Vital hälsokontroll Premium Kvinna är Vitals mest omfattande hälsokontroll och inkluderar 41 värden som ger dig viktig information om hur din kropp mår. Hälsokontrollen innehåller värden för vitaminer, ferritin (järnlager), hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
Insulinresistens
Insulinresistens är en metabolisk störning som är starkt förknippad med fetma, typ 2-diabetes, hypertoni och hjärt- och kärlsjukdomar.
Insulinresistens
- Insulin är ett hormon som utsöndras av bukspottkörteln.
- Insulinresistens innebär att målvävnadens respons på insulin har försvagats.
- Insulinresistens har blivit ett mycket vanligt fenomen.
- Den påverkas särskilt av ohälsosamma levnadsvanor, såsom övervikt, för lite motion samt knapp och oregelbunden sömn
Insulinets uppgifter i kroppen
Insulin är ett hormon som utsöndras av bukspottkörteln. Det reglerar energimetabolismen och låter kroppen använda socker, eller glukos, som energikälla. Med näringen erhålls socker till exempel från kolhydrater. Insulinets uppgift är att lagra socker i kroppens vävnader som muskler, fettvävnad och lever (nedan kallade “målvävnader”) och därigenom sänka blodsockret till normala nivåer efter en måltid.
Insulinets motsatta hormon är glukagon. Glukagon utsöndras också från bukspottkörteln, och dess uppgift är att frigöra glukos från vävnaderna till blodet när blodsockret är lågt.
Insulinkänslighet och insulinresistens
Insulinkänslighet avser förmågan hos insulinets målvävnader att känna igen ordern som ges av insulinet att utnyttja glukosen i blodomloppet. När blodets glukosnivåer är höga producerar bukspottkörteln insulin och målvävnaderna uppmanas att ta in mer glukos. Om insulinkänsligheten minskar förstår målvävnaderna inte att blodsockret är högt och blodsockret fortsätter att stiga. När insulinkänsligheten minskar talar vi om insulinresistens.
Vad är insulinresistens?
Insulinresistens innebär att målvävnadens respons på insulin har försvagats. Då kan insulinets målvävnader inte ta emot glukos normalt från blodomloppet efter en måltid. Därför behövs mer insulin än vanligt för att överföra glukos från blodet till cellerna.
Insulinresistens uppstår när tillgången på energi i kroppen överstiger energibehovet hos vävnadsceller när blodsockret stiger. Då skapas ett tillstånd av stress i kroppen och insulinets effektivitet som hormon minskar, vilket leder till ett inflammatoriskt tillstånd. Det inflammatoriska tillståndet försvagar insulinkänsligheten ytterligare och predisponerar för viktökning. Överskottet av glukos omvandlas till fett och aminosyror som leder till viktuppgång.
Vad orsakar insulinresistens?
Utvecklingen av insulinresistens är ett mycket komplext fenomen. Genetiska riskfaktorer kan emellertid nämnas som en faktor, eftersom genmutationer kan orsaka att insulinreceptorn fungerar onormalt. Insulinreceptorn är det ställe i vävnaden som insulinet binder sig till och kan därmed påverka målvävnaden. Således kan insulinresistens vara ärftlig.
Insulinresistens har blivit ett mycket vanligt fenomen. Den påverkas särskilt av ohälsosamma levnadsvanor, såsom övervikt, för lite motion samt knapp och oregelbunden sömn.
Hur kan man påverka insulinkänsligheten och insulinresistensen?
Även om insulinresistens inte enkelt kan verifieras genom analys av ett specifikt värde, är det värt att förhindra dess utveckling genom att ha hälsosamma levnadsvanor. Det har också visat sig att regelbunden motion, särskilt styrketräning, kan förbättra insulinkänsligheten i musklerna och levern och därmed förhindra utvecklingen av insulinresistens.
Dessutom förbättrar regelbunden motion blodsockerbalansen, har en positiv effekt på viktkontroll och blodets fettvärden, och förhindrar därmed också utvecklingen av insulinresistens. De extra fettcellerna i kroppen bidrar nämligen till utvecklingen av insulinresistens.
Vanliga frågor
Kolhydratintaget för diabetiker bör planeras individuellt tillsammans med en sakkunnig inom hälsovården. Det rekommenderas generellt att kolhydrater utgör cirka 45-60 % av det dagliga energiintaget, men mängden kan variera beroende på typen av diabetes och mål för behandling.
Metformin verkar genom att sänka blodsockernivåerna och förbättra kroppens förmåga att använda insulin effektivt. Det är en vanligt använd medicin för behandling av typ 2-diabetes. Metformin minskar leverns produktion av glukos och ökar musklernas användning av glukos, vilket hjälper till att sänka blodsockret. Dessutom kan det ha en gynnsam effekt på hjärt- och kärlhälsan och hjälpa till med vikthantering.
Neuropati börjar vanligtvis gradvis. De första symptomen kan vara domningar, stickningar eller pirrningar, särskilt i fötter och händer. Symptomen beror på nervskador som kan orsakas av många olika faktorer, såsom diabetes, vitaminbrist, infektioner eller exponering för toxiner. Utvecklingen av neuropati kan vara långsam, och symptomen kan förvärras över tid om den underliggande orsaken inte behandlas.
Förebyggande av diabetes inkluderar en hälsosam kost, regelbunden motion, att man upprätthåller en normalvikt och undviker rökning. Dessa åtgärder kan minska särskilt risken för typ 2-diabetes.
Ett glukostoleranstest utförs genom att låta personen dricka en glukoslösning, varefter blodsockerförändringar mäts flera gånger under de följande timmarna. Testet hjälper till att bedöma hur väl kroppen hanterar glukos.
