ARTIKLAR

Immunförsvar, eller motståndskraft, skyddar mot sjukdomsalstrare

Immunförsvar, eller motståndskraft, är kroppens förmåga att skydda sig mot sjukdomsalstrare. Vad består motståndskraften av och hur kan man påverka den? Vilka metoder finns för att förstärka immunförsvaret? Hur kan man skydda sig mot smittsamma sjukdomar?

Vad är motståndskraft eller immunförsvar?

Immunförsvar, eller motståndskraft, är kroppens förmåga att skydda sig mot sjukdomsalstrare. Motståndskraftens syfte är att hålla oss friska. Det är viktigt för kroppen att bekämpa bakterier, virus, protozoer, svampar och maskar som kommer från omgivningen.

Hur fungerar kroppens motståndskraft?

Immunförsvaret bygger på förmågan att skilja mellan egna och främmande strukturer. Immunsystemet lär sig att känna igen kroppens egna vävnader i livets tidiga skede och reagerar inte på dessa.

Kroppens försvarssystem lär sig att komma ihåg inkräktare; vanligtvis finns ett minnesspår av främmande inkräktare i immunsystemet, så att det kan reagera på dessa i framtiden. Det är på grund av dessa minnesceller som en person vanligtvis inte drabbas av samma mikrobsjukdom igen.

Ibland kan immunförsvaret också attackera egna proteiner, sockerstrukturer och celler. Dessa situationer leder till så kallade autoimmuna sjukdomar.

Vilka är delarna av immunförsvaret?

Immunförsvaret anses omfatta alla kroppens sätt att försvara sig eller skydda sig mot infektioner. Vi har två typer av motståndskraft: medfödd (naturlig) och förvärvad (adaptiv) immunitet, som samarbetar.

Vad är medfödd, naturlig (medfödd) motståndskraft?

Medfödd eller naturlig motståndskraft är immunförsvarets förmåga att förhindra att patogener tränger in i kroppen. Den förhindrar också deras spridning i kroppen. Naturlig immunitet utvecklas redan under fosterstadiet och efter födseln. Den aktiveras inom minuter när en mikrob upptäcks.

Naturlig immunitet är en del av immunförsvaret som inte kräver tidigare kontakt med den potentiella patogenen. Medfödd immunitet innebär inte inlärning.

Naturlig immunitet är ospecifik, vilket innebär att den fungerar på samma sätt varje gång den möter en patogen.

Vad är ospecifika försvarsmekanismer?

Ospecifika försvarsmekanismer är strukturer som kroppen har tillgängliga utöver det egentliga immunologiska systemet. Sådana är till exempel tarmfloran, magsyror och huden.

Ospecifika försvarsmekanismer inkluderar:

• Frisk, intakt hud förhindrar att mikrober tränger in i kroppen.
• Magsyra med lågt pH leder till att de flesta mikrober dör. Detta skyddar kroppen från sjukdomsalstrare som kommer med maten.
• I matsmältningskanalen finns också enzymer som bryter ner näringsämnen och även mikrober.
• Hudens och tarmens mikrobiota förhindrar spridningen av sjukdomsframkallande organismer. De goda bakterierna tar bokstavligen plats och näringsämnen från patogenerna och begränsar därmed deras tillväxt.
• Sekret (som tårvätska på ögats yta) begränsar mikrobers tillväxt.
• Många av kroppens ytor har slemproducerande celler. Slemproduktion och flimmerhår skyddar kroppen mot patogener. I matsmältningskanalen, luftvägarna och på könsorganens område finns det slemproducerande celler. Slem hindrar mikrobers rörelse. Bland annat i luftvägarna finns det flimmerhår som transporterar slem.

Vad är förvärvad (adaptiv) immunitet?

Förvärvad immunitet blir effektivare efter varje nytt möte med en patogen. Adaptiv immunitet fungerar när den medfödda immuniteten inte har lyckats förhindra patogener.

Under livet formar mikrober som vi möter eller antigen från vacciner den adaptiva immuniteten, som riktar sig mot tidigare identifierade strukturer. Dess aktivering tar dagar.

Förvärvad immunitet baserar sig på T- och B-celler. De har sina egna specifika receptorer mot patogener.

