Hoppa till sidans innehåll
Hem / Artiklar / Hypertyreos är en sköldkörtelsjukdom som ökar ämnesomsättningen

Hypertyreos är en sköldkörtelsjukdom som ökar ämnesomsättningen

Hypertyreos innebär att man har en överaktiv sköldkörtel, vilket i sin tur innebär att kroppen producerar för mycket sköldkörtelhormon och gör att ämnesomsättningen går på högvarv. Man kan då drabbas av hjärtklappning, nervositet, sömnproblem och en rad andra symtom.

Kort om hypertyreos:

  • Hypertyreos ökar kroppens ämnesomsättning och påverkar därför många av kroppens funktioner.
  • Hypertyreos kan bland annat höja vilopulsen och orsaka hjärtklappning, ge sömnproblem, tarmproblem, muskelsvaghet och ofrivillig viktminskning
  • Hypertyreos kan ha flera orsaker och går att behandla.

Vad är hypertyreos?

Sköldkörteln eller tyreoidea som den också kallas, sitter på framsidan av luftstrupen och producerar sköldkörtelhormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Sköldkörtelhormonerna reglerar kroppens ämnesomsättning och har därför stor påverkan på vår hälsa.

En människas vikt, puls, blodtryck, psykiska mående och mycket annat påverkas av ämnesomsättningen. Ibland påverkar olika sjukdomsprocesser sköldkörteln och den kan då börja producera för mycket sköldkörtelhormon. Sköldkörteln blir hyperaktiv och man kallar därför detta tillstånd för hypertyreos.

Ungefär 1 % av alla nordbor lider av överaktiv sköldkörtel. Sjukdomar i sköldkörteln är ungefär 5–10 gånger vanligare hos kvinnor än män och 2–3% av alla kvinnor drabbas av hypertyreos under sitt liv.

Vilka är symtomen på hypertyreos?

Hypertyreos kan orsaka många olika symtom och flera av dessa är gemensamma för alla sköldkörtelsjukdomar. Möjliga symtom på hypertyreos listas nedan:

Dessa symtom kan ha flera orsaker och förekomsten av något av de ska därför inte tolkas som bevis på hypertyreos. Däremot kan det vara bra att kolla upp sina sköldkörtelhormoner om man märker av symtom, exempelvis vid oförklarlig viktnedgång eller sömnproblem.

Hur diagnostiseras hypertyreos?

Hypertyreos diagnosticeras med hjälp av ett blodprov som mäter nivån av sköldkörtelhormoner i blodet. Man mäter då mängden tyrotropin (S-TSH) och mängden fritt tyroxin (S-T4) i blodet. Vid hypertyreos är TSH lågt och mängden T4 är förhöjd.

Det kan finnas flera orsaker till hypertyreos och ibland tar man ytterligare prover för att säkerställa diagnosen.

Orsaker till hypertyreos

Orsakerna till överaktiv sköldkörtel är flera, bland annat:

Av dessa är Graves sjukdom den absolut vanligaste orsaken bland yngre och medelålders personer och knölstruma är vanligare bland äldre. Toxiskt adenom är ovanligare och orsakar ungefär 5% av all hypertyreos.

I de tidiga stadierna av inflammation i sköldkörteln uppstår ofta hyperfunktion, vilket vanligtvis inte kräver behandling. När inflammationen avtar brukar sköldkörtelvärdena återgå till det normala men Ibland utvecklas också långvariga förändringar av sköldkörtelfunktionen.

Ibland kan man även drabbas av kortvarig och övergående hypertyreos vilket har andra orsaker.

Vad är Graves sjukdom?

Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom, ett tillstånd där immunförsvaret vänder sig mot kroppen. Vid Graves sjukdom riktar sig antikropparna från immunförsvaret mot sköldkörteln och får den att producera för mycket sköldkörtelhormon.

Förutom allmänna symtom på hypertyreos är svullnad av ögon och ögonlock associerat med Graves sjukdom. Ett annat symtom kan vara kan vara en stirrande blick som förvärras ytterligare av rökning. Ögonrelaterade symtom förbättras vanligtvis när hypertyreosen behandlas.