Symtom på diabetes inkluderar konstant törst, frekvent behov av att urinera, trötthet, suddig syn och långsamt läkande sår. Symtomen kan utvecklas gradvis, särskilt vid typ 2-diabetes.
Diabetesmedicinering börjar man med vanligtvis när livsstilsförändringar inte är tillräckliga för att kontrollera blodsockernivåerna. Typen och doseringen av medicinering beror på typen av diabetes och patientens individuella behov.
Typ 1-diabetes uppstår när kroppens immunsystem förstör de celler i bukspottkörteln som producerar insulin. Detta leder till en brist på insulin, vilket kräver livslång insulinbehandling.
Det är viktigt för personer med diabetes att följa en balanserad kost som hjälper till att kontrollera blodsockernivåerna. Kosthållningen bör innehålla mycket fibrer, lite socker och mättat fett samt tillräckligt med protein. Regelbundenhet i måltider och mellanmål samt noggrann övervakning av mängden kolhydrater är också centrala faktorer för att balansera blodsockret.
Insulin är ett hormon som produceras av bukspottkörteln och hjälper till att reglera blodsockernivån. När du äter omvandlar din kropp maten till glukos, som är den primära energikällan. Insulin hjälper glukos att flyttas från blodbanan till cellerna, där det används som energi. Om kroppen är insulinresistent reagerar inte cellerna normalt på insulin, vilket kan leda till ökade blodsockernivåer och på lång sikt öka risken för typ 2-diabetes.
Typ 2-diabetes utvecklas ofta på grund av övervikt, brist på motion och ohälsosamma matvanor. Genetiska faktorer påverkar också risken.
Insulinresistens kan visa sig på många olika sätt. Typiska symtom inkluderar trötthet, särskilt efter måltider, ökad midjemått, högt blodtryck och ojämn blodsockernivå. Långvarig insulinresistens kan också leda till att mörka, sammetliknande fläckar uppträder på huden, särskilt i nacken och armhålorna. Dessa symtom kan tyda på att kroppen inte använder insulin effektivt.
Behandling av diabetes inkluderar övervakning av blodsocker, kosthantering, motion samt vid behov medicinering. Personer med typ 1-diabetes behöver insulin, medan personer med typ 2-diabetes ofta kan hantera sin sjukdom med livsstilsförändringar och orala mediciner.
För att korrigera insulinresistens är det viktigt att fokusera på hälsosamma livsstilar. Kosten bör innehålla rikligt med fibrer och magra proteinkällor samt bör man begränsa intaget av enkla kolhydrater och mättade fetter. Regelbunden motion, såsom aerob träning och styrketräning, hjälper till att förbättra insulin känsligheten. Dessutom är tillräcklig sömn och stresshantering avgörande. Ibland kan medicinering utskriven av en läkare vara nödvändig för att hantera insulinresistensen.
Diabetes kan utvecklas när kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin eller när kroppens celler inte reagerar effektivt på insulin. Typ 1-diabetes beror vanligtvis på en autoimmun reaktion, medan typ 2-diabetes ofta är relaterad till livsstilen och genetiska faktorer.
Diabetes diagnostiseras med blodprov som mäter blodsocker och HbA1c-värde. Diagnosen bekräftas om fasteblodsockret upprepade gånger är högt eller om HbA1c-värdet överskrider en viss gräns.
Vital hälsokontroll Premium Man är Vitals mest omfattande hälsokontroll och inkluderar 41 värden som ger dig viktig information om hur din kropp mår. Hälsokontrollen innehåller värden för vitaminer, järn, hjärta samt lever- och njurfunktion.
Vital hälsokontroll Man 50+ inkluderar 36 värden och ger dig en bred bild av din hälsa. Vitals läkare har tagit fram denna hälsokontroll baserat på några av de viktigaste värdena som påverkar åldersrelaterade livsstilssjukdomarna samt de värden som är intressanta att följa för just dig som är en man över 50 år.
Vital hälsokontroll Kvinna 50+ inkluderar 39 värden och ger dig som senior kvinna en bred bild av din hälsa. Vitals läkare har tagit fram denna hälsokontroll baserat på några av de viktigaste värdena som påverkar åldersrelaterade livsstilssjukdomarna samt de värden som är intressanta att följa för just dig som kvinna över 50 år.
Diabetes – en av våra vanligaste folksjukdomar
Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att man har för mycket socker i blodet. Övervikt, dåliga kostvanor och för lite motion är riskfaktorer.
D-vitamin är extra viktigt för nordbor
Får du i dig tillräckligt med D-vitamin? Lär dig vad D-vitamin är bra för, vilken kost som fyller på dina lager, och hur du kan mäta din vitamin D-nivå.
Ferritin och järnbrist
Ferritin är ett protein som kroppen använder för att lagra järn. Genom att mäta sina nivåer av ferritin får man därför en bild av kroppens järnnivåer, har man låga ferritinnivåer indikerar det järnbrist.
Fettlever – Symtom, blodprov, kost och behandling
Fettlever förknippas ofta med alkoholism, men övervikt kan också orsaka fettlever.
Glukos (blodsocker) är kroppens huvudsakliga energikälla
Glukos är samma sak som blodsocker och är den huvudsakliga energikällan för kroppens celler. Ett högt glukosvärde kan vara ett tecken på att man har diabetes.
HbA1c mäter ditt långsiktiga blodsocker
HbA1c kallas även för långtidssocker och visar hur blodsockerhalten har varit under de senaste två till tre månaderna.
Artikel uppdaterad:
3 september 2024