Hoppa till sidans innehåll
Hem / Artiklar / Diabetes – en av våra vanligaste folksjukdomar
Diabetes

Diabetes – en av våra vanligaste folksjukdomar

Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att man har för mycket socker i blodet. Övervikt, dåliga kostvanor och för lite motion är de största riskfaktorerna för att utveckla typ 2-diabetes som är den vanligaste typen av diabetes.

I den här artikeln hittar du information om vad diabetes är, hur du kan förebygga diabetes, sjukdomens olika typer, följdsjukdomar som kommer med diabetes och rekommenderade kostvanor.

Kort om diabetes

  • Diabetes är en sjukdom som innebär att det finns för mycket glukos (socker) i blodet
  • Typ 2-diabetes, även kallad åldersdiabetes är den vanligaste formen av diabetes, och här spelar kost och motion en viktig roll både för att förebygga och behandla
  • Typ 1-diabetes drabbar främst barn och unga vuxna och går inte att förebygga med livsstil

Vad är diabetes?

Diabetes är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar som innebär att mängden socker i blodet är för högt. Det förhöjda blodsockret beror antingen på att kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin eller på insulinresistens, där cellernas förmåga att reagera på insulinet är nedsatt.

De vanligaste typerna av diabetes är:

Det finns också andra typer av diabetes, men dessa är mer sällsynta.

Att sköta diabetes kräver i allmänhet noggrann egenvård vilket främst innebär att man har goda kostvanor och motionerar regelbundet. Detta för att förhindra tillstånd av för högt eller för lågt blodsocker, samt följdsjukdomar som till exempel diabetiska ögonsjukdomar.

Olika typer av diabetes

Typ 2-diabetes (åldersdiabetes)

Typ 2-diabetes, även kallad åldersdiabetes är den vanligaste formen av diabetes. Här har kroppen inte helt slutat att producera insulin, men det finns en insulinresistens som gör att insulinet inte räcker till. Detta innebär i sin tur att blodsockerhalten, eller halten av glukos, i blodet stiger och blir alldeles för hög.

Typ 2-diabetes beror både på ärftliga faktorer samt på övervikt och en ohälsosam livsstil. Även stress och rökning kan öka risken att utveckla diabetes.

Denna diabetestyp behandlas främst genom bättre levnadsvanor med ökad fysisk aktivitet och bättre kostvanor. Vanligtvis behövs även läkemedel för att sänka blodsockervärdet. Röker du bör du genast sluta då det ökar risken för de komplikationer som kan uppstå vid diabetes.

Begynnande eller väldigt mild form av typ 2-diabetes blir bättre av livsstilsförändringar framförallt kopplade till viktminskning. Livsstilsförändringar kan dessutom senarelägga uppkomsten av typ 2-diabetes eller skjuta upp behovet av medicinering.

Typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes diagnostiseras oftast hos barn och unga vuxna, men man kan även få sjukdomen i vuxen ålder. I Sverige insjuknar varje år ca 900 barn och lika många vuxna i typ 1-diabetes och totalt lever ca 50 000 personer med sjukdomen i Sverige.

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där det egna immunförsvaret dödar de insulinproducerande cellerna, vilket i sin tur leder till att man får för mycket socker i blodet. Vid typ 1-diabetes krävs alltid behandling med insulin som injiceras antingen genom en insulinpenna eller en insulinpump.

Graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes är en diabetestyp som uppkommer under graviditeten. Oftast blir blodsockervärdet normalt igen efter förlossningen.

Graviditetsdiabetes beror på en insulinresistens mot slutet av graviditeten, där insulinets effekt minskar och blodsockervärdet stiger. Övervikt är en betydande riskfaktor för att utveckla graviditetsdiabetes.

Upptäcks oftast hos barnmorskan

Graviditetsdiabetes ger sällan några symptom utan upptäcks ofta vid ett barnmorskebesök då glukoshalten kontrolleras.

