ARTIKLAR

Diabetes – en av våra vanligaste folksjukdomar

Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att man har för mycket socker i blodet. Övervikt, dåliga kostvanor och för lite motion är de största riskfaktorerna för att utveckla typ 2-diabetes som är den vanligaste typen av diabetes.

I den här artikeln hittar du information om vad diabetes är, hur du kan förebygga diabetes, sjukdomens olika typer, följdsjukdomar som kommer med diabetes och rekommenderade kostvanor.

Vad är diabetes?

Diabetes är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar som innebär att mängden socker i blodet är för högt. Det förhöjda blodsockret beror antingen på att kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin eller på insulinresistens, där cellernas förmåga att reagera på insulinet är nedsatt.

De vanligaste typerna av diabetes är:

• Typ 2-diabetes (även kallad åldersdiabetes)
• Typ 1-diabetes
• Graviditetsdiabetes

Det finns också andra typer av diabetes, men dessa är mer sällsynta.

Att sköta diabetes kräver i allmänhet noggrann egenvård vilket främst innebär att man har goda kostvanor och motionerar regelbundet. Detta för att förhindra tillstånd av för högt eller för lågt blodsocker, samt följdsjukdomar som till exempel diabetiska ögonsjukdomar.

Olika typer av diabetes

Typ 2-diabetes (åldersdiabetes)

Typ 2-diabetes, även kallad åldersdiabetes är den vanligaste formen av diabetes. Här har kroppen inte helt slutat att producera insulin, men det finns en insulinresistens som gör att insulinet inte räcker till. Detta innebär i sin tur att blodsockerhalten, eller halten av glukos, i blodet stiger och blir alldeles för hög.

Typ 2-diabetes beror både på ärftliga faktorer samt på övervikt och en ohälsosam livsstil. Även stress och rökning kan öka risken att utveckla diabetes.

Denna diabetestyp behandlas främst genom bättre levnadsvanor med ökad fysisk aktivitet och bättre kostvanor. Vanligtvis behövs även läkemedel för att sänka blodsockervärdet. Röker du bör du genast sluta då det ökar risken för de komplikationer som kan uppstå vid diabetes.

Begynnande eller väldigt mild form av typ 2-diabetes blir bättre av livsstilsförändringar framförallt kopplade till viktminskning. Livsstilsförändringar kan dessutom senarelägga uppkomsten av typ 2-diabetes eller skjuta upp behovet av medicinering.

Typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes diagnostiseras oftast hos barn och unga vuxna, men man kan även få sjukdomen i vuxen ålder. I Sverige insjuknar varje år ca 900 barn och lika många vuxna i typ 1-diabetes och totalt lever ca 50 000 personer med sjukdomen i Sverige.

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där det egna immunförsvaret dödar de insulinproducerande cellerna, vilket i sin tur leder till att man får för mycket socker i blodet. Vid typ 1-diabetes krävs alltid behandling med insulin som injiceras antingen genom en insulinpenna eller en insulinpump.

Graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes är en diabetestyp som uppkommer under graviditeten. Oftast blir blodsockervärdet normalt igen efter förlossningen.

Graviditetsdiabetes beror på en insulinresistens mot slutet av graviditeten, där insulinets effekt minskar och blodsockervärdet stiger. Övervikt är en betydande riskfaktor för att utveckla graviditetsdiabetes.

Upptäcks oftast hos barnmorskan

Graviditetsdiabetes ger sällan några symptom utan upptäcks ofta vid ett barnmorskebesök då glukoshalten kontrolleras.

Graviditetsdiabetes behandlas främst med livsstilsförändringar som att äta bra mat med mindre socker och att öka sin fysiska aktivitet. Detta räcker oftast för att normalisera tillståndet. Läkemedelsbehandling påbörjas först om man inte lyckats sänka blodsockernivån med livsstilsförändringar.

Obehandlad graviditetsdiabetes kan påverka fostrets utveckling och tillväxt samt leda till komplikationer i samband med förlossningen.

Har man haft graviditetsdiabetes har man en ökad risk för att insjukna i typ 2-diabetes senare i livet. Därför är det värt att se över sin livsstil och framförallt se till att undvika övervikt.

Andra diabetestyper

Andra, mer sällsynta diabetestyper är:

• LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults), en form av typ 1-diabetes som medelålders och äldre personer får. Insjuknandet är långsammare och med färre symtom.
• Sekundär diabetes, exemeplvis efter inflammation i bukspottskörteln
• MODY (Maturity-Onset Diabetes of the Young)
• Mitokondriell diabetes
• Neonatal diabetes

Vilka är symptomen vid diabetes?

Vid diabetes typ-2 kommer symptomen ofta långsamt och kan därför vara svåra att upptäcka. Symptomen kan också vara olika starka och en del kan ha diabetes i flera år utan att veta om det.

