Hem / Artiklar / Glukos (blodsocker) är kroppens huvudsakliga energikälla

Glukos (blodsocker) är kroppens huvudsakliga energikälla

Glukos är samma sak som blodsocker och är den huvudsakliga energikällan för kroppens celler. Ett högt glukosvärde kan vara ett tecken på att man har diabetes.

I denna text berättar vi på vad glukos är, vilka referensvärden som gäller för en frisk person samt vad onormala nivåer kan bero på.

Kort om blodsocker

En frisk person har ett stabilt glukosvärde på grund av kroppens egna regleringsmekanismer
Regelbundna måltider och en hälsosam livsstil hjälper dig att hålla ditt glukosvärde stabilt
Onormalt högt glukosvärde beror vanligtvis på diabetes
För högt eller för lågt glukosvärde kan vara mycket hälsoskadligt

? Ingår i Hälsokontroll Premium man >>

Innehållsförteckning

Vad är glukos (blodsocker)?

Glukos är samma sak som blodsocker och är kroppens huvudsakliga energikälla.

Glukosvärdet mäter mängden glukos (blodsocker) som finns i blodet vid en viss tidpunkt. För friska människor rör värdet sig inom ett snävt intervall och är som högst när man precis har ätit och som lägst när man vaknar på morgonen.

Blodsocker bildas när kroppen bryter ned kolhydrater

Glukos bildas när vi har ätit och kroppen bryter ned kolhydraterna i maten. När glukos kommer in i blodomloppet reglerar insulinet i kroppen glukosnivåerna i blodet. Hos en frisk person möjliggör insulinet att kroppens glukos kan tas upp, användas och lagras i muskler, lever och fettvävnad. Även hjärnans nervceller behöver glukos för att kunna fungera.

När kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin (vid typ 1-diabetes), eller när kroppen inte reagerar normalt på insulinets effekt (så kallat insulinresistens, vid typ 2-diabetes), stiger glukoshalten och det kallas att du får förhöjt blodsocker. Förhöjt blodsocker kallas också hyperglykemi.

Glukos kan även vara förhöjt till följd av andra sjukdomar som påverkar ämnesomsättningen.

Om blodsockret blir för lågt

Om ditt blodsocker sjunker för lågt kommer din kropp inte längre att fungera korrekt, då kroppen inte längre får det bränsle som den behöver för att fungera. Detta tillstånd kallas hypoglykemi.

Eftersom hjärnan använder glukos som främsta energikälla leder en för låg blodsockernivå också till en minskad medvetandegrad. I en frisk kropp produceras glukagon, vilket är ett hormon som släpper ut glukos i blodomloppet om blodsockret sjunker för mycket.

Vilka referensvärden gäller för glukos?

Referensvärdet för glukos är 4,2 till 6,0 mmol / l efter fasta.

Har man inte fastat kan det vara normalt med nivåer upp till 8,7 mmol/l

Vad innebär ett högt glukosvärde?

Har du fastat och har ett värde på 7,0 mmol/l eller högre vid flera tillfällen kan det bero på att du har diabetes.

Ligger ditt värde mellan 6,1 och 6,9 mmol/l kan detta vara ett tecken på att du har prediabetes.

Även om diabetes är den vanligaste orsaken till ett högt glukosvärde, kan man även ha tillfälligt högt glukosvärde i samband med till exempel kraftig infektion, kirurgi, inflammation i bukspottskörteln eller leverskada. Även höga nivåer av kortisol, adrenalin, tillväxthormon eller glukagon kan höja blodsockret.

Vad innebär ett lågt glukosvärde?

Lägre värden än 4,0 mmol/l är väldigt ovanligt hos personer som inte har diabetes. Det kan bland annat bero på att man tagit för mycket insulin, men kan också orsakas av:

Fysisk ansträngning utan att ha ätit tillräckligt innan
Insulinom, en mycket sällsynt, oftast godartad tumör i bukspottkörteln som producerar ett överskott av insulin
Nedsatt funktion hos hypofys, binjurar eller lever
Alkoholkonsumtion
Svårartade infektioner

Varför görs ett glukosprov?