Vad är knölstruma?

Struma innebär att man har en förstorad sköldkörtel och orsakas vanligtvis av jodbrist. Vid knölstruma blir sköldkörteln större och en eller flera knölar växer fram vilka ibland kan kännas på halsen. En större sköldkörtel leder inte nödvändigtvis till ökar produktion av hormoner. Ibland kan för mycket sköldkörtelhormon produceras av knölarna vilket ger hypertyreos och det kallas då för toxisk knölstruma.

Struma var tidigare den vanligaste orsaken till överaktiv sköldkörtel men idag är det ovanligt. Det beror på att jodbrist var betydligt vanligare förr. Intaget av jod har ökat med tiden, bland annat tack vare att det tillsätts i bordssalt, och de flesta får i sig nod med jod från kosten.

Vad är tyreoidit?

När sköldkörteln blir inflammerad kallas det för tyreoidit. Det kan då lätt läcka ut lagrade sköldkörtelhormoner till blodet vilket ger tillfälligt för höga nivåer, och symtom på hypertyreos uppstår.

Tyreoidit kan uppkomma i samband med graviditet och förlossning, på grund av autoimmuna sjukdomar (exempelvis Hashimotos sjukdom) och på grund av virusinfektioner. Inflammationen är de flesta fall tillfällig och symtomen övergående.

Hur behandlas hypertyreos?

Behandling av hypertyreos skiljer sig åt beroende på orsak och målet är att bota och/eller lindra symtomen av sjukdomen. Vanliga behandlingar är medicinering, radiojodbehandling och kirurgi. Ibland kombineras dessa för att ge optimal effekt.

Medicinering vid hypertyreos

Läkemedel som minskar produktionen av sköldkörtelhormon används ofta för att behandla själva hypertyreosen. Dessutom ges också andra läkemedel i symtomlindrande syfte. Exempelvis kan betablockerare ofta hjälpa till mot symtom som högt blodtryck, hög puls och darrningar. Doseringen av läkemedel vid behandling av sköldkörteln är noga framtagen av din läkare och det är viktigt att inte justera den på egen hand.

Radiojodbehandling vid hypertyreos

Det är möjligt att behandla hypertyreos med radiojodbehandling. Man använder då radioaktivt jod som tas upp i sköldkörteln och avger joniserande strålning. Det minskar dess storlek och aktivitet utan att kirurgi krävs. I vissa fall kan dock hypotyreos uppstå som biverkning vilket kräver medicinering.

Kirurgi vid hypertyreos

För att minska tillverkningen av sköldkörtelhormon kan hela eller delar av sköldkörteln opereras bort. Det kan ofta bota hypertyreosen. Som med alla operationer medför det dock vissa risker, exempelvis kan man skada bisköldkörtlarna som reglerar kroppens kalciumbalans eller skada halsnerver vilket gör rösten hes.

Kan hypertyreos påverkas av din livsstil?

Det finns vissa riskfaktorer som ökar risken för hypertyreos, men generellt går det inte att undvika sjukdomen med hjälp av en sund livsstil. I stället orsakas tillståndet ofta av faktorer som är bortom ens kontroll. Vissa undantag finns, exempelvis kan rökning och ett för lågt jodintag öka risken för hypertyreos.  

Däremot kan en hälsosam livsstil hjälpa sköldkörtelns normala funktion och kroppens allmänna välbefinnande, även hos personer med hypertyreos. Exempelvis kan rökning och starkt kaffe påverka kroppen negativt och man är ofta känsligare för dessa negativa effekter när man lider av hypertyreos. Det är därför extra viktigt att ha en sund livsstil om man har hypertyreos.

Vilka är riskfaktorerna att drabbas?

Följande faktorer kan alla öka risken för hypertyreos:

Är det hypertyreos eller något annat?

Liksom vid hypotyreos liknar symtomen för hypertyreos många andra sjukdomar och tillstånd. Om blodproven inte visar hypertyreos kan ens symtom till exempel bero på någon av följande tillstånd:


Medicinskt granskad av:
Ron Liebkind
Medicinskt ansvarig läkare

Gå till varukorgen: kr