Kalciumets roll i kroppen 

Kalcium är den viktigaste byggstenen i vårt skelett. För att bilda stark benvävnad som kan utstå de tryck och påfrestningar kroppen utsätts för är kalcium nödvändigt. Kalcium är också nödvändigt i din kropps ämnesomsättning, samt är involverat i reglering av muskel- och nervcellsfunktion och blodkoagulationsprocessen. 

Kalcium finns i blodet i tre olika former: bundet till albumin, i kombination med bikarbonat, citrat och fosfat, och som fria joner. Det är kalcium som fri jon som är metabolt aktivt i kroppen. 

D-vitamin hjälper kalcium

Kalciummetabolismen regleras huvudsakligen av tre faktorer. Främst regleras det av paratyroideahormon, ett hormon som produceras av bisköldkörteln. Därefter regleras kalcium också av D-vitamin samt ett annat hormon från sköldkörteln, kalcitonin.  

Tillsammans med D-vitamin är kalcium nödvändigt för att skapa starka ben. Detta då D-vitamin är nödvändigt för att kroppen ska kunna ta upp kalcium. De viktigaste källorna till D-vitamin är fisk och UV -strålning från solen. När huden utsätts för solens UV-strålar skapas den aktiva formen av D-vitamin.

Normala nivåer av kalcium är nödvändiga för att kroppens celler ska kunna kommunicera med varandra, bland annat via olika hormoner. Kroppen reglerar därför nivåer av kalcium mycket noggrant, för att undvika störningar i nervsystemet och muskler. 

Vad sker vid kalciumbrist? 

Om kroppen inte får tillräckligt med kalcium via kosten, tas kalcium i stället från skelettet, där den alltid är tillgänglig för blodomloppet. Kalciumbrist orsakar därmed försvagning av skelettet, vilket på sikt leder till benskörhet.

Vilka är det dagliga rekommenderade intaget av kalcium? 

Kalcium är ett mineral vars behov varierar med åldern. Hos barn, där tillväxthastigheten är hög är således också behovet av kalcium högt i förhållande till deras storlek. Hos vuxna, där tillväxten på benvävnad är betydligt mindre absorberas endast ungefär en tiondel av kalciumet i kosten.

Nedan tabell visar Livsmedelsverkets rekommenderade intag per åldersgrupp:

När en person åldras minskar upptaget av kalcium. Kroppen tar istället det saknade kalciumet från benen genom att öka utsöndringen av paratyroideahormon. När den processen har pågått över en längre tid infinner sig tillståndet benskörhet, eller osteoporos. Detta kommer vi att berätta mer ingående om nedan. 

Varför undersöks kalciumnivåer? 

Provtagning av kalcium används kliniskt för att kontrollera kalciumhalten i blodet. Då kalcium finns i flera olika former i kroppen behöver man också undersöka albuminnivåerna i blodet för att kunna fastställa den faktiska mängden kalcium i blodet.   

Eftersom nivåerna av kalcium i blodet regleras av bland annat sköldkörteln och bisköldkörtlarna kan man använda kalciumprover för att undersöka sjukdomar relaterade till dessa organ.

Ett kalciumprov kan också underlätta för läkare att diagnostisera olika sjukdomar som kan påverka skelett, tänder, hjärta, nervsystem eller njurar. 

Vad är referensintervallet för kalcium? 

Referensvärdena för Ca (kalcium) för vuxna är 2,15-2,50 mmol / l . ¹ 

Enheten mmol / l betecknar koncentration mätt i millimol per liter. 

Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.

Vad innebär ett högt kalciumvärde? 

Höga kalciumnivåer i blodet kallas hyperkalcemi. Det orsakas vanligtvis av ett överaktivt sköldkörtelhormon, som överför för mycket kalcium från benet till blodet. 

Utöver sköldkörtelsjukdomar kan höga kalciumhalter orsakas av bland annat: 

• Överdriven utsöndring av bisköldkörtelhormon 
• Cancersjukdomar 
• Långvarig inaktivitet 

Vad innebär ett lågt kalciumvärde? 

Låga kalciumnivåer i blodet kallas hypokalcemi.  Det kan bero på brist på bisköldkörtelhormon, hypoparatyroidism. Hypokalcemi kan också orsakas av en större minskning i D-vitaminintag eller nedsatt upptag av kalcium, vilket kan uppstå till exempel i samband med celiaki.

