ARTIKLAR

ASAT-värdet kan indikera leverskada

ASAT, eller aspartataminotransferas, är ett enzym som finns i hjärta, lever, skelettmuskulatur och njurar. Dess koncentration i blodet är förhöjd vid vävnadsskador på dessa organ vid bland annat levercirros (skrumplever) och hjärtinfarkt. Kliniskt används ASAT oftast för att utvärdera leverskada.

Vad är ASAT?

ASAT, eller aspartataminotransferas, är ett enzym som främst finns i hjärtat, levern, skelettmuskulatur och njurarna. Dess koncentration i blodet är förhöjd vid vävnadsskador av nämnda organ som exempelvis vid levercirros, hepatit och hjärtinfarkt. Lätt förhöjd nivå av ASAT kan även ses vid celiaki och pankreatit.

ASAT är ett enzym vars funktion är att omvandla alfa-ketoglutarat till oxaloacetat och glutamat i kroppen.

Glutamat är en signalsubstans som påskyndar hjärnans funktion och är involverad i nervcellernas tillväxt, inlärning och rörelsefunktioner.

Oxaloacetat, eller oxalättiksyra, har flera funktioner i kroppen. Bland annat fungerar det som ett utgångsmaterial i glukoneogenes; en process i levern och njurbarken där glukos tillverkas av andra ämnen än kolhydrater.

Varför undersöker man ASAT-värdet?

Resultatet av ASAT-undersökningen säger mycket om organens funktion, eftersom en ökad koncentration av ASAT indikerar vävnadsnedbrytning. Kliniskt används ASAT främst vid misstanke om samt uppföljning av leversjukdomar.

Förhöjda nivåer av ASAT kan ses vid ett flertal olika tillstånd med leverpåverkan, bland annat:

• Infektiös hepatit, toxiska leverskador, alkoholhepatit, non alcohol steatoheaptitis (NASH), extrahepatisk kolestas, carcinom och cirros.
• Hjärtinfarkt, lungembolisering, skelettmuskeltrauma, muskeldystrofi och dermatomyositer.
• Lätt förhöjd ASAT kan även ses vid celiaki och akut pankreatit.

Vad är referensintervallen för ASAT?

• Kvinnor, 18 år och äldre:  0,25 – 0,60 µkat/L
• Män, 18 år och äldre: 0,25 – 0,75  µkat/L1

Enheten µkat/L betecknar enzymaktivitet per liter.

Män har i genomsnitt något högre ASAT-nivåer än kvinnor. Likaså ökar ASAT med ålder, samt vid övervikt.

Hur påverkar olika leversjukdomar ASAT?

• Vid akut hepatit kan ASAT stiga upp till 20 gånger referensvärdet
• Vid gallstensanfall kan ASAT lätt stiga tiofaldigt från referensvärdet, men normaliseras också mycket snabbt efter att tillståndet har behandlats
• Vid levercirros, även kallat skrumplever korrelerar ASAT-värdet med leverskadans omfattning

ASAT och ALAT

Utifrån kvoten ASAT/ALAT kan man härleda leverskadans ursprung:

• Vid viral, läkemedelsinducerad samt autoimmun hepatit är kvoten ofta < 1, det vill säga ASAT är lägre än ALAT.
• Vid betydande leverskada, såsom giftig, ischemisk eller annan allvarlig hepatit är kvoten vanligtvis mer än 1.
• Vid alkoholorsakad hepatit är ASAT/ALAT-kvoten ofta mer än 2.
• En hög ASAT/ALAT-kvot kan också tyda på extrahepatiskt ursprung, såsom vid gallstensanfall.
• Kvoten är ofta hög vid muskeldystrofi, efter muskelbelastning, samt vid lungemboli (blodpropp i ett blodkärl i lungan) och nefrit.

ASAT som indikator under behandling

I och med att koncentrationen av ASAT påverkas av organskada kan man använda ASAT för att utvärdera en pågående behandling. Om man behandlar den underliggande sjukdomen korrekt bör man få ner ett förhöjt ASAT-värde till referensintervallet.

Om det förhöjda värdet exempelvis beror på alkoholkonsumtion måste drickandet avbrytas innan ASAT-värdet normaliseras. Om ökningen istället beror på en annan sjukdom kommer behandlingen av den ursprungliga sjukdomen sänka ASAT-värdet.

Källa referensvärden: Simonsson P. NORIP. Läkartidningen 2004;101:901-5