Hur bildas immunitet under barndomen?

Idag förstår man hur viktigt det är att exponeras för mikrober genom miljön under tidig barndom. Om vanliga mikrober i miljön inte kan forma barnets immunitet på normalt sätt, kan det öka risken för sjukdomar senare, som till exempel astma. Rekommendationen är att röra sig i naturen och exponeras för mikrober för att bilda normal immunitet.

Vad påverkar uppkomsten av sjukdom?

De flesta främmande mikrober som vi får under dagen orsakar inte sjukdom hos friska människor. Vanligtvis försvinner de inom minuter eller timmar naturligt eller vid tvätt. Vissa mikrober kan stanna en stund i vår bakterieflora (kolonisering), men orsakar ändå inte sjukdom.

Ibland kan sjukdom bryta ut. Följande påverkar om en mikrob orsakar en infektionssjukdom efter infektion:

1. antalet mikrober som erhållits vid infektion i förhållande till den dos som krävs för att starta infektionen
2. kroppens individuella motståndskraft
3. mikrobens förmåga att orsaka sjukdom (virulens).

Vilka faktorer påverkar kroppens motståndskraft?

Kroppens motståndskraft påverkas av exempelvis:

• ålder
• stress
• sjukdomar
• medicinska behandlingar
• graviditet
• kirurgi eller att hamna i intensivvård
• rökning
• högt alkoholintag
• vitaminnivåer
• antibiotika

Bland annat påverkar ålder motståndskraften. Infektionsimmunitet är som naturligt svagast hos nyfödda och äldre. Infektioner är vanligast i tidig barndom och efter 65-årsålder. Hos småbarn är infektionskänsligheten kopplad till den ännu underutvecklade förvärvade immuniteten.

Vissa sjukdomar och medicinska behandlingar är kopplade till en försvagning av infektionsförsvaret, dvs. immunbrist. Om sådan har konstaterats, övervakas personens immunitet regelbundet, även om inga infektioner förekommer, för att kunna förutse eventuella hot för infektion.

Under graviditeten kan vissa infektioner förekomma mer än normalt.

Stress påverkar risken för luftvägsinfektioner; under perioder av hård fysisk eller psykisk stress är risken för att bli sjuk förhöjd.

Immuniteten försvagas också i samband med allvarliga sjukdomar.

En ökad mängd infektioner är bland annat kopplad till diabetes, cancersjukdomar, immunologiska sjukdomar och kroniska lever- och njursjukdomar.

Personer som hamnar i intensivvård eller genomgår stora operationer har alltid en tillfällig kraftig allmän immunbrist, orsakad av sjukdomen eller ingreppet.

Immunbrist

Det finns också brist- och bristsituationer i immuniteten. De flesta av dessa är sällsynta och genetiskt bestämda. Vanliga faktorer som försvagar immuniteten inkluderar antibiotikabehandlingar, cancermediciner, antikroppspreparat som används i cancer- och autoimmuna sjukdomar och kortisonbehandling.

Ganska vanliga är också medfödd eller förvärvad antikroppsbrist och förlust av hjälpar-T-celler relaterade till HIV-infektion. Det finns relativt effektiva behandlingar för dessa två.

Även borttagning av mjälten leder till långvarig immunbrist.

Hur kan jag själv påverka min immunitet?

Det är av ytterst stor vikt att ta hand om det allmänna välbefinnandet. Man kan främja sin egen hälsa genom att röra på sig tillräckligt, äta tillräckligt hälsosamt och försöka minska stressen. Det lönar sig också att satsa på vila, relationer och mental välbefinnande.

Man kan påverka sin egen immunitet mycket med sina val. Vikten av handhygien bör inte förbises. Tänk på noggrann handtvätt med tvål alltid när du kommer hem, i samband med toalettbesök och före måltider. Även på resor betonas betydelsen av handtvätt och hygien.

Det är viktigt att ta hand om sig själv året runt och att upprätthålla en god grundkondition samt att undvika överdriven stress av många skäl.

Kom ihåg att även mycket ansträngande träning alltid är en stressfaktor för kroppen. En lämplig mängd motion och tillräcklig återhämtning är optimalt även för att upprätthålla en god immunitet.