Även vid diabetes typ-1 kan symptomen vara svåra att lägga märke till då de vanligtvis utvecklas under flera månader, men annars är sjukdomsförloppet snabbare vid diabetes typ-1.

Symptom på diabetes är bland annat:

• Ökad törst
• Att behöva kissa ofta och stora mängder
• Viktnedgång
• Onormal trötthet och kraftlöshet
• Försämrad syn och synrubbningar
• Erektionsproblem
• Återkommande urinvägsinfektioner, svampinfektioner och klåda i underlivet hos kvinnor
• Acetondoftande andedräkt
• Domningar eller stickningar i händer och fötter
• Buksmärta, illamående och kräkningar

För att förebygga diabetes är det viktigt att uppmärksamma förändringar i din egen kropp, särskilt om det finns diabetes i släkten.

Vad är prediabetes?

Prediabetes är ett förstadium till diabetes. Det går att se det som ett varningstecken. Vid prediabetes är blodsockret högre än normalt, men inte tillräckligt högt för att vara diabetes.

Det är en sista varning och en uppmaning att ändra sin livsstil. Prediabetes är i allmänhet symptomfri, men trötthet kan förekomma.

Vilka är riskfaktorerna för att utveckla diabetes?

Riskfaktorerna för att utveckla diabetes är samma som för prediabetes, eftersom prediabetes oftast fastställs innan den egentliga sjukdomen. Under fasen för prediabetes är det fortfarande möjligt att påverka en del av riskfaktorerna.

• Övervikt: Risken för diabetes och prediabetes ökar med övervikt, det vill säga ett BMI över 25. Bukfett är den farligaste typen för att utveckla sjukdomen. Ett överskott av fettceller i kroppen bidrar till utvecklingen av insulinresistens
• Stillasittande: För lite fysisk aktivitet är ofta sammankopplat med övervikt
• Ärftlighet: diabetiker har ofta diabetes i släkten, men det är möjligt att få diabetes även om det inte finns i släkten
• Ålder: Risken för att insjukna i diabetes typ-2 ökar med åldern
• Graviditetsdiabetes: Graviditetsdiabetes ger en indikation om att det föreligger större risk för att få diabetes senare i livet

Hur diagnosticeras diabetes?

Diabetes diagnosticeras genom ett blodprov för att mäta blodsockernivån. Då mäter man glukosvärdet (fP-Gluk) och långtidssockervärdet (B-HbA1c) eller så utförs ett glukostoleranstest.

Det kan vara en bra idé för överviktiga personer (BMI > 25) att mäta blodsockret, framförallt om man också tillhör åtminstone ytterligare en riskgrupp, till exempel ålder.

Det kan också vara bra att mäta blodsockret hos personer som inte befinner sig i riskzonen och som har normal vikt om det sker förändringar i deras välbefinnande.

Följande tester används vid diagnos av diabetes:

• Glukos fastande (fP-Gluk): Provtagning kräver 10 till 12 timmars fasta, därför görs provet vanligtvis på morgonen efter en natts sömn. Förhöjt värde innebär mellan 6,1 och 6,9 mmol/l och är värdet högre än 7,0 mmol/l kan man få diagnosen diabetes

• HbA1c: Det här testet visar den långsiktiga genomsnittliga blodsockernivån. Normalt är värdet 20-42 mmol / mol och den nedre gränsen för diabetes är 48 mmol / mol

• Oralt glukostoleransstest (OGTT): I glukostoleranstestet utförs det fastande glukosprovet först. Patienten dricker sedan 75 mg glukos och ett nytt glukosprov tas efter två timmar. Den övre gränsen för normalt blodsocker i glukosprovet är 7,8 mmol / l. Om ditt blodsocker ligger mellan 7,8 och 11,0 mmol / l betyder det en minskad sockertolerans. Den nedre gränsen för diabetes är 11,1 mmol / l

Behandling av diabetes

Diabetes behandlas både med livsstilsförändringar och läkemedel. Det är bra om diabetesbehandlingen kommer igång i ett så tidigt skede som möjligt. Lyckade livsstilsförändringar vid prediabetes kan förskjuta eller helt förhindra att patienten senare insjuknar i diabetes.

• För typ 1-diabetes är insulinbehandling nödvändig från det att sjukdomen diagnostiserats
• När typ 2-diabetes (åldersdiabetes) diagnostiseras påbörjas läkemedelsbehandling oftast direkt. Med lyckade livsstilsförändringar som sänker blodsockret kan behovet av medicinering ofta minskas över tid
• Om typ 2-diabetes diagnostiseras i ett tidigt skede kan patienten gå längre tid utan medicinering om förändrad livsstil och kosthållning normaliserar blodsockret
• En välreglerad diabetes minskar risken för följdsjukdomar

Medicineringen planeras individuellt. Idag finns det ett flertal läkemedel för behandling av diabetes på marknaden. Insulin är inte förstaval som behandling för typ 2-diabetes, oftast börjar behandlingen med någon form av tabletter. Läkemedelsbehandling för diabetes syftar inte bara till att sänka blodsockret, utan också till andra faktorer som viktkontroll och förebyggande av följdsjukdomar.