Nivån av glukos mäts för att diagnosticera diabetes, prediabetes och graviditetsdiabetes samt för att övervaka glukosnivåer hos personer som har diabetes.

Ett glukosprov kan även tas för att undersöka personer som har riskfaktorer för diabetes, till exempel övervikt, hjärtsjukdomar, diabetes i familjen eller om en kvinna haft graviditetsdiabetes tidigare. På så sätt kan man upptäcka sjukdomen och påbörja behandling redan innan symptomen börjat visa sig och därmed undvika att tillståndet försämras.

Ett enda glukosvärde återspeglar endast blodsockernivån exakt vid mätningen. Redan en liten ökning av värdet kan förutse risk att utveckla diabetes.

Ett enda normalvärde utesluter inte heller risken för diabetes.

Hur påverkar kosten ditt glukosvärde?

Hos en frisk person är glukosen så pass reglerad via insulinet att det inte ökar glukosvärdet nämnvärt om du äter socker.
För att hålla din glukosnivå stabil bör du äta regelbundet och vara noga med vilken typ av kolhydrater du får i dig (särskilt ditt fiberinnehåll).
Den allmänna rekommendationen är att äta flera små måltider under dagen.
Vanliga fel med kosthållningen inkluderar att hoppa över frukost eller lunch. På natten är man ofta utan mat under flera timmar, så äter man inte ordentlig frukost eller lunch blir det lång tid utan mat.
Hoppar man över lunchen ökar det i sin tur risken att äta för mycket middag eller ohälsosam kost under resten av dagen

Vanliga frågor

Efter måltid bör blodsockret ligga under 10 mmol/l när mätningen görs två timmar efter måltiden. Denna gräns kan variera beroende på individuella hälsorekommendationer, så det är viktigt att diskutera egna målvärden med en läkare.

Metformin verkar genom att sänka blodsockernivåerna och förbättra kroppens förmåga att använda insulin effektivt. Det är en vanligt använd medicin för behandling av typ 2-diabetes. Metformin minskar leverns produktion av glukos och ökar musklernas användning av glukos, vilket hjälper till att sänka blodsockret. Dessutom kan det ha en gynnsam effekt på hjärt- och kärlhälsan och hjälpa till med vikthantering.

Förebyggande av diabetes inkluderar en hälsosam kost, regelbunden motion, att man upprätthåller en normalvikt och undviker rökning. Dessa åtgärder kan minska särskilt risken för typ 2-diabetes.

Högt blodsocker kan visa sig som konstant törst, frekvent urinering, trötthet, suddig syn och långsamt läkande sår. Om dessa symtom uppstår är det viktigt att kontrollera blodsockernivåerna och konsultera en läkare.

Blodsockret kan sänkas genom att man följer en hälsosam kost, ökar sina fysiska aktivitet och hanterar vikten. Justering av medicinering och regelbunden övervakning av blodsockret är också av vikt.

Blodsockret mäts vanligtvis på morgonen efter fasta, före måltider, två timmar efter måltider och före sänggåendet. Mätfrekvensen kan variera beroende på personens hälsotillstånd och vårdbehov.

Ett glukostoleranstest utförs genom att låta personen dricka en glukoslösning, varefter blodsockerförändringar mäts flera gånger under de följande timmarna. Testet hjälper till att bedöma hur väl kroppen hanterar glukos.

Blodsockret är för lågt när det sjunker under 4 mmol/l. Lågt blodsocker kan orsaka symtom som svaghet, darrningar, svettningar, hunger, förvirring och till och med medvetslöshet. I sådana situationer är det viktigt att snabbt konsumera snabbt absorberande kolhydrater, som juice eller glukostabletter, och uppsöka läkarvård vid behov.

Hastigheten på blodsockersänkningen beror på flera faktorer, såsom tidigare måltider, fysisk aktivitet och eventuell medicinering. Vanligtvis börjar blodsockret sjunka inom några timmar efter åtgärder.

