Hoppa till sidans innehåll
Hem / Artiklar / Ferritin visar ditt lager av järn

Ferritin visar ditt lager av järn

Ferritin är ett protein som kroppen använder för att lagra järn. Genom att mäta sina nivåer av ferritin får man därför en bild av kroppens järnnivåer, har man låga ferritinnivåer indikerar det järnbrist. 

Kort om ferritin och järnbrist

  • Ferritin används av kroppen för att lagra järn 
  • Järnbrist uppstår ofta innan symtom som blodbrist (anemi) dyker upp och kan upptäckas med ett ferritinprov 
  • Järnbrist bör misstänkas om ferritinvärdet är mindre än 30 µg / l. 

Vad är ferritin? 

Ferritin är ett protein som finns inuti cellerna och som binder till järn. Det mesta av järnet som lagras i kroppen är bundet till ferritin och ett ferritinprov visar därmed nivåerna av järn i kroppen.  

Ferritin är det första som testas vid misstanke om järnbrist. Man brukar också ta ett hemoglobin-test (blodvärde) för att få mer information om järnhalterna i kroppen. Kort sagt speglar ett ferritinprov hur mycket järn som finns lagrat i kroppen och hemoglobinprovet påvisar sjukdomstillstånd som anemi (blodbrist). 

Därför är järn livsviktigt

Järn är ett livsviktigt ämne som vi får i oss via kosten. Den viktigaste funktionen hos järn är att binda och transportera syre från lungorna till resten av kroppen. Det mesta järnet går åt till detta och finns framför allt i de röda blodkropparna.

I de röda blodkropparna ingår järn som huvudkomponent i molekylen hemoglobin. Hemoglobin är den molekyl som möjliggör syretransporten i de röda blodkropparna.

Järnets transporthjälp

80% av kroppens järn är verksamt (70% finns i hemoglobin, 10% i myoglobin (transporterar syre i muskler) och mindre än 1% i olika enzymer). 20% utgör kroppens järndepåer och finns lagrat med hjälp av framför allt ferritin men även molekylen hemosiderin. 

Ferritin är också involverat i transport av järn i blodet. Järn kan inte transporteras fritt i blodet, utan behöver bindas till ferritin och transferrin som möjliggör transport dit järnet behövs. 10 % av kroppens järn transporteras med ferritin och 90 % med transferrin. 

Vad visar en ferritinmätning?  

Genom att mäta ferritinhalten går det att analysera kroppens järndepåer. Eftersom kroppen har ett lager av järn ger ett för lågt järnintag inte symtom omedelbart. Det är först efter en längre tid av bristande intag som lagren har tömts och symtom uppstår. Därför är det inte ovanligt att man lider av järnbrist utan att märka det. 

Ferritin kan indikera låga järndepåer innan järnbristanemi uppstår. Det möjliggör att symtom undviks eftersom tidig behandling av låga järndepåer effektivt förhindrar att järnbristanemi uppstår. Ferritin-nivåerna är därför ofta det som första som analyseras vid misstänkt järnbrist, på grund av exempelvis trötthet. 

Vad påverkar kroppens järnlager? 

Mängden järn i kroppens depåer påverkas förutom av järnintag även av tid på dygnet och hos kvinnor även av menstruationscykeln. Järnhalten i kroppen är därför inte konstant.

Utsöndringen av järn från kroppen (utöver vid blödning och menstruation hos kvinnor) är mycket låg. Det försvinner ca 0,5 till 1 mg järn per dag (via exfoliering) när döda celler försvinner från hud, tarmar och urinvägarna.

Ferritinnivåer sänks vid kraftig menstruation

Kraftig menstruationsblödning är den vanligaste orsaken till järnbristanemi hos kvinnor. Järndepåerna påverkas också hos blodgivare eftersom järnkonsumtionen ökar när det blod man givit ska ersättas i kroppen. 

Mängden ferritin i kroppen påverkas även av allmän sjukdom. Vid inflammatoriska tillstånd och infektioner kan ferritinnivåerna höjas och därför bör ferritinmätning kompletteras när järnbrist bedöms hos individer med olika sjukdomstillstånd. 

Vad innebär järnbrist? 

