ARTIKLAR

Klimakteriet – Symtom och behandling

Vad innebär klimakteriet?

Klimakteriet avser den period då funktionen hos en kvinnas äggstockar försvagas och gradvis upphör. Vid menopausen har kvinnans menstruationscykel stannat slutgiltigt.

Även om klimakteriet inte är en sjukdom, utan en naturlig händelse som inträffar förr eller senare i varje kvinnas liv, är det fortfarande ett hormonbristtillstånd. Det kan orsaka ett antal besvärande symtom och ökar risken för många sjukdomar.

De vanligaste klimakteriesymtomen är sömnproblem och ökade svettningar.

Symtomen i samband med klimakteriet är mycket individuella. Även om alla kvinnor i övergångsåldern upplever en minskning av sina östrogennivåer, får inte alla symtom. Å andra sidan kan även besvärande symtom effektivt behandlas med hormonbehandlingar.

När börjar en kvinnas klimakterium?

Svenska kvinnor upplever klimakteriet i genomsnitt vid 51 års ålder, och hos majoriteten inträffar klimakteriet mellan 45 och 55 års ålder. Individuell variation är dock hög, och hos vissa kvinnor kan klimakteriet börja så tidigt som vid 40 års ålder, medan andra kanske inte når klimakteriet förrän vid 60 års ålder.

Hur vet man att klimakteriet börjat?

Det är vanligtvis lätt att identifiera att klimakteriet har börjat. Tydliga klimakteriebesvär och en minskning eller upphörande av menstruationen hos en kvinna över 45 år tyder starkt på att klimakteriet har inträffat.

Vad händer i en kvinnas kropp under klimakteriet?

Klimakteriet är en process som varar i åratal och där en kvinnas kropp övergår från fertilt till infertilt tillstånd. I processen minskar antalet äggblåsor, ägglossningen upphör och östrogenproduktionen avtar. Så småningom kommer äggstockarna att sluta fungera.

Menopausen definieras som den tid då en kvinna i övergångsålder har varit utan menstruation i över ett år. Detta sker oftast mellan 45 och 55 års ålder.

Stadier av klimakteriet

Klimakteriet är indelat i tre stadier: premenopausen, perimenopausen och postmenopausen.

Premenopausen

Premenopausen avser tiden före den sista menstruationen, när hormonaktiviteten börjar minska och menstruationscykeln blir oregelbunden. Detta händer vanligtvis 5 till 10 år före menopausen.

Det första stadiet av äggstockarnas åldrande manifesteras genom en förkortning av menstruationscykeln. Menstruationscykeln är kortast i genomsnitt vid 42 års ålder. Förkortningen av cykeln beror på äggblåsornas accelererade tillväxt, tidig ägglossning och gulkroppens nedsatta aktivitet. Minskningen av östrogenkoncentrationen orsakar ännu inte klimakteriebesvär i detta skede.

Senare börjar menstruationscykeln att förlängas och menopausala symtom kan börja förekomma. Symtomen kan börja redan flera år före menstruationens slut. Minskad östrogenproduktion kan orsaka störningar i menstruationscykeln, försämring av PMS-symtom, liksom typiska klimakteriebesvär som sömnstörningar, svettningar och värmevallningar.

Perimenopausen

Perimenopausen avser själva klimakteriet eller klimakteriets topp. Perimenopausen börjar när klimakteriebesvär dyker upp för första gången. Menstruationen blir oregelbunden och mindre frekvent innan den slutligen upphör helt. Stadiet anses avslutas med menopausen efter att menstruationen varit frånvarande i ett år.

Under menopausen finns bara några hundra äggblåsor kvar i kvinnans äggstockar. I och med minskningen av äggblåsorna upphör äggstockarnas östrogenproduktion nästan helt.

Under menopausen ökar produktionen av äggblåsestimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) som utsöndras av hjärnbihanget. Äggblåsestimulerande hormon, eller follitropin, främjar tillväxten av äggcellen och äggblåsan i början av menstruationscykeln och ökar utsöndringen av hormoner i äggblåsan. Luteiniserande hormon stimulerar ägglossning.

Under menopausen ökar produktionen av äggblåsestimulerande/follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) som utsöndras av hypofysen. Äggblåsestimulerande hormon främjar tillväxten av äggcellen och äggblåsan i början av menstruationscykeln och ökar utsöndringen av hormoner i äggblåsan. Luteiniserande hormon stimulerar ägglossning.

