Graviditet – en spännande och ofta stressande tid för många kvinnor. Under graviditeten genomgår kvinnans kropp stora förändringar, och även sinnet kan vara i omvälvning.
Genom livsstilsval kan man påverka både sin egen och barnets välbefinnande. Graviditeten är en bra tid att se över sina levnadsvanor och kost, eftersom fostret får all sin näring och syre genom moderns kropp. Under graviditeten bör man särskilt uppmärksamma kosten, eftersom behovet av många vitaminer och mineraler ökar när man är gravid.
Vissa njutningsmedel och livsmedel, såsom alkohol, tobak, leverrätter samt livsmedel som innebär en risk för listeria, kan skada fostret, och man bör följa nationella rekommendationer gällande dessa.
Graviditeten inkluderar vanligtvis också många obehagliga symtom, såsom trötthet, illamående, förstoppning och halsbränna. Dessa tillstånd är lyckligtvis övergående och slutar vanligtvis senast vid förlossningen.
Graviditet påverkar vilka värden som kan anses vara “normala” i laboratorietester.
Tidiga tecken på graviditet inkluderar:
Näring under graviditeten är viktig både för moderns välbefinnande och för barnets tillväxt och utveckling. En kvinna som följer en varierad kost behöver inte göra stora förändringar i sin kost när hon blir gravid. Det finns dock livsmedel som bör undvikas under graviditeten, och vissa vitaminer och mineraler bör man särskilt lägga märke till.
Under graviditeten gäller de vanliga grunderna för en hälsosam kost. Grunden i kosten utgörs av grönsaker. Proteiner behövs under graviditeten för att bygga upp nya vävnader. Bra källor till protein inkluderar bland annat fisk, kött, ägg, linser, bönor och soja. Det rekommenderas ofta att äta fisk minst två gånger i veckan.
Fetter bör användas måttligt, och man bör föredra mjuka vegetabiliska fetter. Behovet av essentiella fettsyror ökar under graviditeten.
Följande livsmedel bör undvikas under graviditeten:
Vissa livsmedelsrestriktioner är mer absoluta än andra. Till exempel en liten mängd lakritsglass eller linfrön strödda på bröd är inte skadligt.
Gravida bör begränsa sitt koffeinintag till 200 milligram per dag, vilket motsvarar ungefär två koppar (1,5 dl) kaffe.
Coladrycker kan användas med måtta, men rekommenderas generellt inte till någon. Energidrycker bör undvikas.
Det är bra att minska saltintaget under graviditeten. Överdrivet natriumintag, särskilt i slutet av graviditeten, belastar njurarna, höjer blodtrycket och ökar på svullnaden.
Behovet av flera vitaminer och mineraler ökar med 15-50 procent under graviditeten. Vissa vitaminer och mineraler, såsom järn, D-vitamin och folat, behövs i ännu större mängder.
Järn är en av kroppens viktigaste mineraler, och tillräckligt intag är nödvändigt för kroppen. Under graviditeten ökar mängden cirkulerande blod i kroppen med cirka 40%. Den ökade produktionen av röda blodkroppar kräver järn, som också används för fostrets produktion av röda blodkroppar, särskilt under senare delen av graviditeten.
Upp till en tredjedel av de blivande mödrarna har för låga järndepåer. Detta ökar risken för anemi under graviditeten. Graviditetsanemi definieras när blodets hemoglobin är under 110 g/l. Om moderns hemoglobin är lågt, bör järntillskott påbörjas.
Folat tillhör B-vitaminerna. Tillräckligt intag är viktigt för fostrets normala utveckling. Tillräcklig mängd folat i kroppen minskar risken för medfödda missbildningar och särskilt neuralrörsdefekter.
Svenska kvinnor får i genomsnitt för lite folat från sin kost. Behovet av folat under graviditeten är cirka 0,5 mg/dag. Folat finns mest i färska bär, frukter och grönsaker. Dessutom finns det en del i fullkornsprodukter.
Alla kvinnor som planerar graviditet rekommenderas att ta ett dagligt tillskott av folsyra. Kosttillskottet bör påbörjas senast två månader före planerad graviditet och användningen bör fortsätta till och med den 12:e graviditetsveckan.
