Hoppa till sidans innehåll
Hem / Artiklar / Njurarna och njurinsufficiens
Njurarna och njurinsufficiens

Njurarna och njurinsufficiens

Njurinsufficiens är oftast symtomfri eller har lindriga symtom.

Njurinsufficiens

  • Njurarna har flera livsviktiga funktioner i kroppen.
  • Vid njurinsufficiens störs dessa funktioner, vilket kan orsaka olika symtom.
  • Njurinsufficiensen framskrider på olika sätt för olika människor.
  • Det går inte att bota kronisk njurinsufficiens, men dess utveckling går att sakta ned. Därför är det viktigt att identifiera den och starta behandlingen i tid.

Njurarna och njurinsufficiens

Njurarna har flera livsviktiga funktioner i kroppen. Deras huvuduppgift är att ta hand om avlägsnandet av slaggprodukter och se till att ämnen som är viktiga för kroppen inte kommer ut ur kroppen med urinen. Vid njurinsufficiens störs dessa funktioner, vilket kan orsaka flera symtom.

Allmänt om njurarna

Människan har två njurar, som finns på båda sidor av ryggraden och skyddas av de nedre revbenen. Njurarna är bönformade och väger totalt ca 300 gram. Deras struktur kan delas in i skal- och kärnlagret samt njurbäckenet. Genom urinledaren som börjar i njurbäckenet passerar urinen från njurarna till urinblåsan, där urinen som filtrerats av njurarna lagras innan den utsöndras. Cirka 180 liter primärurin bildas per dag, varav 99 % återförs till blodomloppet, och 1–2 liter slutlig urin bildas per dag.

Njurarnas uppgifter

Allmänt om njurinsufficiens

Vid njursvikt kan njurarna inte längre filtrera blodets slaggprodukter ordentligt, och då avlägsnas inte tillräckligt med vätska från kroppen. Njurinsufficiens är oftast symtomfri eller har lindriga symtom och den framskrider oftast väldigt individuellt. Det är dock viktigt att identifiera och behandla njurinsufficiens i tid för att bromsa utvecklingen av insufficiens.

Kronisk och akut njurinsufficiens

Njurinsufficiens kan plötsligt uppträda eller utvecklas stegvis. Akut njurinsufficiens uppstår till exempel på grund av svår inflammation, intaget gift eller vätskeförlust. Njurinsufficiens som utvecklas stegvis, det vill säga kronisk njurinsufficiens, orsakas ofta av en primär njursjukdom eller en långvarig sjukdom som diabetes eller hypertoni. Kronisk njurinsufficiens är vanligare än akut njurinsufficiens. Kronisk njurinsufficiens är ofta svår att bota, även om dess utveckling kan saktas ner med rätt behandling.

Symtom på njurinsufficiens

Lindrig njurinsufficiens är oftast symtomfri eller har milda symtom. Ofta uppträder de första symtomen först när njurfunktionen är avsevärt nedsatt, ned till och med till tio procent av det normala. När insufficiensen är avancerad är de vanligaste symtomen trötthet, nedsatt prestationsförmåga, sendrag, rastlösa ben och svullnad. Senare symtom på insufficiens inkluderar klåda i huden, aptitlöshet, illamående och viktminskning.

Om njurinsufficiensen fortskrider kan den också orsaka andra symtom som hypertoni, anemi, huvudvärk, känselrubbningar, benägenhet för blåmärken, sömnlöshet, humörsvängningar, sexuell ovilja, impotens och störningar i menstruationscykeln hos kvinnor.

Inget enskilt symptom indikerar dock direkt att det är frågan om njurinsufficiens.

Diagnostisering av njurinsufficiens

Njurfunktionen kan undersökas och följas upp med blod- och urinprov. Urinprovet är en grundläggande undersökning som enkelt kan berätta hur väl njurarna fungerar. Vid många njursjukdomar detekteras i urinprovet röda blodkroppar och / eller protein som normalt inte finns i urinen.

Njurarnas rengöringsfunktion bestäms med hjälp av ett blodprov. Nivån av kreatinin i blodet mäts, och på grundval av det kan eGFR-värdet bestämmas. Det bedömer njurarnas filtreringshastighet. När eGFR är under 60 ml/min talar vi om njurinsufficiens.