Klimakteriebesvären är som värst under perimenopausen.

Postmenopausen

Postmenopaus avser åren efter menopausen. Fluktuationer i den hormonella aktiviteten fortsätter under den postmenopausala perioden, så menopausala symtom kan fortsätta att uppkomma under ytterligare några år. I regel börjar symtomen stegvis att förbättras under denna tid.

På grund av minskade östrogennivåer har postmenopausala kvinnor en ökad risk för vissa sjukdomar, till exempel osteoporos och hjärtsjukdomar.

Kan en kvinna bli gravid efter menopausen?

Efter menopausen kan en kvinna inte längre bli gravid.

Prematur menopaus

Om menopausen uppträder före 40 års ålder, kallas det prematur menopaus. Detta kan orsakas av till exempel avlägsnande av äggstockar, strålbehandling eller kemoterapi. Rökning har också visat sig orsaka tidigt klimakterium. Prematur menopaus är skadlig för hälsan eftersom den är förknippad med hjärtsvikt och försämrad kognitiv funktion i ålderdomen.

Vilka symtom är förknippade med klimakteriet hos kvinnor?

De vanligaste klimakteriesymtomen är svettning och värmevallningar, sömnstörningar, olika psykiska symtom och uttorkning av slidans slemhinnor. Klimakteriesymtomen är mycket individuella och slutar vanligtvis senast i slutet av övergångsåldern.

Andra möjliga klimakteriesymtom är:

• svaghet
• yrsel
• frysande
• illamående
• huvudvärk
• illamående under eller efter fysisk ansträngning
• problem med reglering av blodsocker
• ökning av bukfett
• bröstsmärta och trånghetskänsla i bröstet
• hjärtklappning
• led- och muskelvärk
• viktökning
• sensoriska störningar i händer och fötter
• förstoppning
• problem vid urinering och urininkontinens.

Svettning och värmevallningar

Svettningar och så kallade värmevallningar är de vanligaste symtomen på klimakteriet. De förekommer hos 70–80 procent av kvinnorna. Cirka 20 procent av kvinnorna lider av särskilt svår svettning under klimakteriet.

Svettningar är som starkast i början av klimakteriet. Vanligtvis uppkommer svettningar under 2–7 år, men hos en av tio kvinnor förekommer symtom fortfarande 20 år efter menopausen. Svettning kan förekomma när som helst på dygnet och kommer vanligtvis i perioder.

En värmevallning börjar med en stark inre känsla av värme, följd av intensiv svettning, särskilt i nacken och överkroppen. För vissa syns svettningen som svettpärlor på pannan och brösten, för andra är symtomen mildare. En värmevallning är oftast också förknippad med rodnad och ofta också med en känsla av att hjärtat bultar. När värmen avdunstar kan man börja frysa och huden kan bli klibbig.

Svettning och värmevallningar leder ofta till sömnsvårigheter.

Sömnstörningar – hur påverkar en kvinnas menopaus hennes sömn?

Sömnstörningar är mycket vanliga under klimakteriet: upp till 80 procent av kvinnor i övergångsåldern lider av sömnlöshet och sömnstörningar. För vissa kan det vara det enda symtomet på klimakteriet.

Sömnstörningarna minskar tydligt livskvaliteten och orsakar trötthet dagtid, funktionsnedsättning, humörstörningar, minskad arbetseffektivitet, benägenhet för olyckor och till och med en ökning av fysiska sjukdomar.

Sömnlösheten kan delas in i tre typer beroende på om de mest dominerande symtomen är svårigheter att somna, avbrott i sömnen eller för tidiga uppvaknanden. Samma person kan drabbas av alla tre.

En av orsakerna till sömnstörningar är svettning nattetid, vilket kan orsaka frekventa uppvaknanden och avbrott i sömnen. Svårigheter att somna eller det att man vaknar för tidigt kan vara förknippat med depression eller ångest. Sömnstörningarna kan också vara ett helt oberoende klimakteriesymtom.

Med åldern ökar sömnsvårigheterna oavsett klimakteriebesvär hos både män och kvinnor.

Psykiska symtom – hur påverkar klimakteriet det psykiska välbefinnandet?

Klimakteriet är förknippat med ett brett spektrum av psykiska symtom, inklusive nedstämdhet, humörsvängningar, irritabilitet, nervositet, glömska, brist på självkänsla, initiativlöshet, depression, smärta, ångest och olust.