Under användning av folsyratillskott är det bra att också se till att få tillräckligt med B12-vitamin, eftersom B12-vitamin har en viktig roll i utnyttjandet av folat. Multivitamintabletter för gravida innehåller ofta tillräckligt med B12-vitamin.
D-vitamin är ett fettlösligt vitamin som behövs bland annat för absorptionen av kalcium och fosfat samt för utvecklingen av fostrets skelett. Brister på D-vitamin orsakar störningar i benens tillväxt och utveckling.
Graviditet ökar behovet av D-vitamin. Ett tillskott av D-vitamin rekommenderas till alla gravida kvinnor året runt, 10 mikrogram/dag. D-vitamin rekommenderas i form av D3 (kolekalciferol), eftersom det är den form som är naturlig för människokroppen och mer effektiv än D2-vitamin.
Kalcium är en mineral som särskilt behövs för utvecklingen av fostrets skelett. Ett kalciumtillskott är nödvändigt om kosten inte innehåller tillräckligt med kalcium. Det rekommenderade dagliga intaget av kalcium för gravida kvinnor är 900 mg. För att kalcium ska absorberas effektivt är det mycket viktigt att få tillräckligt med D-vitamin, som påverkar absorptionen av kalcium.
De bästa källorna till kalcium är olika mjölkprodukter eftersom de har tillsatt kalcium, men kalcium fås särskilt från bladgrönsaker, tofu, frön och fisk.
Om både kalcium- och järntillskott används, bör de för att förbättra absorptionen tas vid olika måltider. Kalciumtillskott minskar nämligen absorptionen av järn.
Gravida kan i allmänhet fortsätta att motionera som vanligt. Endast några få sporter, såsom dykning och vissa olycksbenägna sporter som ridning, bör undvikas under graviditeten. Regelbunden motion kan också påbörjas under graviditeten. Motion kan minska risken för graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning och högt blodtryck under graviditeten.
Dock bör tung motion undvikas om graviditeten innefattar följande problem:
Motion under graviditeten bör kännas behaglig och smärtfri. Om smärta uppstår bör motionen avbrytas.
Bland annat följande symtom bör tas på allvar:
Normal viktökning för normalviktiga är under graviditeten 10-16 kg. Under graviditeten ökar moderns vikt bland annat på grund av fostrets, fostervattnets och moderkakans tillväxt samt ökningen av kroppens blod- och vätskemängd. Moderns viktökning fungerar som en bra indikator på lämpligt energiintag. En betydligt större viktökning kan vara skadlig.
Energiförbrukningen under graviditeten ökar något, i genomsnitt med 300 kalorier per dag. Behovet av extra energi är dock individuellt och påverkas av bland annat moderns ålder, storlek och fysiska aktivitet.
Om modern i början av graviditeten har en tydlig övervikt, strävar man efter en viktökning på under tio kilo under graviditeten. Målet är då att vikten högst ökar med 8 kilo under graviditeten. Graviditeten är dock inte rätt tid att börja banta, eftersom fostrets näringsintag måste säkerställas.
Under graviditetens första tre månader är moderns viktökning vanligtvis ganska liten. Hos vissa kan vikten till och med minska på grund av kraftigt graviditetsillamående.
Mot slutet av graviditeten bör vikten dock öka jämnt och gradvis. Normal viktökning är 200-800 g per vecka. Viktökningen är störst under graviditetsveckorna 17-24 och minst under de sista veckorna före förlossningen.
Placentan skyddar inte fostret från effekterna av de mediciner modern använder, eftersom de flesta mediciner passerar genom placentan till fostret. Det är dock viktigt att fortsätta nödvändig medicinering även under graviditeten. I många fall kan moderns obehandlade sjukdom utgöra en större risk för fostret än medicineringen.
Medicinering under graviditeten är nödvändig för bland annat följande sjukdomar och tillstånd:
Användningen av läkemedel och deras lämpliga dosering under graviditeten bör alltid diskuteras med en läkare.
Alla droger (alkohol, tobak, snus, droger) ökar risken för störningar under graviditeten och utgör en fara för fostrets hälsa. Ingen av dessa rekommenderas att användas under graviditeten.
