Hälsokontroll Premium Kvinna är Vitals mest omfattande hälsokontroll och inkluderar 41 värden som ger dig viktig information om hur din kropp mår.
Fettlever – Symtom, blodprov, kost och behandling
Fettlever förknippas ofta med alkoholism, men övervikt kan också orsaka fettlever.
Kort om fettlever
- Fettlever kan leda till cirros om tillståndet fortsätter.
- Fettlever orsakas oftast av ärftliga faktorer, alkoholkonsumtion eller övervikt.
- I de flesta fall ger fettlever inte några symtom och känns inte av.
- Fettlever kan förebyggas med en hälsosam kost och genom att undvika alkohol.
Leverns uppgifter
Levern är livsviktig för människan. Den bryter bland annat ner ämnen som kommer in i kroppen, såsom läkemedel och alkohol. Dessutom lagrar den vitaminer, socker och fett, producerar protein, främjar läkning och utsöndrar galla för matsmältningen.
Vad är fettlever?
Fettlever är ett tillstånd som ofta förknippas med alkoholproblem. Men övervikt disponerar också för fettlever, och tillståndet kan också utvecklas hos en person med normal vikt. I tillståndet ackumuleras extra fett i levercellerna och levern blir större.
Egentlig fettlever diagnostiseras när 5 % av levern består av fett. I de flesta fall känner man inte av tillståndet, så det krävs alltid undersökningar för att konstatera fettlever.
Vad orsakar fettlever?
Utöver stor alkoholkonsumtion är den vanligaste orsaken till fettlever fetma kring midjan. Fetma/övervikt kan ibland vara kopplad till problem med ämnesomsättningen, såsom fettlever.
Förutom övervikt är diabetes en viktig riskfaktor för fettlever. Tillståndet kan dock också förekomma utan diabetes.
Vid normalvikt ses förändringar hos 3 av 100 människor. Hos de som är överviktiga får 1–2 av tio fettlever utan att dricka mycket alkohol. Men om man är sjukligt fet, det vill säga minst 40 kilo överviktig, får mer än var fjärde person det här tillståndet.
Näringsfaktorer spelar också en roll i fettleverbildning. Intag av snabba kolhydrater, såsom fruktos i hushållssocker, ökar risken.
Fettlever kan förebyggas med en hälsosam livsstil.
Fettlever som inte orsakats av alkohol
Diagnosen görs beroende på om fettlevern orsakats av stor alkoholkonsumtion eller om den uppstått utan alkoholkonsumtion. En del av dem som diagnostiserats visar sig ha skador på levercellerna och en inflammatorisk reaktion i samband med fettlever. På professionellt språk kallas detta tillstånd non-alcoholic steatohepatitis, NASH, det vill säga fettlever med leverskada.
Fettleverns symtom
Vanligtvis orsakar fettlevern inga märkbara symtom. Ibland kan dock en förstorad lever kännas som en smärta på högra sidan av övre delen av buken. Emellertid kan fettlever orsaka inflammation, vilket kan leda till följande symtom:
Vissa varningssignaler kan vara märkbara, även om själva fettlevern oftast inte ger några tydliga symtom:
- fibromyalgi
- midjefetma och växande mage
- höga kolesterol– och urinsyranivåer
- håravfall
- akne och vårtor
- sömnapné, dvs högljudd snarkning och andningsuppehåll under sömnen
- rastlöshet på kvällen
- ihållande trötthet och illamående
- svårighet att gå ner i vikt, oavsett livsstil
- koncentrationssvårigheter.
Om fettlever lämnas obehandlad kan den leda till levercirros och leverskada. Ungefär var femte fettlever utvecklas till cirros. Cirros är ofta förknippad med alkoholkonsumtion, men inte alltid.
Om levern är skadad kan det ta sig i uttryck på följande sätt:
- svullen, vätskefylld bukhåla
- gulfärgning av hud och ögon
- trögare tankeflöde
- blödningstendens.
Hur diagnostiseras fettlever?
Fettlever kan detekteras på följande sätt:
- Undersökning. Läkaren undersöker buken för hand och kan därmed upptäcka en förstorad lever. Tala om för din läkare om du har upplevt minskad aptit eller trötthet. Informera också om eventuell konsumtion av alkohol och läkemedel.