Järnbrist är den absolut vanligaste näringsbristen. Kort sagt innebär järnbrist att mer järn behövs i kroppen än vad du får i dig från maten. Järnbrist kan påvisas med ett ferritinprov, som ingår i Vitals hälsoundersökningar

Järnbristanemi 

Anemi, också kallat blodbrist, innebär att man har för låga nivåer av den syrebärande molekylen hemoglobin. Den vanligaste orsaken till anemi är järnbrist. De vanligaste symptomen på järnbristanemi är trötthet och försämrad fysisk prestation.  

Alla kan drabbas av järnbrist men tillståndet är vanligare hos kvinnor. Det uppskattas att 25–40 % av alla kvinnor någon gång i livet råkar ut för järnbristanemi.  

Järnbrist utan anemi 

Om hemoglobin (blodvärdet) är normalt och endast ferritin är lågt innebär det järnbrist utan anemi, det vill säga järnbrist som inte nödvändigtvis ger symtom. Detta innebär dock att järndepåerna är låga. Därför är det bra att ta reda på vad tillståndet beror på för att förebygga anemi och andra symtom. 

Hos kvinnor är rikliga blödningar vid menstruation den vanligaste orsaken till låga järndepåer. Järnbrist kan också bero på andra blödningar. Det kan exempelvis också bero på otillräckligt järnupptag från kosten, till exempel på grund av celiaki (glutenintolerans) eller andra tarmsjukdomar. 

Vilka symtom har järnbristanemi? 

Symtomen på järnbrist orsakas främst av den påföljande järnbristanemin som uppstår. Symtomen är många och kan ofta likna andra tillstånd. Ju allvarligare anemi du lider av, desto kraftigare symtom. Exempelvis kan järnbristanemi orsaka följande symtom: 

Ju värre anemi desto starkare blir symtomen. Alla dessa symptom kan också ha andra orsaker än järnbristanemi och inget av de ska därför tolkas som bevis för att man har järnbrist.  

Depression och järnbristanemi 

Järnbristanemi är associerat med symtom som trötthet, nedstämdhet och orkeslöshet. Det finns inga studier som visar klara orsakssamband mellan järnbristanemi och depression, men den ökade tröttheten och orkeslösheten kan bidra till ett försämrat psykiskt mående. 

Fetma och järnbrist– har viktökning ett samband med järnbrist? 

När det allmänna välbefinnandet och uthålligheten minskar finns det inte tillräckligt med energi för aktivitet och träning, vilket gör det lätt att gå upp i vikt. Det är därför bra att titta på livsstilen som helhet när orsakerna till viktökning kartläggs.

Järnbrist i sig orsakar dock inte viktökning och dessutom minskar inte heller vikten automatiskt genom att järnbristen åtgärdas. 

Vilka är riskgrupperna för att drabbas av järnbrist? 

Det finns flera riskgrupper för järnbrist. Järnbrist förekommer oftare hos kvinnor i fertil ålder, äldre personer, idrottare, i samband med kraftiga blödningar och hos blodgivare. Järnbrist förekommer särskilt i följande grupper: 

Orsaker till anemi utöver järnbrist 

Vid anemi är hemoglobinnivån i blodet lägre än normalt. Att skilja mellan olika typer av anemi är viktigt för att få rätt behandling. Den vanligaste orsaken till anemi är järnbrist, men det kan också orsakas av brist på vitamin B12 eller folat. 

De vanligaste symptomen på vitamin B12-brist är kognitiva symptom relaterade till tänkande, minne, muskelsvaghet och sensoriska symptom. Vitamin B12-brist förekommer främst hos äldre och veganer. Hos unga människor som äter en varierad kost är vitamin B12-brist mindre vanligt.

De som följer en vegetarisk kost, och särskilt vegansk, bör ta ett kosttillskott som innehåller vitamin B12.  Detta beror på att vitamin B12 endast finns i produkter av animaliskt ursprung och berikade livsmedel. 

Brist på folsyra eller folat (vitamin B9) kan undvikas genom att följa en varierad kost och undvika överdriven alkoholkonsumtion. Det är extra viktigt att få i sig tillräckligt med folat vid graviditet eftersom låga nivåer kan påverka fosterutvecklingen negativt. 

