Kortisol är ett stresshormon som bildas i binjurarna och har flera viktiga funktioner. Kortisol reglerar exempelvis blodflödet, sömnen och ämnesomsättningen.
Stress – symtom, behandling och stresshantering
Stress blir hälsofarligt om den stressiga livssituationen är långvarig, det vill säga blir kronisk.
Stress
- Stress är skadligt när den varar länge.
- Långvarig stress belastar både kroppen och sinnet.
- Man kan lära sig hantera stress, och det finns hjälp att få.
Vad är stress?
Stress uppfattas ofta som en sinnesbelastande faktor som beror på livssituationen. Stress kan förknippas med både psykiska och kroppsliga symtom och sjukdomar. Lite stress är bra för oss och får oss att fungera. Men att fortsätta med en stressig livssituation under lång tid är inte bra för hälsan. Många lider av kronisk stress i något skede av livet, utan att ens veta om det.
Långvarig stress belastar både kroppen och sinnet. Vi kan stå emot stress upp till en viss punkt, men om situationen varar länge, kan den leda till allvarligare konsekvenser.
I en stressituation utsöndrar kroppen kortisol.
Vilka är symtomen på stress?
Symtomen på stress är mycket olika och individuella. Symtom på stress kan vara exempelvis huvudvärk, spänningar i nacken och axlarna, samt andra symtom i olika delar av kroppen. Stress påverkar bland annat förmågan att fungera och koncentrera sig. Människor reagerar individuellt på stress och det kan orsaka symtom som påverkar kroppen eller sinnet.
På grund av stress kan vi bli lättretade och reagera argt till och med på våra närmaste. Regleringen av känslomässiga reaktioner blir svårare när man är stressad. Från att ha varit glada och mottagliga blir vi rent av fientliga, slutna, aggressiva och irriterade.
Stress kan också manifestera sig på huden eller till exempel som problem med tarmarna och matsmältningen. Många hud- och magproblem är relaterade till stress, och deras symtom förvärras med stress. Till exempel är irritabel tarm ett stressrelaterat tillstånd i tarmen. Symtomen kan lindras med stresshantering.
I vissa fall kan symtomen på stress gå obemärkt förbi då de antas vara en del av det normala livet. Trots detta kan situationen vara mycket stressande för kroppen och det är viktigt att alla lär sig att känna igen sina egna gränser och tillgången på resurser innan det är för sent.
Det kan ofta också vara svårt att urskilja om det är för mycket stress, utmattning, depression eller någon annan faktor som påverkar sinnets och kroppens allmänna välbefinnande.
Vilka är de fysiska symtomen på stress?
- hudproblem
- mag- och tarmbesvär som svullen buk, diarré och förstoppning
- huvudvärk samt spänningar i nacke och axlar
- förändringar i det autonoma nervsystemet såsom muskelspänning, ökad hjärtfrekvens och andning
- minskad sexuell lust/ nedsatt libido
- ökning svettning
- viktökning eller viktminskning
- håravfall
- illamående
- migrän
- trötthet
- sömnproblem och svårigheter att somna
- störningar i hormonaktiviteten
- tätare behov av att urinera
- yrsel
- upprepade inflammatoriska sjukdomar
- smärta i rörelseorganen
Vilka är de psykiska symtomen på stress?
- irritation och andra humörsvängningar
- försämrad koncentrationsförmåga
- försämrad funktionsförmåga
- svårigheter att tänka
- nervositet
- känsla av trötthet och utmattning
- minnesstörningar
- panikångest eller en känsla av panik
- ångest eller depression
- aggression
- försämrad självkänsla
- förändringar i aptiten
- en känsla av hjälplöshet
- en känsla av att tappa kontrollen
- svårigheter att fatta beslut
- rastlöshet
- en känsla av utbrändhet
Vad orsakar stress?
Stress kan orsakas av många olika faktorer och är ofta summan av flera faktorer.
Stress kan orsakas av både yttre och inre orsaker. Exempel på yttre orsaker är: familj och relationer, arbete, ekonomi och större livsförändringar. Exempel på inre faktorer är: personlighet, livsstil, hälsa och personliga förväntningar.
Stress eller utbrändhet?