Alkoholkonsumtion under graviditeten kan leda till fosterskador (FAS), vilket orsakar störningar i inlärning, beteende, uppmärksamhet och minne. Barn med FAS har ofta även missbildningar i ansiktet och andra strukturella problem som är associerade med syndromet.
Alkoholkonsumtion under graviditeten kan orsaka:
Ingen säker gräns för alkoholkonsumtion under graviditeten har kunnat fastställas. Därför rekommenderas total avhållsamhet från alkohol under graviditeten.
Rökning under graviditeten är skadligt både för modern och barnet. Risker som orsakas av rökning inkluderar bland annat:
Användning av snus bör upphöra innan graviditeten. Snus är i skadeverkningar jämförbar med att röka cigaretter.
Användning av e-cigaretter rekommenderas inte under graviditeten.
Droganvändning ökar riskerna under graviditeten på flera olika sätt. De vanligaste farorna är ökad risk för låg födelsevikt, för tidig födsel och fosterdöd. En gravid kvinna som använder droger anses alltid ha en riskgraviditet. Droganvändning bör rapporteras till mödravårdscentralen, där man kan hänvisas till uppföljning på en mödravårdsmottagning. Akut hjälp för drogproblem finns alltid tillgängligt på den lokala social- och hälsovårdsstationen.
Graviditeten medför många olika symtom, känslor och tillstånd som kan vara obekväma. De är dock vanligtvis normala och tillfälliga, och försvinner när barnet är fött. Särskilt i tidig graviditet är illamående och trötthet vanligt.
Många gravida kvinnor behöver ofta gå på toaletten, eftersom livmoderns tillväxt i tidig graviditet ökar behovet av att urinera och i slutet av graviditeten kan livmodern trycka på urinblåsan och orsaka urinläckage.
Andra vanliga biverkningar av graviditeten inkluderar halsbränna, förstoppning, hemorrojder, åderbråck, sömnlöshet, rygg- och höftsmärtor och smärtor i symfysen, återkommande svampinfektioner, kramper och svullnad.
Dessutom kan graviditeten medföra olika humörsvängningar och matbegär.
Trötthet är ett normalt symptom i tidig graviditet. Under de första tre månaderna utvecklas barnets viktigaste organ, vilket naturligtvis tar på krafterna. Under denna tid är det bra att vila. Å andra sidan bör man senast under graviditetens andra trimester börja röra på sig trots tröttheten. Det är bra att utöva fysisk aktivitet som känns behaglig så länge det känns bra.
Modern kan också uppleva konstant hunger under graviditeten. Energiförbrukningen är något högre än normalt. Hungern kan öka särskilt mot kvällen. Hunger kan lindras genom att äta flera små hälsosamma måltider istället för några få stora måltider.
Graviditetsillamående är illamående och obehag under graviditeten. Illamående och kräkningar är normala tecken på graviditet som de flesta gravida kvinnor upplever. Illamåendet börjar vanligtvis runt graviditetsvecka 5 och är som värst mellan veckorna 9-11. För de flesta upphör graviditetsillamåendet senast vid graviditetsvecka 14.
Symtomen på normalt graviditetsillamående är vanligtvis som värst på morgonen. Symtomen kan försökas lindras på följande sätt:
Illamående eller kraftigt kräkande brukar dock inte äventyra graviditeten eller skada fostret.
Cirka 1 % av de gravida lider av särskilt svårt illamående där kräkningarna är frekventa och kontinuerligt kännande av kräkreflexen orsakar också smärtor i övre delen av magen. Detta tillstånd kallas hyperemesis gravidarum (hyperemesis). Hyperemesis kan innefatta ovanligt kraftigt illamående och/eller kräkningar. Om ingen mat eller dryck kan behållas, kan vikten minska och den gravida kan bli uttorkad. I sådana fall kan sjukhusvård behövas.
Utöver illamående kan graviditeten också medföra andra vanliga symtom såsom matsmältningsbesvär, halsbränna eller förstoppning.