Man bör inte heller träna om man redan är sjuk. Då bör man satsa på vila.

Förbättring av grundkonditionen, en mångsidig och näringsrik kost, bland annat tillräckligt intag av D-vitamin samt att vårda en stressfri vardag och relationer är alla viktiga faktorer för övergripande hälsa.

Effekterna av infektioner kan vara ödesdigra, särskilt för personer som redan har underliggande sjukdomar. Därför är det viktigt att ta hand om sin hälsa med hälsosamma levnadsvanor.

Man kan dessutom förbättra sin egen immunitet med några metoder, som att se till att få i sig vissa näringsämnen och vitaminer.

Till exempel kan C-vitamin och zink vara till hjälp vid förkylning.

Hur påverkar människans mikrober immuniteten?

Immuniteten bildas bland annat med hjälp av kroppens bakterier. I vår tarm lever uppskattningsvis ett och ett halvt kilo bakterier som tar hand om vår hälsa. Dessutom lever bakterier också på kroppens största organ, huden.

För att de “goda” bakterierna i tarmen ska må så bra som möjligt, måste vi i sin tur ta hand om dem så bra som möjligt. Detta kan påverkas av livsstil och till exempel av valen vi gör i matbutiken.

Tarmfloran kan påverkas genom en fiberrik kost. Ät mycket fiberrika grönsaker, grönsaker, bär, frukter och rotfrukter. Tarmen behöver också motion och tillräckligt med vatten. Fiber tillskott kan ibland vara till hjälp.

Vilka faktorer försvagar immuniteten?

Immuniteten kan stärkas eller försvagas beroende på livsstil och miljö.

Undvik följande:

• rökning
• högt alkoholintag
• föroreningar
• nära kontakt med sjuka
• trånga, fulla platser och köer
• näringsfattig, fiberfattig kost
• för lite eller för intensiv träning
• övervikt
• långvarig stress utan återhämtning
• att under influensa-, kräkningar- och diarrésäsonger föra fingrarna till munnen, näsan och ögonens slemhinnor utan att först tvätta händerna

Hur påverkar onödiga antibiotikakurer immuniteten?

Bakom en cykel av luftvägsinfektioner kan onödiga, ofta antibiotikakurer upprätthålla situationen. Man pratar om infektionscykel när flera infektioner förekommer inom en mycket kort tid.

I sådana situationer försvagar upprepade antibiotikakurer kroppens skyddande goda mikrobiota och därmed försenar läkningen och ökar risken för nya infektioner.

Hur påverkar vitaminer och näring immuniteten?

Se till att ha en mångsidig, hälsosam, fiberrik kost och ett tillräckligt intag av skyddsnäringsämnen.

Näringsämnen som är viktiga för immuniteten inkluderar till exempel:

• D-vitamin
• järn
• C-vitamin
• A-vitamin
• zink
• B6-vitamin
• B12-vitamin
• folat
• koppar
• selen.

Det är särskilt viktigt att se till att få tillräckligt med D-vitamin över tid. D-vitamin spelar en avgörande roll i bildandet av immunitet.

Svenskar får generellt sett för lite D-vitamin; brist är vanligt. D-vitamin fås till exempel från fet fisk och särskilt från solen, men också från kosttillskott, som ofta rekommenderas till svenskar särskilt under de mörka årstiderna.

Hur undviker jag infektioner?

1. Kom ihåg att ta hand om god handhygien! Det är ett av de främsta sätten att undvika exponering för infektioner.
2. Nys i “ärmen”/armhålan eller i en näsduk istället för i dina egna händer.
3. Kasta använda näsdukar direkt i soporna.
4. Undvik trånga platser och nära kontakt med sjuka personer.
5. Vila, sov tillräckligt (minst 7 timmar per natt), slappna av och undvik onödig stress.
6. Ta hand om ditt allmänna välbefinnande och hälsosamma livsstil. Handtvätt är inte mycket till hjälp om du omedelbart efteråt tar i en smutsig telefon.
7. Att tvätta eller desinficera telefonen och andra föremål (som fjärrkontrollen) då och då kan vara till hjälp. Telefonen kan vanligtvis torkas av med en rengöringsduk.