Graviditetsdiabetes behandlas främst med livsstilsförändringar som att äta bra mat med mindre socker och att öka sin fysiska aktivitet. Detta räcker oftast för att normalisera tillståndet. Läkemedelsbehandling påbörjas först om man inte lyckats sänka blodsockernivån med livsstilsförändringar.

Obehandlad graviditetsdiabetes kan påverka fostrets utveckling och tillväxt samt leda till komplikationer i samband med förlossningen.

Har man haft graviditetsdiabetes har man en ökad risk för att insjukna i typ 2-diabetes senare i livet. Därför är det värt att se över sin livsstil och framförallt se till att undvika övervikt.

Andra diabetestyper

Andra, mer sällsynta diabetestyper är:

Vilka är symptomen vid diabetes?

Vid diabetes typ-2 kommer symptomen ofta långsamt och kan därför vara svåra att upptäcka. Symptomen kan också vara olika starka och en del kan ha diabetes i flera år utan att veta om det.

Även vid diabetes typ-1 kan symptomen vara svåra att lägga märke till då de vanligtvis utvecklas under flera månader, men annars är sjukdomsförloppet snabbare vid diabetes typ-1.

Symptom på diabetes är bland annat:

För att förebygga diabetes är det viktigt att uppmärksamma förändringar i din egen kropp, särskilt om det finns diabetes i släkten.

Vad är prediabetes?

Prediabetes är ett förstadium till diabetes. Det går att se det som ett varningstecken. Vid prediabetes är blodsockret högre än normalt, men inte tillräckligt högt för att vara diabetes.

Det är en sista varning och en uppmaning att ändra sin livsstil. Prediabetes är i allmänhet symptomfri, men trötthet kan förekomma.

Vilka är riskfaktorerna för att utveckla diabetes?

Riskfaktorerna för att utveckla diabetes är samma som för prediabetes, eftersom prediabetes oftast fastställs innan den egentliga sjukdomen. Under fasen för prediabetes är det fortfarande möjligt att påverka en del av riskfaktorerna.

Hur diagnosticeras diabetes?

Diabetes diagnosticeras genom ett blodprov för att mäta blodsockernivån. Då mäter man glukosvärdet (fP-Gluk) och långtidssockervärdet (B-HbA1c) eller så utförs ett glukostoleranstest.

Det kan vara en bra idé för överviktiga personer (BMI > 25) att mäta blodsockret, framförallt om man också tillhör åtminstone ytterligare en riskgrupp, till exempel ålder.

Det kan också vara bra att mäta blodsockret hos personer som inte befinner sig i riskzonen och som har normal vikt om det sker förändringar i deras välbefinnande.

Följande tester används vid diagnos av diabetes:

Behandling av diabetes

Diabetes behandlas både med livsstilsförändringar och läkemedel. Det är bra om diabetesbehandlingen kommer igång i ett så tidigt skede som möjligt. Lyckade livsstilsförändringar vid prediabetes kan förskjuta eller helt förhindra att patienten senare insjuknar i diabetes.

Medicineringen planeras individuellt. Idag finns det ett flertal läkemedel för behandling av diabetes på marknaden. Insulin är inte förstaval som behandling för typ 2-diabetes, oftast börjar behandlingen med någon form av tabletter. Läkemedelsbehandling för diabetes syftar inte bara till att sänka blodsockret, utan också till andra faktorer som viktkontroll och förebyggande av följdsjukdomar.

Förändrad livsstil är viktigast för framgångsrik behandling

Det viktigaste för en lyckad behandling av diabetes är egenvård i form av livsstilsförändringar. Behandlingen har större chans att lyckas om personen känner till behandlingens mål och hur de kan uppnås, dvs genom att personen har god kunskap om hur till exempel kost och motion påverkar blodsockernivån. Vid behandling av diabetes behövs tålamod eftersom permanenta livsstilsförändringar inte sker på en gång.

I praktiken består livsstilsförändringarna av:

Kostbehandling – rätt mat och vikt

Kosten spelar en viktig roll vid behandling av och för att förebygga uppkomsten av diabetes.