Psykiska symtom är vanliga hos kvinnor i övergångsåldern, men orsakas inte nödvändigtvis enbart av klimakteriet.

Affektiva störningar – hur påverkar klimakteriet humöret?

Det uppskattas att depression och ångest förekommer hos upp till hälften av kvinnorna i övergångsåldern. Depressionssymtom har en negativ inverkan på kognitiv prestanda, och många upplever minnesförsämring och tankspriddhet.

Humörsvägningar är ofta förknippade med sömnstörningar.

Sambandet mellan psykiska klimakteriebesvär och östrogenbrist har inte fastställts. Även om östrogennivåerna är låga hos alla kvinnor efter klimakteriet, upplever inte alla humörsvängningar. Vissa kvinnor mår till och med bättre än tidigare. Östrogenbehandling kan emellertid också hjälpa till med humörproblem, särskilt om klimakteriebesvären också åtföljs av sömnstörningar.

Enligt undersökningar återgår humöret och den kognitiva förmågan till det normala när det värsta klimakteriet är över. Tillräcklig fysisk aktivitet och en hälsosam kost kan bidra till att minska klimakteriebesvären och deras intensitet.

Olust – hur påverkar en kvinnas klimakterium hennes sexuella lust?

Över hälften av kvinnor lider av sexuella problem under klimakteriet. Ett av de vanligaste problemen är olust.

Olusten kan bero på olika orsaker. Brist på östrogen som beror på klimakteriet har ansetts bidra till olust. Dessutom påverkas olusten ofta också av faktorer relaterade till livssituationen. Kvinnan kan uppleva negativa förändringar i sin kropp under klimakteriet, vilket kan ha en negativ inverkan på självkänslan. Om en kvinna inte känner sig attraktiv så minskar hennes lust och längtan till sexuell närhet.

Praktiska utmaningar för sexlivet kan orsakas av förtunning av slidans slemhinnor samt torrhet. Dessa symtom börjar ofta först 4–6 år efter den sista menstruationen, men kan också börja mycket tidigare. Problemet kan behandlas med östrogenbehandling och genom at använda glidmedel.

Det är alltid en bra idé att diskutera problemen i sexlivet med partnern, och om det behövs kan man söka hjälp hos en sexterapeut.

Behandling av klimakteriebesvär

Den mest effektiva behandlingen för klimakteriebesvär är östrogeninnehållande hormonbehandling. Om hormonbehandling inte är lämplig för dig finns det annat man kan prova.

Akupunktur eller naturläkemedel kan prövas, men deras effektivitet har inte bevisats vetenskapligt.

Man kan försöka minska klimakteriebesvären och deras intensitet med egen aktivitet.

Egenvård – Hur kan klimakteriebesvären lindras?

Klimakteriebesvär kontrolleras bäst när kroppen och sinnet mår bra. Att ha en varierad kost och motionera regelbundet är viktigt.

Klimakteriesymtom kan lindras på följande sätt:

• Motionera regelbundet.
• Ät hälsosamt och mångsidigt.
• Undvik att dricka för mycket kaffe.
• Sluta röka.
• Undvik kläder som är för tjocka eller gjorda av konstfiber, särskilt på natten.
• Undvik mat och dryck som utlöser värmevallningar, såsom söta, salta, heta och kryddiga livsmedel, kaffe, te, alkohol och coladrycker.
• Om du får en värmevallning, försök att slappna av. Det kan minska vallningens intensitet.
• Prova olika sätt att kyla ner dig: håll inomhustemperaturen sval, ta svala duschar och drick kallt vatten.

Om du lider av torra slemhinnor, kan man köpa vagitorier och salvor som innehåller östriol på apoteket utan recept.

Hormonbehandling under klimakteriet

Östrogeninnehållande hormonbehandling är det mest effektiva botemedlet mot klimakteriebesvär. Hormonbehandling kan dock också ha obehagliga biverkningar. Sammantaget har det visat sig att inledande av hormonbehandlingar har fler fördelar än nackdelar för en frisk kvinna i åldern 50–59 år.

Inledningen av hormonbehandling föregås av en omfattande undersökning av hälsotillståndet, där hormonernas kontraindikationer utesluts, en gynekologisk undersökning utförs, brösten palperas och blodtrycket mäts. Till exempel bröstcancer, djup venös trombos, lungemboli, svår hypertoni, hjärninfarkt, eller en hjärt- eller leversjukdom kan förhindra hormonbehandling.