Halsbränna och förstoppning är de vanligaste symtomen som uppstår med graviditeten. Halsbränna orsakas vanligtvis av ökat tryck i bukhålan på grund av livmoderns tillväxt. Symtomen kan kännas brännande och stickande i mitten av övre magen eller bakom bröstbenet. Maginnehåll kan också komma upp i halsen, vilket känns brännande i halsen och ge sur smak i munnen.
Symtom på halsbränna kan lindras genom att äta små mängder mat åt gången och undvika starkt kryddad, fet och stekt mat. Det är bra att undvika tunga måltider precis innan sänggåendet.
Symtomen förvärras ofta i liggande ställning. I liggande ställning kan symtomen minskas genom att ligga på vänster sida, eftersom det underlättar tömningen av magen. En lätt upphöjd position kan också hjälpa.
Det finns också läkemedel mot halsbränna som är lämpliga för gravida och som finns tillgängliga på apotek.
Förstoppning innebär en situation där man har avföring mindre än tre gånger i veckan eller att det är mycket svårt att tömma tarmen. Förstoppning är ett vanligt magproblem under graviditeten.
Förstoppning kan orsakas av bland annat för lågt fiberintag i kosten, för lite motion, stress och för lite vätskeintag. Även vissa läkemedel, såsom järntillskott och vissa psykofarmaka, kan orsaka förstoppning.
Förstoppning bör behandlas genom att se till att få i sig tillräckligt med fiber, dricka och motionera. Kostfiber får man särskilt från fullkornsprodukter, kli, grönsaker, frukter och bär. Särskilt bra livsmedel för att behandla förstoppning är plommon och fikon.
Dessutom är det viktigt att komma ihåg att man bör gå på toaletten så snart man känner behov. Upprepad fördröjning orsakar förstoppning.
Det finns läkemedel tillgängliga för förstoppning som också är lämpliga för gravida.
Hemorrojder är en pinsam men vanlig åkomma under graviditeten. De är åderbråck runt anus, som kan orsakas av bland annat långvarigt stående, förstoppning och övervikt.
Benägenheten för hemorrojder ökar under graviditeten eftersom livmoderns tillväxt orsakar tryck på de stora blodkärlen i bukområdet. Detta försämrar blodcirkulationen och orsakar svullnad. Dessutom gör graviditetshormonerna musklerna runt anus mer avslappnade.
Det vanligaste symtomet på hemorrojder är till färgen ljus blödning efter avföring. Hemorrojder kan också orsaka en brännande känsla, klåda och obehag kring anus. Om hemorrojder blir smärtsamma kan det ha skett en blödning inuti hemorrojden, eller det kan ha bildats ett sår vid anusöppningen. Hemorrojder kan också vara symptomfria.
Den viktigaste behandlingen för hemorrojder är att förebygga förstoppning (uppmärksamma kosten och livsstilen) och att upprätthålla god hygien. Det finns produkter för tillfälligt bruk för behandling av hemorrojder tillgängliga på apotek som också kan användas under graviditeten.
Åderbråck innebär en funktionsnedsättning i venerna i de nedre extremiteterna. Under graviditeten ökar trycket i venerna i de nedre extremiteterna och blodkärlen utvidgas med effekterna av graviditetshormoner. När blod samlas runt klaffarna bildas åderbråck.
Uppkomst av åderbråck och svullnad i benen kan förebyggas genom att:
Förslappning av ligament kan orsaka smärta i ryggen, höfterna och symfysen. Upp till två tredjedelar av gravida kvinnor upplever ryggsmärtor, och var femte upplever smärta i bäckenområdet.
Symfysen börjar bli lösare redan under graviditetens första hälft på grund av graviditetshormoner och förslappas ytterligare under de sista tre månaderna av graviditeten. Situationen förbereder kroppen inför förlossningen.
Den växande livmodern och viktökningen förändrar kroppens tyngdpunkt mer nedåt och framåt. Tillsammans med att ligamenten blir lösare kan detta orsaka smärta i ryggen, höfterna och symfysen. Mot slutet av graviditeten kan smärtorna avsevärt försvåra gåendet och ibland kan det även vara svårt att stå upp.