Dessutom kan låga kalciumnivåer orsakas av bland annat: 

• Tumörer som stör sköldkörteln 
• Njursvikt 
• Akut eller kronisk pankreatit 

Osteoporos/benskörhet 

Fram till trettio års ålder bildas benvävnad snabbare än det bryts ner, vilket ökar skelettets hårdhet. Efter trettio års ålder blir benen porösa eftersom processen reverseras, benvävnaden bryts ner snabbare än det bildas. Om denna process fortlöper över tid så avtar benvävnadens styrka så pass mycket att skelettet blir skört, något som kallas osteoporos.

Även om allas ben blir mer porösa med åldern, är osteoporos klart vanligare hos kvinnor än män. Processen accelererar särskilt efter klimakteriet eftersom brist på östrogen, ett kvinnligt hormon, påskyndar förlusten av kalcium från benen. 

Hur snabbt processen av uppbyggnad och nedbrytning av benvävnad sker påverkas kraftigt av ärftliga faktorer, men flera livsstilsrelaterade riskfaktorer är kända.

Vilka är riskfaktorerna för osteoporos (benskörhet)? 

Det finns flera riskfaktorer för att utveckla osteoporos, några av de vanligaste är: 

• Lågt kalcium- och D -vitaminintag 
• Överdriven viktminskning och anorexi 
• Fysisk inaktivitet 
• Rökning 
• Långvarig oral kortisonbehandling 
• Sjukdomar som påverkar kalciummetabolismen, såsom celiaki eller hyperparatyroidism  

Efter att diagnosen osteoporos ställs är det viktigt att intaget av kalcium och D-vitamin säkerställs. Likaså är fysisk aktivitet en viktig faktor för att förhindra fortsatt nedbrytning av benvävnaden.

Medicinering påbörjas alltid om en person diagnostiseras med en fraktur i samband med osteoporos. Vanligtvis används ett bisfosfonatläkemedel som tas oralt en gång i veckan eller en gång i månaden. Bisfosfonatl förhindrar bennedbrytning och kan till och med öka benmineralinnehållet.

Behandling av osteoporos är långsiktig och syftar till att minska risken för frakturer.

Vad är bra källor av kalcium? 

Bra kalciumkällor är exempelvis havre, nötter, soja eller risbaserade drycker och yoghurt med tillsatt kalcium, tofu, tahini, fisk, soja, bönor, mörkgröna bladgrönsaker, apelsin, svartvinbär, kål och mejeriprodukter.

Nedan följer bra kalciumkällor (mängden är per 100 g produkt). 

Torkad nässla 2830,0 mg 

Torkad basilika 2240,0 mg 

Vallmofrö 1608,3 mg 

Torkad oregano 1576,0 mg 

Ost, i genomsnitt 939,7 mg 

Sesamfrö 960,2 mg 

Tång 900,0 mg 

Bearbetad ost 695,0 mg 

Tofu 683,0 mg 

Tahini, sesampasta 680,0 mg 

Chiafrö 623,6 mg 

Fetaost 480,0 mg 

Halloumiost 435,0 mg 

Sardin 430,0 mg 

Mjölkchoklad 400,0 mg 

Strömming 368,6 mg 

Torkat svartvinbärspulver 310,0 mg 

Rölleka 296,0 mg 

Mandel 276,0 mg 

Ärtspira 250,0 mg 

Falafel 246,0 mg 

Grönkål 240,0 mg 

Linfrö 234,3 mg 

Siklöja 192,0 mg 

Kalcium upptas bättre från mat än när det tas som en tablett och därför är det viktigt att i första hand försöka öka sitt kalciumintag genom att förbättra sin kost.

Medicinskt granskad av: Oskar Nordlund Medicinskt ansvarig läkare

Vanliga frågor

Läs mer om ämnet

Blogg

10 symtom som kan tyda på vitamin B12-brist

29 april 2022

Progesteron (gulkroppshormon)

21 april 2023

PMS (premenstruellt syndrom)

26 mars 2023

Östrogen är ett könshormon

21 april 2023

Natrium är avgörande för flera av kroppens funktioner 

17 februari 2022

Magnesium stärker muskler och ben

17 februari 2022

Vital är en del av vårdkoncernen Meliva AB

Vitals hälsokontroller är förebyggande och ger inget direkt svar på om du är frisk eller sjuk. När ett provsvar visar sig vara utanför referensvärde kan du bli rekommenderad av våra läkare att kontakta din ordinarie vårdcentral för vidare utredning.

Om du bor i Stockholm, Uppsala eller Göteborg kan du vända dig till någon av Melivas vårdcentraler. Vid behov av receptförnyelse eller digital lättakut kan du vända dig till Melivas digitala klinik. Klicka här för att läsa mer.