämnen.
Vitamin B12-nivån i just din kropp, och många andra värden, kan du själv mäta genom en hälsokontroll via blodprov.
Alkohol kan leda till ett försämrat humör. Det beror på att det kan minska lagren av serotonin i hjärnan. Serotonin är en signalmolekyl vars nivåer är en av flera faktorer som tros vara kopplade till humör och välbefinnande. När serotoninnivåerna sjunker höjs risken för dåligt humör och på sikt depression.
Alkohol kan orsaka minskad sömnkvalitet och på sikt kan drickande leda till sömnlöshet. Efter en så kallad ”blöt kväll” är det inte ovanligt att det känns som om man inte sovit alls, även om man sovit över åtta timmar.
Vissa upplever att alkoholen hjälper en att somna på kvällen. Men även om det hjälper en att somna på kvällen kan det leda att man är tröttare på morgonen. Detta eftersom alkoholen ger en försämrad sömn som helhet då det sänker sömnkvaliteten.
Vanan kan också på sikt orsaka andra hälsoproblem i kroppen, inte minst levern tar skada av långvarig alkoholkonsumtion.
En måttlig alkoholkonsumtion innebär en konsumtion där risken att utveckla skador relaterade till alkoholen är låg. Rekommendationer som tagits fram gäller för en genomsnittlig frisk vuxen person, individuella faktorer påverkar var just din nivå för lågriskkonsumtion ligger.
Personer med dålig hälsa, låg kroppsmassa och hög ålder lider exempelvis högre risk än andra för skada av alkoholkonsumtion.
All alkoholkonsumtion är förenad med en risk för försämrad hälsa, men risken blir högre desto mer alkohol man konsumerar. Det är också förenat med högre risk för skador att dricka mycket alkohol på en gång snarare än lite varje gång.
Generellt gäller rådet att ”ju mindre desto bättre”, specifika rekommendationer saknas i Sverige eftersom vad som är en riskfylld nivå skiljer sig från individ till individ.
Läs gärna Systembolagets resonemang kring detta.
Även om det inte finns fastslagna nivåer är en generell rekommendation från en svensk forskargrupps rapport 2018 att dricka färre än tio standardglas per vecka och inte mer än tre standardglas per tillfälle.
Ett standardglas motsvarar 33cl starköl, ett glas vin eller 4cl sprit.
Det finns ingen fastställd riskgräns för minderåriga utan i stället rekommenderas att unga inte dricker alls. Detta eftersom alkohol har en stark effekt på både den kognitiva och fysiska utvecklingen under tillväxten.
Det är aldrig bra att överkonsumera alkohol, men i vissa situationer är det särskilt viktigt att vara uppmärksam på sin egen konsumtion. Exempelvis om:
Alkoholkonsumtion kan hos vissa personer med tiden leda till ett alkoholberoende vilket är både skadligt för hälsan och svårt att bli av med. Det kan vara en kombination av psykologiska, sociala och rent fysiska faktorer som bidrar till beroendet.
Alkoholmissbruk kan också leda till abstinensbesvär, ibland är dessa så svåra att det krävs hjälp från vården för att kunna sluta.
Symtom på abstinens som kan uppstå när man försöker att sluta dricka är bland annat:
Har man druckit under mycket lång tid kan det till och med vara farligt att sluta tvärt utan medicinsk hjälp, bland annat behöver man ofta ge tiamin (vitamin B1) i samband med att man slutar dricka.
Tips: 3 viktiga värden som påverkar kondition och uthållighet
 | Medicinskt granskad av: Oskar Nordlund Medicinskt ansvarig läkare |
Hälsokontroll Total Plus ger dig en bred bild av din hälsa och inkluderar 35 värden som tillsammans bildar en omfattande nulägesanalys av de viktigaste värdena i din kropp.
Hälsokontroll Total inkluderar 27 värden och är en omfattande hälsokontroll för dig som vill ha en grundlig koll på de viktigaste områdena som påverkar din hälsa.
Hälsokontroll Bas inkluderar 20 värden och är en grundläggande hälsokontroll för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar din hälsa.
[AR3]Inklusive stycket nedanför
Att ta sin hälsa i sina egna händer börjar med att förstå sin kropp. Ett bra första steg är att förstå kroppens viktigaste värden genom ett blodprov.
Den viktigaste av B-vitaminerna är vitamin B12, då den livsviktiga celldelningen inte kan ske när det råder brist. Men det går att fixa
Får du i dig tillräckligt med D-vitamin? Lär dig vad D-vitamin är bra för, vilken kost som fyller på dina lager, och hur du kan mäta din vitamin D-nivå.
Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att man har för mycket socker i blodet. Övervikt, dåliga kostvanor och för lite motion är riskfaktorer.
Ferritin är ett protein som kroppen använder för att lagra järn. Genom att mäta sina nivåer av ferritin får man därför en bild av kroppens järnnivåer, har man låga ferritinnivåer indikerar det järnbrist.
Testosteron är det viktigaste könshormonet hos män och mängden testosteron har en avgörande effekt på ens hälsa och välbefinnande.
Artikel uppdaterad:
23 februari 2024
Ger dig kunskap och kontroll över din hälsa
Följ dina värden hur de utvecklas över tid
Enkla och tydliga resultat inom några dagar
Inga väntetider på remiss från läkare för att beställa hälsokontroll/enskilda tester
För både privatpersoner och företag
Hälsokontroller framtagna av erfarna läkare
Läkare granskar alla resultat
Vi samarbetar med över 100 ackrediterade lab i Sverige, över 70 i Stockholm
Första provsvaren oftast inom några timmar
Blodprovet tar bara några minuter
Över
tester analyserade
Kundnöjdhet
Betyg på Google