Måttlig rörelse hjälper bäst vid symtomen. Smärtan är vanligtvis starkast när man börjar röra på sig, men brukar vanligtvis lätta något efter det. Smärtstillande medel kan också tas vid behov. Om smärtan är mycket stark, bör man kontakta mödravården.
Träning av bäckenbottenmuskulaturen kan minska på och förebygga ryggsmärtor.
De flesta gravida kvinnor upplever svullnad. Svullnaden gör att man känner sig tung, och ibland kan det förekomma smärta, en stramande känsla och klåda i huden. Svullnad under graviditeten orsakas av hormonella förändringar och en ökning av mängden cirkulerande vätska i blodet. Svullnaden ökar vanligtvis under dagen och är som värst på kvällarna. På natten minskar svullnaden, men istället kan det förekomma smärta i extremiteterna.
Svullnad kan behandlas och förebyggas genom att till exempel:
Om svullnad och smärta i nedre extremiteten endast förekommer i ena benet, kan det vara fråga om en venös trombos. Om man misstänker venös trombos, bör man uppsöka läkare.
Preeklampsi eller graviditetsförgiftning innebär ett tillstånd där blodtrycket stiger över 140/90 mmHg efter graviditetsvecka 20 och det förekommer proteinuri. Om det uppstår omfattande och kontinuerlig svullnad mot slutet av graviditeten inom några dagar, bör man kontakta mödravården för att kontrollera möjligheten för preeklampsi.
Den blivande modern kan lätt bli andfådd, särskilt i slutet av graviditeten. Det växande fostret kan förhindra lungorna från att expandera sig fullt; allt eftersom barnet tar plats inuti modern. När man känner sig andfådd bör man sitta ner och andas lugnt. Om andningen är förknippad med plötslig bröstsmärta, bör man uppsöka läkare.
Mot slutet av graviditeten upplever vissa blivande mödrar domningar och ibland smärta i området runt handleden och handflatan. Symtomen beror på en inklämning av medianusnerven i handleden orsakad av svullnad. Detta tillstånd kallas karpaltunnelsyndrom.
Karpaltunnelsyndrom som utvecklas under graviditeten läker vanligtvis av sig själv efter graviditeten. Man kan försöka minska symtomen genom att undvika positioner för handleden som orsakar domningar och genom att undvika att belasta handleden. På natten kan man också prova en handledsskena om symtomen är besvärliga.
Om din menstruation är mer än en vecka försenad och graviditet inte är en möjlig orsak, är det bra att konsultera en läkare. Förseningen kan bero på stress, hormonella förändringar eller hälsoproblem.
I genomsnitt blir par gravida inom sex månader efter att de börjat försöka, men detta kan variera kraftigt.
Graviditetsillamåendet slutar oftast vid slutet av den fjärde graviditetsmånaden, men för vissa kan det fortsätta längre.
Befruktningen sker vanligtvis under ägglossningen när en äggcell frigörs från äggstocken. Detta sker vanligtvis cirka 14 dagar före starten av nästa menstruationscykel. Befruktning är möjlig när spermier möter äggcellen i äggledaren.
Graviditeten kan vanligtvis upptäckas med ett graviditetstest ungefär två veckor efter befruktningen, vilket motsvarar tiden för den första uteblivna menstruationscykeln.
Under ägglossningen är sannolikheten för graviditet högst. Enligt studier blir ungefär 30 % av kvinnorna gravida om de har samlag under dagen för ägglossningen. Denna procentandel kan variera beroende på individuella faktorer.
Äggcellen är befruktningsbar ungefär 12-24 timmar efter ägglossningen. Spermierna kan leva i kvinnans kropp upp till fem dagar, således kan befruktningen ske om samlaget har skett upptill fem dagar före ägglossningen.
En kvinna har vid födseln ungefär 1-2 miljoner äggceller, men deras antal minskar med åldern. Vid puberteten har en kvinna kvar cirka 300 000-500 000 äggceller. Under hela sitt liv använder en kvinna endast cirka 300-400 äggceller via ägglossningar.
I ett blodprov syns graviditet genom en ökning av hCG-hormonet (human choriongonadotropin), som är en biomarkör för graviditet.