- Blodprov. Förhöjda levervärden i ett blodprov betyder inte nödvändigtvis att du har fettlever men ibland kan fallet vara så. Orsaken till inflammationen bör fastställas mer exakt.
- Ultraljud. Läkaren kan använda ultraljud för att undersöka fettet i levern. Fettet syns som ett blekt område på ultraljudsbilderna.
- Provbit eller biopsi. Biopsin tas genom att föra in en nål i levern. Det görs för att ta bort en bit av levern för undersökning. Biopsin tas under lokalbedövning för att lindra smärta. Detta är det enda sättet att med säkerhet identifiera fettlever.
Vilka levervärden undersöks i levertester?
ALAT Alaninaminotransferas
- ALAT, eller alaninaminotransferas, är den primära screeningundersökningen för skada eller inflammation i leverceller
- Höjs upp till 40-faldigt vid hepatit. Ett högt värde kan också indikera fettlever
- Indikerar sjukdomens aktivitet vid kronisk hepatit och cirros
- Värdena ökar redan innan gulfärgning av ögon och hud inträffar
- Ett enzym relaterat till metabolismen av aminosyror i levercellerna
- Blodförgiftning, hjärt- och njurinsufficiens och lunginfarkt kan också höja värdena
ASAT Aspartataminotransferas
- ASAT, eller aspartataminotransferas, är ett intracellulärt enzym i vävnader med snabb metabolism: levern, hjärtat, benstommen
- Indikerar cellskada eftersom den kommer in i blodomloppet efter cellnedbrytning
- Koncentrationen ökar i direkt proportion till mängden skadad vävnad
- ASAT-värdet förblir högt vid kronisk cellskada, återgår annars till det normala inom några dagar efter skadan
- Inte tillräckligt exakt i sig för att diagnostisera leverskada
- Undersökningsobjekt hepatit och levercirros
GT Glutamyltransferas
- GT, eller glutamyltransferas, är ett enzym som finns i överflöd i gallgångscellerna i levern.
- GT-värdet stiger särskilt i samband med långvarig och riklig alkoholkonsumtion, men det kan finnas många andra orsaker. Dessutom påverkas koncentrationen ofta av övervikt och läkemedel som påverkar levern.
Är fettlever farligt?
Fettlever som inte är relaterad till alkoholkonsumtion kan hållas under kontroll av sig själv i flera år. Liksom alkoholinducerad fettlever kan tillståndet dock leda till hepatit och cirros om det lämnas obehandlat över tiden. Vid cirros täcker den fibriga levervävnaden en stor del av den fungerande levervävnaden.
Alla har lite fett i levern, men en för stor andel fett kan med tiden leda till allvarliga sjukdomar.
Behandling och förebyggande av fettlever
Det finns ingen egentlig medicinering för fettlever, utan behandlingen baseras på livsstilsförändringar och kost.
Fettlever kan förebyggas på samma sätt som den behandlas. En person som är intresserad av sin hälsa bör följa följande råd för att undvika uppkomst av fettlever:
- En viktminskning på tio procent minskar leverns storlek. Mängden leverfett minskar i förhållande till resten av kroppen, så bantning är det mest effektiva sättet att behandla fettlever. Att hålla sig vid normal vikt är viktigt för att förebygga tillståndet.
- Förebyggande och lämplig behandling av diabetes, högt kolesterol och andra komorbiditeter är viktigt för levern. En frisk person kan få sina glukos-, långtidssocker– och kolesterolnivåer undersökta för att bedöma sina levnadsvanor.
- Vid fettlever i samband med användning av alkohol måste alkoholkonsumtionen stoppas eller hållas inom rimliga gränser. Måttlighet kan dock vara svårare att uppnå för många storkonsumenter än full nykterhet. Friska personer bör undvika överdriven alkoholkonsumtion.
- Motion förhindrar också ansamlingen av fett i levern även i sådana fall där vikten inte går ner.
Kost vid behandling av fettlever
En hälsosam kost är en viktig del av förebyggande och behandling av fettlever. Genom att följa dessa tips kan du förebygga fettlever:
- En regelbunden måltidsrytm hindrar dig från att göra ohälsosamma val.