Blodprov kan också analysera kalcium och fosfor, samt koncentrationen av bisköldkörtelhormon. Blodets kaliumnivåer kan också stiga vid svår njurinsufficiens. Sammantaget behövs flera prover för att bedöma njurarnas funktion.

Behandling av njurinsufficiens

De viktigaste målen vid behandling av patienter med njurinsufficiens är att bromsa utvecklingen av sjukdomen, korrigera metabola störningar och behandla eventuella symtom. Sjukdomens utveckling kan bromsas genom att behandla det höga blodtrycket med blodtrycksmedicin, förhindra utvecklingen av ateroskleros genom att följa kolesterolnivåerna och begränsa mängden protein, fosfat och salt i kosten. Proteinbegränsningar har dock visat sig ha endast begränsad nytta för att bromsa utvecklingen av njurinsufficiens.

Metabola störningar på grund av insufficiens följs upp genom provtagning för att bestämma kroppens vätske- och saltbalans. Metabola störningar behandlas med kostförändringar samt kalcium- och D-vitamintillskott. Järnintaget bör också tas om hand, eftersom njurinsufficiens ofta åtföljs av anemi. I vissa fall är det nödvändigt att använda intravenöst järn.

Vid svår njurinsufficiens påbörjas dialysbehandlingar så tidigt som möjligt så att symtomen inte hinner utvecklas radikalt. Njurtransplantation är också en behandling vid terminal insufficiens.

Njurinsufficiens och kost

Korrekt kost är en viktig del för att bromsa utvecklingen av njurinsufficiens. Kost är något mycket individuellt och kan ändras allteftersom insufficiensen fortskrider. Personer med insufficiens bör vara särskilt uppmärksamma på användningen av salt och intaget av fosfor i sin kost. En låg salthalt i kosten spelar en nyckelroll i alla skeden av njurinsufficiens och högst 5 gram salt bör konsumeras per dag. Fosfor erhålls från kosten av mjölkprodukter, fullkorn och köttprodukter. Särskilt med tanke på njurinsufficiens skulle det vara tillrådligt att undvika tillsatt fosfor, som används i många industriella livsmedel, såsom bearbetat kött.

Njurinsufficiens och anemi (renal anemi)

Anemi (renal anemi) kan utvecklas som ett resultat av njurinsufficiens. Detta beror på att njurarnas förmåga att producera hormonet erytropoietin minskar, och då minskar också bildningen av röda blodkroppar. Eftersom livsmedel som också innehåller mycket järn måste begränsas på grund av fosforn, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt intaget av järn. Renal anemi kräver ofta behandling med syntetiskt erytropoietin.

levervärde, ALAT
Artikel

ALAT och leverhälsa

Levern bearbetar och bryter ner farliga ämnen. ALAT visar hur levern mår, förhöjda värden indikerar leverskada.

En kvinna hoppar i trampolinen
Artikel

Ferritin och järnbrist

Ferritin är ett protein som kroppen använder för att lagra järn. Genom att mäta sina nivåer av ferritin får man därför en bild av kroppens järnnivåer, har man låga ferritinnivåer indikerar det järnbrist. 

hdl kolesterol mat
Artikel

HDL – det goda kolesterolet

HDL-kolesterol kallas även för det “goda” kolesterolet, då höga HDL-värden bland annat kan minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.

Varför Vital?

Din hälsa i dina händer

  • Ger dig kunskap och kontroll över din hälsa

  • Följ dina värden hur de utvecklas över tid

  • Enkla och tydliga resultat inom några dagar

  • Inga väntetider på remiss från läkare för att beställa hälsokontroll/enskilda tester

  • För både privatpersoner och företag

  • Hälsokontroller framtagna av erfarna läkare

  • Läkare granskar alla resultat

  • Vi samarbetar med över 100 ackrediterade lab i Sverige, över 70 i Stockholm

  • Första provsvaren oftast inom några timmar

  • Blodprovet tar bara några minuter

NYCKELTAL

Över

150 000

tester analyserade

Kundnöjdhet

9,2/10

Betyg på Google

4,8 / 5

Gå till varukorgen: : kr