Östrogen kan tas på flera olika sätt: oralt som tabletter, via huden som plåster eller gel, eller som sprayad östrogenaerosol. Det är meningen att använda den lägsta dosen vid vilken symtomen förblir frånvarande. Om kvinnan inte har fått sin livmoder borttagen, är gulkroppshormon en del av behandlingen för att förhindra överdriven tillväxt av livmoderslemhinnan.

Hormonbehandlingens längd bestäms individuellt beroende på intensiteten och varaktigheten av klimakteriesymtomen. Behandlingen bör avbrytas när klimakteriesymtomen inte längre orsakar obehag. Man kan pröva avbryta behandlingen då och då, eftersom den kan startas om ifall symtomen återkommer.

Vilka är fördelarna med hormonbehandling under klimakteriet?

• Klimakteriesymtomen kan lindras.
• Behandlingen skyddar mot utveckling av artros och minskar smärta och svullnad i lederna.
• Behandlingen skyddar benstommen och förhindrar frakturer som orsakas av osteoporos.
• Behandlingen minskar slemhinnebesvär såsom torrhet, urinvägsinfektioner och urininkontinens.
• Hormonbehandling kan förebygga hjärt- och kärlsjukdomar och kan minska risken för att insjukna i typ 2-diabetes.

Vilka är nackdelarna med hormonbehandling under klimakteriet?

• ömhet i brösten
• huvudvärk
• vikt som varierar
• humörsvängningar
• blödning orsakad av gulkroppshormon
• ökad risk för bröstcancer
• ökad risk för venös tromboembolism
• ökad risk för gallstenssjukdomar
• ökad risk för stroke

Andra läkemedelsbehandlingar för klimakteriebesvär

Många kvinnor vill inte genomgå hormonbehandling på grund av eventuella biverkningar. Östrogenbehandling kan också förhindras av bröstcancer, djup venös trombos eller lungemboli.

För behandling av värmevallningar kan så kallade serotoninåterupptagshämmare, dvs SSRI och SNRI, användas. Läkemedel kan minska värmevallningarna något, men det finns motstridiga studier om deras effektivitet. Emellertid är behandling med läkemedel långt ifrån att vara lika effektiv som östrogenbehandling.

Fytoöstrogener och naturläkemedel i behandlingen av klimakteriebesvär

Olika fytoöstrogener och naturläkemedel är populära vid behandling av klimakteriebesvär. De vanligaste preparaten är fytoöstrogen isolerat från soja och läkesilveraxens rotextrakt. Deras effektivitet har inte bevisats vetenskapligt. Om du känner att du får hjälp av produkterna kan du använda dem. Vi rekommenderar inte användning av produkterna för vissa specifika grupper, till exempel personer som haft bröstcancer. Man bör alltid informera sin läkare om användningen av växtbaserade läkemedel eftersom de kan interagera med medicinering.

Klimakteriet och osteoporos

Under klimakteriet ökar risken för osteoporos. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på intaget av kalcium och D-vitamin.

• Bra kalciumkällor är till exempel drycker baserade på havre, nötter, soja eller ris och yoghurt med tillsatt kalcium, tofu, tahini, fisk, soja, bönor, mörkgröna bladgrönsaker, apelsin, svarta vinbär, kålväxter och mjölkprodukter.
• D-vitamin får man huvudsakligen från solen. I genomsnitt får svenskar för lite D-vitamin på grund av mörkret. Ett kosttillskott är ett viktigt sätt att säkerställa ett adekvat intag av D-vitamin i Finland. Intag och absorption av D-vitamin är individuellt. D-vitaminhalten kan mätas med ett laboratorietest.
• Om man inte får tillräckligt med kalcium och D-vitamin, bör kosten kompletteras med kosttillskott.

Blog

Blodprov – så funkar det

För många kan ett blodprov kännas otäckt eller otrevligt. Här svarar vi på de vanligaste frågorna om vad ett blodprov är, hur det går till och varför det kan vara viktigt.

Läs mer

Artikel

Östrogen är ett könshormon

Utöver livmodern påverkar östrogen flera andra delar av kroppen som bröst, hjärta och även humöret, immunsystemet och ämnesomsättningen.

Läs mer

Artikel

Progesteron (gulkroppshormon)

En hälsosam nivå av progesteron verkar antidepressivt, balanserar östrogennivån och får oss att känna oss lugna och balanserade.

Läs mer