- Bantningskurer ersätter inte permanenta, hälsosamma levnadsvanor, även om de kan hjälpa dig att gå ner i vikt tillfälligt.
- Undvik fet mat.
- Ät fiberrika grönsaker, goda fetter, frukter, bär och fullkornsprodukter.
- Undvik att konsumera produkter som innehåller mycket socker eller salt samt alkohol.
Fettlever under graviditet
Ibland kan fettlever utvecklas under graviditeten. Det är en sällsynt graviditetskomplikation. Symtomen börjar under graviditetens sista trimester.
Symtom på fettlever under graviditet:
- ihållande svaghet och kräkningar
- smärta i högra övre delen av buken
- gulhet
- allmänt illamående.
Möjlig utveckling av komplikationer övervakas under graviditeten och behandling finns tillgänglig.
Vanliga frågor
Levertransplantation är en behandlingsmetod som är avsedd för patienter med allvarlig leversvikt eller vissa leversjukdomar som inte svarar på andra behandlingsmetoder. Levertransplantation kan vara ett alternativ för till exempel slutstadiet av levercirros, akut leversvikt eller vissa genetiska leversjukdomar. Patientens lämplighet för levertransplantation utvärderas noggrant, och påverkas bland annat av patientens allmänna hälsotillstånd och andra möjliga sjukdomar.
Leverns återhämtningshastighet beror på skadans omfattning och individens hälsotillstånd. En frisk lever kan regenerera och reparera skador effektivt, men återhämtningen kan ta veckor eller månader.
Levervärden kan vara förhöjda av många anledningar, såsom överdriven alkoholkonsumtion, biverkningar av mediciner, fettlever eller leverinflammation. Förhöjda värden kan indikera en funktionsstörning i levern.
En vuxen människas lever väger i genomsnitt cirka 1–1,5 kilogram. Levern är kroppens största inre organ.
Symtom på levercancer kan inkludera buksmärta, särskilt under höger revben, viktminskning, aptitlöshet, gulsot (gulfärgning av hud och ögon), och allmän trötthet. Symtomen kan vara ospecifika och kan förväxlas med andra leversjukdomar.
För att sänka bilirubin är det viktigt att behandla den underliggande orsaken till ökningen. Detta kan inkludera medicinering, livsstilsförändringar eller mer specialiserade behandlingar beroende på den underliggande sjukdomen, såsom leversjukdomar.
Sänkning av levervärden beror på flera faktorer, såsom den ursprungliga orsaken till ökningen och individens hälsotillstånd. Vanligtvis kan levervärden börja normaliseras inom några veckor med hälsosamma livsstilsförändringar och behandling av eventuella underliggande sjukdomar.
Ett ALAT-värde anses vara för högt när det överstiger laboratoriets referensvärden, som vanligtvis är cirka 10–70 U/L för män och 7–45 U/L för kvinnor. Höga värden kan tyda på leversjukdomar som hepatit eller fettlever. Även andra faktorer som fetma, diabetes eller överdriven alkoholkonsumtion kan höja ALAT-värden.
Normalvärden för GT (gamma-glutamyltransferas) varierar beroende på ålder och kön, men är vanligtvis under 60 U/l för män och under 40 U/l för kvinnor. Höga värden kan tyda på problem med levern eller gallvägarna.
Att sänka levervärden kräver ofta livsstilsförändringar, såsom att begränsa alkoholkonsumtion samt upprätthålla en hälsosam kost och motion. I vissa fall kan en medicinering eller annan medicinsk behandling vara nödvändig.
För att sänka ALAT-värdet är det viktigt att identifiera och behandla orsaken till dess ökning. Vanliga sätt att sänka värdet inkluderar att följa en hälsosam och balanserad kost, minska eller sluta med alkoholkonsumtion samt upprätthålla en regelbunden motion. Det är också rekommenderat att undvika mediciner och andra substanser som kan belasta levern. Om ALAT-värdet är betydligt förhöjt bör man konsultera en läkare som kan ordinera lämplig behandling.
Diagnosen av levercirros baserar sig på symtom, läkarundersökning och resultat från laboratorietester, såsom leverfunktionstester. Även ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRI) kan hjälpa till att bedöma leverns tillstånd. Vid behov kan även en leverbiopsi tas.