Att vistas i naturen, röra på sig avslappnat och vila är alltid fördelaktigt. Även om motion och god kondition hjälper immuniteten, bör man inte utöva intensiv träning när man är sjuk.

Att ta hand om din hälsa inkluderar också att ta hand om sociala relationer och undvika stress.

Det är inte till någon nytta att panikera och stressa på grund av smittsamma sjukdomar, tvärtom.

Hur påverkar motion immuniteten?

Att upprätthålla en god grundkondition hjälper immuniteten att fungera väl.
En lämplig mängd motion håller dig frisk. Det är dock viktigt att notera att intensiv träning har motsatt effekt. Man bör endast idrotta när man är frisk! Om du är sjuk, ta en paus från sporten och vila.

Hur undersöks immuniteten?

I vissa situationer är det nödvändigt att utreda känsligheten för infektioner. Sådana situationer inkluderar till exempel:

• Tre fall av bakteriell lunginflammation som lett till sjukhusvård under livstiden
• Två allvarliga övriga bakterieinfektioner under livstiden; blodförgiftning, hjärnhinneinflammation, benröta
• En bakterieinfektion som inte läker med korrekt vald antibiotikabehandling på vanligt sätt.
• Ovanlig infektionsorsakare; en sådan som vanligtvis inte orsakar sjukdom hos friska.
• Återkommande, veckolånga, utbredda eller mycket frekventa (mer än 6 gånger per år) fall av kikhosta, genital herpes eller bältros
• Långvarig diarré vars orsak inte kan fastställas genom att leta efter infektionsorsaker eller genom koloskopi.
• Återkommande eller kroniska svåra infektioner i munnen, matstrupen eller slidan

Allmänt hälsotillstånd, livsstil och frekvens samt kvalitet på infektioner hjälper till att avgöra om undersökningar behövs.

Vanliga undersökningar för allmän immunitet inkluderar:

• blodstatus med cellräkning (särskilt leukocyter, dvs. vita blodkroppar)
• mätning av blodets immunoglobulinnivåer (IgG, IgM, IgE och IgA) samt
• HIV-antikroppstest.

Immunoglobulin A (IgA) är en antikropp som spelar en central roll i slemhinnornas immunfunktion. Den fungerar särskilt i matsmältningskanalen och luftvägarna.

En blodstatus ger en god översikt över hälsotillståndet. Blodstatus undersöks när man vill ha information om tillståndet hos blodcellerna (vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar).

Vita blodkroppars (leukocyters) uppgift är att bekämpa olika typer av inflammationer. De bekämpar virus, bakterier, parasiter och andra besökare som hotar kroppens hälsa. Särskilt vid bakterieinfektioner ökar kroppen produktionen av vita blodkroppar, dvs. antalet vita blodkroppar i blodet ökar.

Om du är akut sjuk, kontakta en läkare direkt.

Vanliga frågor

Artikel

Anemi – symtom, behandling och orsaker

Anemi kan orsakas av många olika orsaker. Orsaken till anemi måste alltid fastställas innan behandling inleds.

Läs mer

Artikel

Basofilerna är vita blodkroppar

Basofilerna är vita blodkroppar som överför allergiska reaktioner och bekämpar parasiter.

Läs mer

Artikel

Neutrofiler

Neutrofiler är de viktigaste av de vita blodkropparna, och de är också de vanligaste till antalet.

Läs mer

Artikel

Monocyterna är vita blodkroppar

Vita blodkroppar är en viktig del av det mänskliga immunsystemet. De skyddar kroppen från angrepp av bakterier, virus och parasiter. Benmärgen producerar fem olika typer av vita blodkroppar, varav monocyter är en.

Läs mer

Artikel

Lymfocyter

Benmärgen producerar fem olika typer av vita blodkroppar, varav lymfocyten är en.

Läs mer

Artikel

Huvudvärk kan bero på flera olika orsaker

ARTIKLAR Kort om huvudvärk Huvudvärk är något som nästan alla upplever någon gång i livet. Det finns över hundra olika typer av huvudvärk,

Läs mer