Arbetslivets ökande krav orsakar mer och mer stress. Gränsen mellan normal stress och utmattning kan vara svår att urskilja på egen hand.
Arbetsrelaterad stress kan uppkomma till följd av olika faktorer såsom krävande arbetsuppgifter, långa arbetsdagar eller en känsla av osäkerhet gällande förväntningarna på en som anställd.
Utbrändhet är ett tillstånd som uppstår vid långvarig stress och innefattar symtom som trötthet, utmattning, cynism gentemot arbetet och minskad professionell självkänsla. Utbrändhet klassificeras inte som en sjukdom, men det ökar risken för andra hälsotillstånd och sjukdomar. Utbrändhet kan öka risken för depression, sömnstörningar, alkohol- och drogmissbruk, stressrelaterade fysiska sjukdomar, olycksfall och nedsatt arbetsförmåga.
Hur påverkar stress hälsan?
Stress förvärrar och kan även orsaka flera sjukdomar. Den långvariga exponeringen för stress kan leda till försämring eller uppkomst av olika sjukdomar. Exempelvis påverkar stress minnessjukdomar, sömnstörningar och kroppens inflammatoriska tillstånd. Dessutom har stress en negativ inverkan på matsmältningen, tarmfunktionen och immuniteten, och kan ge upphov till problem som huvudvärk och hudsjukdomar.
Utöver detta kan långvarig stress påskynda kroppens biologiska åldrande.
Stress – när ska man söka vård?
Om symtomen på stress kvarstår, är det klokt att söka behandling. Vid behandling av kronisk stress och trötthet är det viktigaste att vila och återhämta sig. Att identifiera vilka faktorer som orsakar stress eller vilka förändringar som har skett i exempelvis livsstil eller arbetsförhållanden spelar en avgörande roll. Förutom att vila kan långsiktig stresshantering främjas genom stöd från nära och kära, professionell terapi och ibland genom genomgripande livsförändringar.
Kortsiktiga strategier för att minska stress kan vara effektiva vid akuta behov; till exempel kan andningsövningar vara till hjälp före en stressframkallande situation, såsom en offentlig prestation. Genom regelbunden repetition av sådana övningar kan kroppen lära sig att hantera och anpassa sig till stressiga situationer över tid.
Förebyggande av stress
I vardagen är det möjligt att förebygga stress genom att ta hand om sina levnadsvanor. Att äta hälsosamt och varierat, prioritera tillräcklig sömn samt regelbunden motion, både vardagsmotion och mer strukturerad träning, är avgörande för att kroppen och sinnet ska fungera optimalt och kunna återhämta sig.
När det gäller människorelationer är det viktigt att överväga om de ger positiv energi eller snarare kräver för mycket av ens resurser. Destruktiva relationer bidrar inte till välmåendet i det långa loppet, och ibland kan det vara befriande att avsluta sådana relationer.
Stressnivån kan också påverkas genom att förändra sitt tankesätt. Ofta orsakas stress av överdriven oro för framtiden eller en överdriven återblick på det förflutna. Att bekymra sig över “tänk om”-scenarier kan skapa onödig oro för framtiden, medan att fastna i det förflutna leder bort från nuet. Att hantera sina tankar är en viktig del av att hantera stress, även om det kan kräva träning. Negativa tankar om sig själv och sina förmågor kan också vara en källa till stress i olika delar av livet. Genom att utveckla en positivare inställning till sig själv och livet i allmänhet kan man minska denna typ av stress.
Akuta stressreaktioner
När man talar om stress är det bra att skilja mellan olika begrepp. I vardagsspråket talar vi vanligtvis om stress när vi menar en långvarig stressig livssituation. Vi går härnäst igenom vad som menas med en akut stressreaktion och senare vad det posttraumatiska stressyndrom innebär.
En akut stressreaktion uppstår i samband med en traumatisk upplevelse eller ett hot om en sådan situation. Traumatiska upplevelser inkluderar bland annat dödsfall, allvarliga sjukdom eller skador, bilolyckor, våld, våldtäkt, misshandel, naturkatastrofer, tortyr och skador i krig, eller en risk för dessa.