Megaloblastisk anemi 

Vitamin B12 eller folatbrist kan leda till en typ av anemi, megaloblastisk anemi. Denna form av anemi innebär en förstoring av de röda blodkropparna och deras stamceller i benmärgen och blod är större än vanligt (man ser högt MCV-värde, ett prov som mäter storleken på röda blodkroppar). Det är därför denna anemi kallas megaloblastisk anemi. 

Perniciös-anemi 

Perniciös anemi beror på dåligt upptag av vitamin B12. Hos äldre är orsaken till vitamin B12-brist vanligtvis en störning i näringsupptaget i tarmen, då detta försämras med åldern. Det kan också orsakas av sjukdomstillstånd som exempelvis atrofisk gastrit, en sjukdom som drabbar magsäcken. 

Vilka är referensvärdena för ferritin? 

Hos vuxna är referensvärdena för ferritin följande: 

Kvinnor 15–125 µg/l 

Män 20–195 µg/l 

Beteckningen µg/l betyder mikrogram per liter. 

Nyligen genomförda studier har visat att ferritin-nivåer under 30 µg/l kan användas som en indikator på järnbrist. Det lägre referensvärdet hos kvinnor beror bland annat på menstruationen, under vilken järnhalter och ferritin minskar på grund av blödning. 

Ferritinvärden över 100 µg/l utesluter vanligtvis risken för järnbristanemi. 

Vad innebär höga nivåer av ferritin? 

Överdrivna mängder järn är ett sällsynt tillstånd och det är därför ovanligt att ferritin är förhöjt. Järn kan dock byggas upp i kroppen om det tas upp mer än normalt på grund av sjukdom. Upprepade blodtransfusioner och överdriven användning av järntillskott kan också leda till överdriven ackumulering av järn i kroppen. 

Högt ferritin kan ge olika symtom som i vissa fall kan likna järnbrist och lågt ferritin. Några möjliga symtom listas nedan: 

Orsaken till högt ferritin bör alltid fastställas av en läkare. Järntillskott ska inte ätas i högre mängder än det rekommenderade intaget.

Höga värden vid inflammation

Ferritin-nivåerna kan också stiga i samband med ett inflammatoriskt tillstånd eller sjukdom, i vilket fall det inte nödvändigtvis återspeglar tillräckliga järnnivåer. Exempel på inflammatoriska tillstånd: 

Höga ferritinnivåer kan också bero på hemokromatos, en ärftlig sjukdom. 

Vad är hemokromatos eller järnlagringssjukdom? 

Hemokromatos är en relativt ovanlig ärftlig sjukdom som leder till att kroppen tar upp för mycket järn i tunntarmen. Obehandlad leder sjukdomen till ledbesvär, trötthet, smutsgrå hudpigmentering och kan även orsaka hjärtsvikt och impotens.

Pågår den ökade järnlagringen under lång tid kan obotliga skador orsakas i kroppen, men med behandling i tid är det möjligt att förhindra dessa skador. Hemokromatos och för höga järnnivåer i allmänhet är ett av få sjukdomstillstånd som faktiskt kan och i många fall också blir behandlat med åderlåtning (blodtappning). 

Vad innebär ett lågt värde av ferritin? 

Låg nivå av ferritin beror oftast på järnbrist i kroppen, vilket kan orsakas av: 

Järn försvinner ur kroppen vid blödningar, exempelvis vid menstruationen, varför järnbristanemi är särskilt vanligt hos kvinnor. Desto yngre en kvinna är, desto mer sannolikt är det att hon får kraftiga menstruationsblödningar och en påföljande järnbrist. Blödningar av andra orsaker kan också orsaka järnbrist. Exempelvis i samband med operationer, blodgivning och skador. 

Behovet av järn ökar också för äldre och gravida kvinnor, samt för dem med en hög nivå av fysisk aktivitet.  

Låg ferritinnivå på grund av vad du äter

Det finns flera faktorer som kan orsaka ett för lågt upptag av järn via kosten, några listas här nedan: 

Det är viktigt att förebygga järnbrist eftersom den med tiden kan utvecklas till anemi. 

Ferritin och rastlösa ben 

Om du lider av rastlösa ben är ferritin en av de första sakerna som undersöks. Är dina ferritinnivåer är under 70 µg/l så kommer järntillskott sannolikt att vara till hjälp vid behandling av dessa symtom. 