Förändrad livsstil är viktigast för framgångsrik behandling

Det viktigaste för en lyckad behandling av diabetes är egenvård i form av livsstilsförändringar. Behandlingen har större chans att lyckas om personen känner till behandlingens mål och hur de kan uppnås, dvs genom att personen har god kunskap om hur till exempel kost och motion påverkar blodsockernivån. Vid behandling av diabetes behövs tålamod eftersom permanenta livsstilsförändringar inte sker på en gång.

I praktiken består livsstilsförändringarna av:

• Regelbunden pulshöjande motion samt vardagsmotion
• Regelbundna måltider
• Lagom stora portioner
• Ökad mängd fibrer och grönsaker i kosten
• Minskad mängd snabba kolhydrater samt socker
• Byta ut mättat fett mot omättat fett
• Minskad användning av salt i maten
• Minskad alkoholkonsumtion
• Sluta röka
• God och tillräcklig sömn

Kostbehandling – rätt mat och vikt

Kosten spelar en viktig roll vid behandling av och för att förebygga uppkomsten av diabetes.

Dessutom syftar kosten till att:

• Gå ned i vikt
• Hålla blodsockret på en jämn nivå och förhindra att blodsockret stiger
• Uppnå bra kolesterolvärden och blodtryck
• Förebygga och behandla diabeteskomplikationer (följdsjukdomar)

Näringsrekommendationer för behandling av diabetes

Snabbdieter och pulverdieter ska direkt undvikas. Vid behandling av diabetes behövs en hälsosam kost utöver ökad träning.

• Regelbundna måltider (var tredje till femte timme) och mindre portioner är viktigt för att hålla blodsockernivån på en jämn nivå
• Det är bra att öka mängden fiberrika livsmedel som fullkorn och fiberrika grönsaker; ibland kan ett fibertillskott (till exempel psyllium och kli) också vara till hjälp
• Energimängden i kosten ska begränsas (särskilt för viktminskning)
• Intaget av snabba kolhydrater ska begränsas
• Att helt undvika kolhydrater är inte bevisat effektivt för behandling av diabetes. Det är dock värt att notera att livsmedel som innehåller mycket fett och kolhydrater ökar mängden energi i måltiderna
• Näringsfattiga livsmedel och drycker (innehållande socker och snabba kolhydrater) ska undvikas
• Intaget av söta drycker som färsk juice, läsk och energidrycker bör hållas nere till ett minimum. Vatten är den bästa måltidsdrycken
• Grönsaksmängden ska ökas. Det är bra att äta grönsaker hela dagen, till alla måltider och mellanmål. Kom också ihåg bär, rotfrukter, baljväxter och frukt med mycket fibrer
• Mättat fett (exempelvis smör) bör bytas ut mot omättat (exempelvis olivolja)
• Rött kött och charkprodukter bör minskas
• Alkoholkonsumtionen ska begränsas
• Användning av salt bör minskas

Det är även värt att prova vegetarisk kost; det kan ibland vara förknippat med ett bättre tillstånd för typ-2 diabetiker.

Det är bra att prata med en dietist, särskilt om du har andra sjukdomar än diabetes som kräver kostbehandling (exempelvis celiaki, gikt, högt kolesterol, allvarlig njursvikt eller kraftig övervikt).

Träningsrekommendationer för personer med diabetes

Motion rekommenderas för alla. Är du inte van att träna, bör du dock börja att träna med måtta, lyssna på din kropp och ta hänsyn till riskerna som finns.

Regelbunden träning minskar insulinresistensen och förbättrar blodsockerbalansen. Det har även positiva effekter på vikten, funktionen hos hjärta och lungor, blodfetter och blodtryck samt ökar välbefinnandet och gör en piggare.