Symtomen på en akut stressreaktion varierar från person till person. Dissociativa symtom kan upplevas under och efter en traumatisk händelse. Dissociativa upplevelser inkluderar minskad medvetenhet om miljön, en subjektiv känsla av avtrubbning och avskildhet, frånvaro av känslomässiga reaktioner, att uppleva sig själv eller sin omgivning som främmande samt dissociativ minnesstörning, det vill säga en oförmåga att komma ihåg saker relaterade till traumat.
Ju mer chockerande händelsen är, desto mer sannolikt är det att en akut stressreaktion kommer att inträffa. Vid akuta stressreaktioner varar symtomen i minst två dagar och upp till fyra veckor. Om symtomen varar längre än en månad är det frågan om posttraumatiskt stressyndrom.
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Posttraumatiskt stressyndrom uppstår i samband med en traumatisk upplevelse eller hotet om en traumatisk upplevelse.
Den traumatiska situationen orsakar intensiv rädsla och skräck. Aktivering av det autonoma nervsystemet (hjärtklappning, ökat blodtryck, svettning) kan inträffa under eller efter händelsen, vilket ökar risken för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom.
PTSD-symtomen inkluderar återkommande ångest, minnesbilder och mentala bilder av händelsen, samt känslor och drömmar om den traumatiska händelsen. På grund av dessa förekommer också olika kroppsliga symtom. Personen försöker ofta undvika att prata om den traumatiska situationen och minnena. Tillståndet kan orsaka konstant vakenhet, manifesterad som svårigheter att somna, nattliga uppvaknanden, irritabilitet, koncentrationssvårigheter och lättskrämdhet.
Om symtomen av posttraumatisk stress kvarstår eller förvärras, är det viktigt att söka hjälp från en psykolog eller en specialiserad behandlingsenhet. Långvarig PTSD ökar risken för andra psykiatriska sjukdomar såsom depression, sömnstörningar och alkoholism. Symtomen på PTSD varierar från person till person. För att ställa en diagnos krävs att symtomen har varit närvarande under minst en månad. Annars kan det handla om en akut stressreaktion.
Vanliga frågor
Stress kan påverka menstruationscykeln på många sätt. Den kan orsaka förseningar, oregelbundenhet eller till och med tillfälligt upphörande av menstruationen. Stress påverkar funktionen i hypotalamus, som reglerar hormonerna som är ansvariga för att upprätthålla menstruationscykeln. Långvarig stress kan kräva läkarkonsultation för att normalisera menstruationscykeln.
Stress kan visa sig på många sätt, såsom konstant oro, irritabilitet, huvudvärk, trötthet eller koncentrationssvårigheter. Fysiska symptom kan också inkludera muskelspänningar, hjärtklappning eller matsmältningsstörningar.
Stress uppstår när en person känner att hen inte kan möta krav eller förväntningar. Detta kan bero på yttre påfrestningar, såsom krav från arbete eller familjeliv, eller inre påfrestningar, såsom självuppsatta mål och förväntningar.
Stress kan påverka kroppen på många olika sätt, såsom genom att öka hjärtfrekvensen, höja blodtrycket och försvaga immunförsvaret. Långvarig stress kan också leda till sömnsvårigheter, matsmältningsproblem och till och med kroniska sjukdomar som hjärtsjukdomar.
Stress kan påverka fertiliteten genom att försämra hormonfunktionen och orsaka förändringar i menstruationscykeln. Stress kan också minska sexuell lust, vilket i sin tur kan påverka fertiliteten. Det är viktigt att försöka hantera stress om man planerar att bli gravid.
Stress kan lindras på många sätt, såsom genom regelbunden motion, tillräcklig sömn, en balanserad kost och avslappningsövningar. Det är viktigt att identifiera källorna till stressen och försöka hantera dem. Att söka socialt stöd från vänner eller professionella kan också hjälpa.
Vital hälsokontroll Total Plus inkluderar 35 värden och är en extra omfattande hälsokontroll för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa.
Därför är fysisk aktivitet viktigt!
Fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att upprätthålla kondition, rörlighet och styrka, samt att främja hälsan i allmänhet.
Hur påverkar vitaminer din kropp och hälsa?
Alla har nog hört att vitaminer är bra för ens hälsa. Men varför är det viktigt, och vad gör vitaminerna egentligen för oss?
Artikel uppdaterad:
3 september 2024