Varför testas ferritin? 

Nedan listas några av orsakerna till att undersöka ferritinnivåer: 

Vid planering av en graviditet bör nivåerna av ferritin undersökas eftersom järndepåerna bör vara i gott skick i början av graviditeten. Under graviditeten ökar behovet av järn och dessutom är blödningar vanligt under förlossningen, vilket kan leda till järnbristanemi. 

Vad kan jag göra för att förbättra mitt ferritin-värde? 

Orsaken till låga ferritinnivåer bör alltid fastställas för att få rätt behandling. Om orsaken inte fastställs och behandlas finns risken att kosttillskott med järn inte räcker för att åtgärda järnbristen. Målet är att få ferritinvärdena till normala nivåer främst genom livsstilsändringar och kosttillskott med järn.  

Om järnbristen beror på kraftig menstruation är en övergripande behandling en prioritet. Om de kraftiga menstruationerna fortsätter finns risken att järnförlusten kommer att fortsätta, och intag av ytterligare järn kommer troligtvis inte att räcka som ersättning för det förlorade järnet.

Generellt gäller att orsaken till järnbrist, exempelvis olika sjukdomstillstånd eller kraftiga menstruationer, ska behandlas för att motverka att järnbrist uppstår. 

Bygg järnförrådet långsiktigt

Uppbyggnad av kroppens järnförråd går långsamt och det rekommenderas att man använder järntillskottet under en längre tid. Det rekommenderas att tillskott används under minst flera månader och till och med år. Följ alltid läkarens ordinationer vid behandling av järnbrist.  

Hemoglobinnivåer kan snabbt återgå till referensvärden, ofta inom några veckor eller månader. Därför kan symtom från järnbrist minskas relativt snabbt. Järndepåer tar däremot ungefär sex månader på sig att fyllas på. I allvarliga fall kan intravenös järnbehandling (tillförsel av järn direkt till blodet) behövas. Kosttillskott är dock alltid att föredra för en frisk person. 

Rekommendationer för järnintag 

Livsmedelsverkets rekommendationer gällande järnintag presenteras i tabellen nedan: 

Ålder och könMängd/dag 
Kvinnor i fertil ålder 15 mg
Övriga vuxna9 mg
Barn under 6 år8 mg
Barn 6-10 år9 mg
Barn 10-13 år11 mg
Pojkar 14-17 år11 mg
Flickor 14-17 år15 mg

I genomsnitt upptar kroppen endast 10 procent av järnet i kosten. En genomsnittlig frisk mans totala järndepåer är cirka 3,8 gram och en kvinnas cirka 2,3 gram. 

Hur påverkar kosten järnbrist? 

Det är nödvändigt att få i sig järn från kosten och personer med järnbrist bör se till att få i sig livsmedel som innehåller mycket järn. Om det inte är möjligt eller svårt att ändra matvanor är det möjligt att ta ett kosttillskott som innehåller järn. 

Hur ser jag till att jag får i mig tillräckligt med järn? 

Järn tas lättast upp från animaliska produkter, men du kan också få tillräckligt med järn från vegetariska källor. 

När du äter järnhaltiga livsmedel bör du även kombinera dessa med något som innehåller mycket C-vitamin, till exempel grönsaker, bär och frukt. Detta beror på att C-vitamin främjar upptaget av järn. Svarta vinbär är ett exempel på livsmedel som är särskilt rikt på C-vitamin. 

Vad försämrar upptaget av järn? 

Vissa ämnen hämmar upptaget av järn och det är därför bäst att konsumera dessa livsmedel vid separata tillfällen från när man får i sig järnrika livsmedel. Nedan listas några livsmedel och ämnen som försämrar upptaget av järn: 

Vilka livsmedel innehåller mycket järn? 

Nedan listas exempel på livsmedel som innehåller mycket järn: 

Hur behandlas järnbrist? 

Behandlingen av järnbrist baseras på vad som orsakar det. Exempelvis är behandlingen av kraftig menstruation prioriterat om det är det som är orsaken till järnbrist eftersom järntillskott inte nödvändigtvis kan täcka upp för förlusten av järn vid blödningarna.  