Leversjukdom kan orsaka en förgulning av hud och ögon, klåda samt mörka fläckar på huden eller små, spindelvävsliknande blodkärlsförändringar på huden.
Symtomen på levercirros kan initialt vara diffusa och milda, såsom trötthet och brist på aptit. När sjukdomen fortskrider kan den orsaka gulsot, buksvullnad (ascites), klåda och blödning från matsmältningskanalen. Spindelvener på huden är också typiska.
Gallproblem kan visa sig på många olika sätt. Vanliga symtom inkluderar smärta i övre delen av magen som kan stråla ut till ryggen eller höger axel, illamående och kräkningar. Symtomen kan förvärras efter att man ha ätit fet mat. I vissa fall kan även gulsot förekomma när gallvätska samlas i kroppen.
Fettlever diagnostiseras vanligtvis från blodprov, såsom levervärden och fettvärden, samt diagnostisk radiologi som ultraljud eller datortomografi.
Typiska symtom inkluderar gulsot, spindelvener (små mönster som bildas av blodkärl på huden) och klåda i huden. Dessutom är gulning av huden och ögonvitorna (ikterus) ett vanligt symptom.
Leversjukdom kan visa symtom på många olika sätt, såsom trötthet, gulning av hud och ögon (gulsot), buksmärta och svullnad. Symtomen beror på typen och allvaret av leversjukdomen.
ALAT-värdet kan sjunka från några dagar till veckor beroende på vad som orsakat värdets ökning. Till exempel kan minskning eller upphörande av alkoholkonsumtion, en hälsosammare kost och regelbunden motion påskynda sänkningen av ALAT-värdet. Om ALAT-värdet har ökat på grund av leversjukdom kan det ta längre tid att sänka värdet och kräva behandling ordinerad av en läkare.
Fettlever kan vara symptomfri under en lång tid, men i vissa fall kan det orsaka trötthet, övre buksmärta eller svullnad. Diagnosen bekräftas vanligtvis med blodprov och bildgivande undersökningar.
Behandlingen av fettlever innefattar främst livsstilsförändringar: en hälsosam kost, regelbunden motion och vid behov viktminskning. Det är också viktigt att minska eller sluta med alkoholkonsumtionen.
Levercirros utvecklas vanligtvis långsamt över åren. I det initiala skedet kan levercirros vara symptomfri, men när leverfunktionen försämras kan det leda till allvarliga komplikationer såsom inre blödningar, njursvikt och leversvikt.
Hälsokontroll Premium Man är Vitals mest omfattande hälsokontroll och inkluderar 41 värden som ger dig viktig information om hur din kropp mår.
Hälsokontroll Total Plus ger dig en bred bild av din hälsa och inkluderar 35 värden som tillsammans bildar en omfattande nulägesanalys av de viktigaste värdena i din kropp.
Hälsokontroll Total inkluderar 27 värden och är en omfattande hälsokontroll för dig som vill ha en grundlig koll på de viktigaste områdena som påverkar din hälsa.
Leukocyter (vita blodkroppar) är en viktig del av immunförsvaret
Leukocyter är ett annat namn på vita blodkroppar. Dessa är viktiga för att bekämpa virus, bakterier, parasiter och andra inkräktare som hotar kroppens hälsa.
Hemoglobin visar om du har anemi
Hemoglobin är ett protein vars viktigaste funktion är att transportera syre i kroppens vävnader och organ.
LDL-kolesterol – det dåliga kolesterolet
LDL-kolesterol kallas även för “det dåliga kolesterolet”. Det kommer från mättat fett i kosten och samlas i blodkärlen.
Vitamin B12 är viktigt för vår hjärnas hälsa
Vitamin B12 eller kobalamin som det också kallas behövs för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar som ger kroppen syre och är också nödvändigt för det centrala nervsystemets funktion.
Urat – vid misstanke om gikt
Koncentrationen av urat i blodet kan öka vid hög alkoholkonsumtion och övervikt. Hög koncentration av urat i blodet kan orsaka gikt.
Trombocyter möjliggör för blodet att koagulera
Trombocyter, eller blodplättar är nödvändiga för att blodet ska kunna koagulera. Antalet trombocyter i blodet kan påverkas av infektioner.
Artikel uppdaterad:
21 november 2024