Samma allmänna träningsrekommendationer gäller för personer med diabetes som för andra. För vuxna 18-64 år gäller följande rekommendationer från Folkhälsomyndigheten:

• Regelbunden fysisk aktivitet
  • Alla vuxna bör vara fysiskt aktiva under veckan, både vardagar och helger
• Minskat stillasittande
  • Vuxna bör begränsa den tid som de tillbringar med att sitta stilla ånga perioder av stillasittande bör brytas av och ersättas med någon form av fysisk aktivitet
• Pulshöjande fysisk aktivitet i minst 150 – 300 minuter per vecka
  • Vuxna bör varje vecka vara fysiskt aktiva på måttlig intensitet i minst 150–300 minuter eller minst 75–150 minuter av fysisk aktivitet på hög intensitet, eller en likvärdig kombination av måttlig och hög intensitet. Fysisk aktivitet på måttlig intensitet ger en ökad puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.
• Mer fysisk aktivitet
  • Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås med ökad mängd fysisk aktivitet. Per vecka gäller det alltså än 300 minuter på måttlig intensitet, eller mer än 150 minuter av fysisk aktivitet på hög intensitet, eller en likvärdig kombination av måttlig- och högintensiv aktivitet i veckan.
  • Ökad mängd fysisk aktivitet på måttlig och hög intensitet minskar även de negativa hälsoeffekterna av långvarigt stillasittande.
• Muskelstärkande fysisk aktivitet minst två dagar i veckan
  • Vuxna bör också ägna sig åt muskelstärkande aktiviteter på måttlig eller hög intensitet under minst två dagar i veckan. Aktiviteterna bör involvera kroppens alla större muskelgrupper.

Kom ihåg att även lite träning är ett bättre alternativ än ingen träning alls.

Följdsjukdomar och komplikationer av diabetes

Diabetes förknippas med både långvariga följdsjukdomar och plötsliga, akuta komplikationer

Långvariga följdsjukdomar av diabetes:

• Njursjuksom (nefropati)
• Förändringar i ögats näthinna (retinopati)
• Hjärt- och kärlsjukdomar
• Nervskador (neuropati)
• Nedsatt känsel och problem med sår på fötterna
• Tand- och munsjukdomar

Risken för följdsjukdomar ökar med långvarigt högt blodsocker. Högt blodtryck och kolesterol, liksom rökning, ökar risken ytterligare. Med livsstilsförändringar går det att få en betydande effekt på utvecklingen av eventuella följdsjukdomar.

Regelbunden diabetesuppföljning inkluderar screening för njursjukdom, kontroller av ögon via ögenbottenfotografering samt undersökning av fötterna.

Förutom blodsockret övervakas också blodtryck och kolesterolnivåer regelbundet.

Akuta komplikationer av diabetes:

• Hjärtinfarkt och stroke
• Alldeles för lågt blodsocker (hypoglykemi)
• Alldeles för högt blodsocker (hyperglykemi)
• Syraförgiftning (ketoacidos)

Hur kan jag minska risken för diabetes typ-2?

Det går att minska risken för att insjukna i diabetes med levnadsvanor. Se till att du har goda kost- och motionsvanor, äter regelbundna måltider, måttlig alkoholkonsumtion och undvik rökning.

• Den främsta riskfaktorn för att insjukna i diabetes är övervikt, så försök att hålla en bra vikt
• Ta reda på om du har diabetes i släkten, det vill säga om du har en ökad risk på grund av ärftlighet. Har du det så bör du vara ännu noggrannare med dina kost- och motionsvanor, samt testa dina blodsockervärden även om du inte har några symptom
• Regelbundna mätningar av blodfettsnivåer, blodtryck och blodsocker visar om din livsstil behöver förbättras. Med laboratorietester kan du bland annat se både blodfettvärden och långtidsblodsocker.
• Sluta röka.

För att förstå din egen kropp och värden som exempelvis din blodsockernivå kan du göra en hälsokontroll via blodprov som ger dig svar inom 1-2 arbetsdagar.

Medicinskt granskad av: Oskar Nordlund Medicinskt ansvarig läkare

Vanliga frågor

Blog

8 skäl till att göra en hälsokontroll via blodprov

Att ta sin hälsa i sina egna händer börjar med att förstå sin kropp. Ett bra första steg är att förstå kroppens viktigaste värden genom ett blodprov.

Läs mer

Artikel

HbA1c mäter ditt långsiktiga blodsocker

HbA1c kallas även för långtidssocker och visar hur blodsockerhalten har varit under de senaste två till tre månaderna.

Läs mer

Artikel

Glukos (blodsocker) är kroppens huvudsakliga energikälla

Glukos är samma sak som blodsocker och är den huvudsakliga energikällan för kroppens celler. Ett högt glukosvärde kan vara ett tecken på att man har diabetes.

Läs mer

Blog

10 symtom som kan tyda på vitamin B12-brist

Den viktigaste av B-vitaminerna är vitamin B12, då den livsviktiga celldelningen inte kan ske när det råder brist. Men det går att fixa

Läs mer

Artikel

Ferritin och järnbrist

Ferritin är ett protein som kroppen använder för att lagra järn. Genom att mäta sina nivåer av ferritin får man därför en bild av kroppens järnnivåer, har man låga ferritinnivåer indikerar det järnbrist. 

Läs mer

Artikel

HDL – det goda kolesterolet

HDL-kolesterol kallas även för det “goda” kolesterolet, då höga HDL-värden bland annat kan minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.

Läs mer