Järnbrist kan behandlas effektivt med både kost och kosttillskott. Nedan listas exempel på tillvägagångssätt för att minska järnbristen: 

Kosttillskott för behandling av järnbrist 

Om bristtillståndet är allvarligt och inte kan behandlas med enbart en ändrad kost används vanligtvis kosttillskott. Vid järnbristanemi innehåller behandlingen alltid järntillskott, men orsaken till järnbristen måste också behandlas och kan skilja sig åt mellan olika fall.  

Tillskott av järn bör dock inte användas i onödan eller i förebyggande syfte. Om järndepåerna är på goda nivåer tillför extra järn ingen extra nytta för hälsan. Däremot kan långvarig användning av ett järntillskott leda till överdriven järninlagring, vilket i sin tur kan påverka hälsan negativt. 

Välj lagom nivå på tillskotten

Om du funderar på att använda järntillskott bör du tänka på att det finns olika styrkor på järntillskott. Du bör därför ta reda på vilken produkt som passar just din situation bäst för att undvika skadligt höga järnnivåer. Man kan kombinera intaget av sitt järntillskott eller järnrika livsmedel med C-vitamin för att öka upptaget av järn. 

Järnet i preparaten är vanligtvis i form av ett järnsalt. En stor andel järntillskott kan orsaka magbesvär som en bieffekt, så det är bra att uppmärksam på maghälsan när man äter järntillskott.

Det finns också mer magvänliga järntillskott man kan pröva. En lägre dos kan också testas om magbesvär uppstår. Tar du järntillskott som behandling för järnbrist ska alltid din läkares ordination följas. 

Är det dåligt med höga doser järn i järntillskott? 

Höga doser av järn (till exempel 100 mg järn som vanligtvis säljs på apotek) kan ha sina nackdelar och orsakar ofta symtom i mag- och tarmkanalen. Buksymtom kan inkludera magont, diarré, gasbildning och svullnad. Biverkningarna av järntillskott är individuella, så om problem uppstår kan du prova en annan produkt. 

Hur snabbt försvinner järnbrist? 

Järnbrist behandlas genom att man fyller på järndepåerna och ska alltid kombineras med en behandling mot själva orsaken till järnbristen. Det kan ibland ta mer än ett halvår att fylla på kroppens järndepåer och i allmänhet bör järntillskott ätas i 6 till 12 månader efter upptäckt järnbrist. Behandlingen kan skilja mellan olika individer och därför bör man alltid följa ordinationen given av sin läkare.  

Med ett ferritinprov kan du ta reda på hur järndepåerna förändrats efter att ha använt ett järntillskott eller förändrat din kost. Ferritinprov kan därför användas för att kontrollera resultatet av en behandling mot järnbrist. Järntillskott (liksom andra tillskott) ska inte användas utöver rekommendationerna. 

Intravenös järnterapi – när ges järninfusion? 

Järnbrist behandlas vanligtvis med kosttillskott men i vissa fall kan det vara lämpligare med tillförsel av järn direkt till blodet (intravenös behandling). Det finns flera olika märken och preparat vilka utvärderas innan eventuell intravenös behandling.  

Användning av intravenös järninfusion är ofta lämpligt hos patienter med hjärtsvikt och inflammatorisk tarmsjukdom när järndepåer är väldigt låga. Intravenös järnbehandling kan också övervägas om en person har svår järnbristanemi, om fallet är akut (till exempel innan en större operation), eller om behandling med kosttillskott vid järnbristanemi inte gett resultat. 

Järnbrist under graviditeten 

Under graviditeten behövs mer järn än normalt eftersom blodvolymen ökar med upp till 40%. Under graviditeten måste en kvinnas kropp dessutom producera fler röda blodkroppar för att täcka upp fostrets behov vilket kräver ytterligare järn. Det är därför vanligt att järnförråden minskar under graviditeten. 

Särskilt i slutet av graviditeten samt i samband med blödningar under förlossning ökar risken för att järnbrist uppstår.  

Förutom symtom hos modern, som anemi, kan järnbrist under graviditet leda till fosterskador. Det är därför vanligt att järnnivåerna undersöks i samband med graviditeten för att tidigt upptäcka och förebygga järnbrist. 


Medicinskt granskad av:
Ron Liebkind
Medicinskt ansvarig läkare
Gå till varukorgen: kr