Graviditeten börjar vanligtvis synas externt i början av andra trimestern, runt vecka 12-16, men detta kan variera individuellt.
Det lönar sig att göra ett graviditetstest när menstruationen är minst en dag försenad. Testet är mest exakt om det tas direkt på morgonen, efter att man vaknat.
Risken för graviditetsdiabetes kan minskas med hälsosamma levnadsvanor, såsom en balanserad kost och regelbunden motion.
Sannolikheten för graviditet är mycket låg under menstruationen och omedelbart efter den, eftersom ägget ännu inte har mognat. Dock, eftersom tidpunkten för ägglossningen kan variera, är det omöjligt att fastställa helt “säkra” dagar. Därför, om det är viktigt att undvika graviditet, rekommenderas det att kontinuerligt använda tillförlitliga preventivmetoder.
Förberedelser inför graviditet börjar med hälsosamma livsstilsvanor och god planering. Börja med att äta en varierad kost rik på vitaminer och mineraler, särskilt folsyra, som är viktig för utvecklingen av fostrets nervsystem. Se till att få tillräckligt med motion, vila och utöva stresshantering, vilka alla bidrar till en hälsosam graviditet. Sluta röka och använda alkohol, och kontrollera med en profesionell inom hälsovården att dina nuvarande mediciner är lämpliga under graviditeten.
Graviditeten kan upptäckas i ett blodprov redan 7-12 dagar efter befruktningen när nivån av hCG-hormonet stiger.
Möjligheten att bli gravid börjar öka redan fem dagar före ägglossningen, eftersom spermier kan leva i kvinnans kropp upp till 5 dagar. Den största möjligheten att bli gravid är 1-2 dagar före ägglossningen och på själva dagen för ägglossningen.
Möjligheten att bli gravid är som störst under ägglossningen, som vanligtvis inträffar ungefär 10-16 dagar före nästa menstruationsperiod börjar. Detta tidsfönster varierar från kvinna till kvinna och från månad till månad. Spermier kan leva i kvinnans kropp i upp till 5 dagar, så samlag några dagar före ägglossningen kan leda till graviditet.
Hälsokontroll Sport Kvinna inkluderar 30 värden som kan ge dig informatiom om hur din träning påverkar dig på insidan. Genom att göra hälsokontroll Sport ger du dig själv de rätta förutsättningarna för att optimera dina värden och din träning.
Hälsokontroll Premium Kvinna är Vitals mest omfattande hälsokontroll och inkluderar 41 värden som ger dig viktig information om hur din kropp mår.
Hälsokontroll Total Plus ger dig en bred bild av din hälsa och inkluderar 35 värden som tillsammans bildar en omfattande nulägesanalys av de viktigaste värdena i din kropp.
En hälsosam kost med tillräckligt intag av kalcium, D-vitamin och magnesium kan lindra PMS (premenstruellt syndrom).
Klimakteriet är en process som pågår i flera år och innebär övergången från en kvinnas fertila tillstånd till ett infertilt tillstånd.
En hälsosam nivå av progesteron verkar antidepressivt, balanserar östrogennivån och får oss att känna oss lugna och balanserade.
Utöver livmodern påverkar östrogen flera andra delar av kroppen som bröst, hjärta och även humöret, immunsystemet och ämnesomsättningen.
ARTIKLAR Kort om preventivmetoder Det finns flera olika preventivmetoder som kan delas in i hormonella och mekaniska metoder. Bland dessa är det endast kondomen som skyddar mot könssjukdomar.
Artikel uppdaterad:
5 september 2024
Ger dig kunskap och kontroll över din hälsa
Följ dina värden hur de utvecklas över tid
Enkla och tydliga resultat inom några dagar
Inga väntetider på remiss från läkare för att beställa hälsokontroll/enskilda tester
För både privatpersoner och företag
Hälsokontroller framtagna av erfarna läkare
Läkare granskar alla resultat
Vi samarbetar med över 100 ackrediterade lab i Sverige, över 70 i Stockholm
Första provsvaren oftast inom några timmar
Blodprovet tar bara några minuter
Över
tester analyserade
Kundnöjdhet
Betyg på Google