Dessutom syftar kosten till att:

Näringsrekommendationer för behandling av diabetes

Snabbdieter och pulverdieter ska direkt undvikas. Vid behandling av diabetes behövs en hälsosam kost utöver ökad träning.

diabetes
Att äta mycket frukt och grönsaker är ett bra sätt att förebygga eller behandla diabetes på.

Det är även värt att prova vegetarisk kost; det kan ibland vara förknippat med ett bättre tillstånd för typ-2 diabetiker.

Det är bra att prata med en dietist, särskilt om du har andra sjukdomar än diabetes som kräver kostbehandling (exempelvis celiaki, gikt, högt kolesterol, allvarlig njursvikt eller kraftig övervikt).

Träningsrekommendationer för personer med diabetes

Motion rekommenderas för alla. Är du inte van att träna, bör du dock börja att träna med måtta, lyssna på din kropp och ta hänsyn till riskerna som finns.

Regelbunden träning minskar insulinresistensen och förbättrar blodsockerbalansen. Det har även positiva effekter på vikten, funktionen hos hjärta och lungor, blodfetter och blodtryck samt ökar välbefinnandet och gör en piggare.

Samma allmänna träningsrekommendationer gäller för personer med diabetes som för andra. För vuxna 18-64 år gäller följande rekommendationer från Folkhälsomyndigheten:

Kom ihåg att även lite träning är ett bättre alternativ än ingen träning alls.

Följdsjukdomar och komplikationer av diabetes

Diabetes förknippas med både långvariga följdsjukdomar och plötsliga, akuta komplikationer

Långvariga följdsjukdomar av diabetes:

Risken för följdsjukdomar ökar med långvarigt högt blodsocker. Högt blodtryck och kolesterol, liksom rökning, ökar risken ytterligare. Med livsstilsförändringar går det att få en betydande effekt på utvecklingen av eventuella följdsjukdomar.

Regelbunden diabetesuppföljning inkluderar screening för njursjukdom, kontroller av ögon via ögenbottenfotografering samt undersökning av fötterna.

Förutom blodsockret övervakas också blodtryck och kolesterolnivåer regelbundet.

Akuta komplikationer av diabetes:

Hur kan jag minska risken för diabetes typ-2?

Det går att minska risken för att insjukna i diabetes med levnadsvanor. Se till att du har goda kost- och motionsvanor, äter regelbundna måltider, måttlig alkoholkonsumtion och undvik rökning.

För att förstå din egen kropp och värden som exempelvis din blodsockernivå kan du göra en hälsokontroll via blodprov som ger dig svar inom 1-2 arbetsdagar.


Ferritin och järnbrist
Artikel

Ferritin och järnbrist

Ferritin är ett protein som kroppen använder för att lagra järn. Genom att mäta sina nivåer av ferritin får man därför en bild av kroppens järnnivåer, har man låga ferritinnivåer indikerar det järnbrist. 

hdl kolesterol mat
Artikel

HDL – det goda kolesterolet

HDL-kolesterol kallas även för det “goda” kolesterolet, då höga HDL-värden bland annat kan minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.

Kommentarer till detta inlägg är stängda

Varför Vital?

Din hälsa i dina händer

  • Ger dig kunskap och kontroll över din hälsa

  • Följ dina värden hur de utvecklas över tid

  • Enkla och tydliga resultat inom några dagar

  • Inga väntetider på remiss från läkare för att beställa hälsokontroll/enskilda tester

  • För både privatpersoner och företag

  • Hälsokontroller framtagna av erfarna läkare

  • Läkare granskar alla resultat

  • Vi samarbetar med över 100 ackrediterade lab i Sverige, över 70 i Stockholm

  • Första provsvaren oftast inom några timmar

  • Blodprovet tar bara några minuter

NYCKELTAL

Över

150 000

tester analyserade

Kundnöjdhet

9,2/10

Betyg på Google

4,8 / 5

Gå till varukorgen: : kr