Symtom på diabetes inkluderar konstant törst, frekvent behov av att urinera, trötthet, suddig syn och långsamt läkande sår. Symtomen kan utvecklas gradvis, särskilt vid typ 2-diabetes.

Kortison kan höja blodsockret, och effektens storlek beror på dosen och individuella faktorer. Det är viktigt för diabetiker att noggrant övervaka sina blodsockernivåer under kortisonbehandling.

Diabetesmedicinering börjar man med vanligtvis när livsstilsförändringar inte är tillräckliga för att kontrollera blodsockernivåerna. Typen och doseringen av medicinering beror på typen av diabetes och patientens individuella behov.

Att bli av med sockerberoendet kräver att man minskar på söta och bearbetade livsmedel och ersätter dem med hälsosammare alternativ, som frukt. Även en regelbunden måltidsrytm och ett tillräckligt intag av protein kan hjälpa till att minska sockersuget.

Blodsockret är för högt när det överstiger de personliga målvärden som läkaren har satt baserat på individuella hälsobehov. Generellt bör fasteblodsockret vara under 7 mmol/l och blodsockret efter måltid under 10 mmol/l.

Insulin är ett hormon som produceras av bukspottkörteln och hjälper till att reglera blodsockernivån. När du äter omvandlar din kropp maten till glukos, som är den primära energikällan. Insulin hjälper glukos att flyttas från blodbanan till cellerna, där det används som energi. Om kroppen är insulinresistent reagerar inte cellerna normalt på insulin, vilket kan leda till ökade blodsockernivåer och på lång sikt öka risken för typ 2-diabetes.

Typ 2-diabetes utvecklas ofta på grund av övervikt, brist på motion och ohälsosamma matvanor. Genetiska faktorer påverkar också risken.

Insulinresistens kan visa sig på många olika sätt. Typiska symtom inkluderar trötthet, särskilt efter måltider, ökad midjemått, högt blodtryck och ojämn blodsockernivå. Långvarig insulinresistens kan också leda till att mörka, sammetliknande fläckar uppträder på huden, särskilt i nacken och armhålorna. Dessa symtom kan tyda på att kroppen inte använder insulin effektivt.

Behandling av diabetes inkluderar övervakning av blodsocker, kosthantering, motion samt vid behov medicinering. Personer med typ 1-diabetes behöver insulin, medan personer med typ 2-diabetes ofta kan hantera sin sjukdom med livsstilsförändringar och orala mediciner.

Blodsockret kan sänkas snabbt med kortvarig intensiv träning eller genom att ta snabbverkande insulin som ordinerats av en läkare. Det är viktigt att diskutera med en läkare innan man provar nya behandlingsmetoder.

För att korrigera insulinresistens är det viktigt att fokusera på hälsosamma livsstilar. Kosten bör innehålla rikligt med fibrer och magra proteinkällor samt bör man begränsa intaget av enkla kolhydrater och mättade fetter. Regelbunden motion, såsom aerob träning och styrketräning, hjälper till att förbättra insulin känsligheten. Dessutom är tillräcklig sömn och stresshantering avgörande. Ibland kan medicinering utskriven av en läkare vara nödvändig för att hantera insulinresistensen.

Diabetes kan utvecklas när kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin eller när kroppens celler inte reagerar effektivt på insulin. Typ 1-diabetes beror vanligtvis på en autoimmun reaktion, medan typ 2-diabetes ofta är relaterad till livsstilen och genetiska faktorer.

För att sänka fasteblodsockret är det viktigt att följa en balanserad kost, undvika stora mängder snabbt absorberande kolhydrater och öka fysisk aktivitet. Regelbundna måltider och viktkontroll kan också hjälpa till att hantera blodsockernivåerna.

Diabetes diagnostiseras med blodprov som mäter blodsocker och HbA1c-värde. Diagnosen bekräftas om fasteblodsockret upprepade gånger är högt eller om HbA1c-värdet överskrider en viss gräns.

Man bör söka läkare om blodsockret är konstant högt, överskrider personliga målvärden tydligt eller om symtom på högt blodsocker såsom törst, frekvent urinering eller trötthet uppstår.