Vital hälsokontroll Premium Kvinna är Vitals mest omfattande hälsokontroll och inkluderar 41 värden som ger dig viktig information om hur din kropp mår. Hälsokontrollen innehåller värden för vitaminer, ferritin (järnlager), hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
Albumin återspeglar vätskebalansen i kroppen
Albumin produceras i levern och har två viktiga funktioner, att reglera kroppens vätskenivåer samt att transportera viktiga näringsämnen till kroppens vävnader. Sänkta nivåer av albumin kan ses vid bland annat fysisk inaktivitet och näringsbrist.
I den här artikeln förklarar vi vad albumin är, varför man mäter det och hur man kan tolka olika nivåer av albumin.
Kort om albumin
- Albuminprover återspeglar kroppens vätskebalans, näringsstatus samt lever- och njurfunktion
- Vid uttorkning stiger albuminnivåerna i blodet
- Vid tillstånd av undernäring sjunker albuminnivåerna i blodet
Vad är albumin?
Albumin är det vanligast förekommande proteinet i plasma. Det produceras i levern och har två viktiga funktioner. Dels har albumin en stor betydelse för fördelningen av vatten mellan plasma och kroppsvävnader. Likaså fungerar albumin som en transportör för andra substanser såsom fettsyror, kalcium, koppar, zink och många läkemedel.
Mängden albumin i blodet regleras främst genom att få i sig protein och sammansättningen av proteiner i plasma.
Vilka funktioner har albumin i kroppen?
Albumin har många viktiga fysiologiska funktioner och används som ett mått på olika sjukdomar.
- Det förhindrar att vätska läcker genom blodkärlen
- Det tar hand om kroppens vätskebalans
- Det transporterar näringsämnen till kroppens vävnader, såsom hormoner, fettsyror, vitaminer, spårämnen och även vissa läkemedel
- Det är en av kroppens antioxidanter. Det binder till reaktiva metaller och fria radikaler, vilket förhindrar att dessa kommer i kontakt med och skadar andra delar av kroppen
Varför undersöks albumin?
Albuminnivåer kan användas för att dra slutsatser om prognosen för akut och kroniskt sjuka patienter, vilket gör det till ett utmärkt mått på den allmänna hälsan.
Albuminanalysen används för att få en uppfattning kring kroppens vätskebalans, leverfunktion, näringsstatus och några vanliga sjukdomar. Analysen används också om en person upplever oavsiktlig viktminskning eller trötthet.
En tredjedel av det kalcium som finns i blodet är bundet till albumin, vilket gör att det alltid är viktigt att relatera kalciumvärden till albuminnivåerna i blodet.
Vilka är referensintervallen för albumin?
Referensintervallen för albumin är olika beroende på åldersgrupp:
18-40 år: 36-48 g/l
41-70 år: 36-45 g/l
≥ 70 år: 34-45 g/l
Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.
Vad innebär ett högt albuminvärde?
Ett högt albuminvärde indikerar vanligtvis uttorkning. För att ytterligare bekräfta en misstänkt uttorkning kan man undersöka värdena för hemoglobin. Vid uttorkning är värdena för hemoglobin och hematokrit (andelen röda blodkroppar i blodet) förhöjda.
Vissa läkemedel kan också öka albuminnivåerna, exempelvis anabola steroider, androgener, insulin och kortikosteroider.
Vad innebär ett lågt albuminvärde?
Vid låga nivåer av albumin i blodet tappar kroppen förmågan att reglera sin vätskebalans, vilket kan resultera i att det ansamlas vätska i kroppen. Detta kallas för ödem.
Den vanligaste orsaken till låga albuminvärden är att kroppen exponeras för någon form av stress eller störning, såsom inflammation vid en infektion. Vid en infektion svarar kroppen med det som kallas inflammation och ökar bland annat produktionen av flera skyddande proteiner i kroppen. Ett utav dessa skyddande proteiner kallas C-reaktivt protein (CRP) och förutom att skydda kroppen sänker CRP även leverns produktion av albumin.
Läckande blodkärl eller direkta skador på njurarna kan också vara orsaken till låga albuminnivåer.
Likaså kan ett flertal andra tillstånd orsaka låga albuminnivåer, såsom:
- Undernäring
- Långvarig fysisk inaktivitet
- Celiaki
- Diabetes
- Blödning
- Leversjukdomar, såsom levercirros
- Olika former av cancer
- Under efterförloppet av kirurgi
- Hjärtsvikt
- Sköldkörtelsjukdomar
- Njursjukdom
- Chock
- Graviditet
Medicinskt granskad av: Ron Liebkind Specialistläkare i allmänmedicin |
Vanliga frågor
Vätskebalansen
Övervakning av vätskebalansen innefattar att hålla koll på dagligt intag och förlust av vätska. En frisk vuxen behöver ungefär 2-3 liter vatten per dag. Vätskebalansen kan också övervakas genom att observera färg och mängd av urin samt genom att regelbundet kontrollera kroppsvikten.
Lever
Levertransplantation är en behandlingsmetod som är avsedd för patienter med allvarlig leversvikt eller vissa leversjukdomar som inte svarar på andra behandlingsmetoder. Levertransplantation kan vara ett alternativ för till exempel slutstadiet av levercirros, akut leversvikt eller vissa genetiska leversjukdomar. Patientens lämplighet för levertransplantation utvärderas noggrant, och påverkas bland annat av patientens allmänna hälsotillstånd och andra möjliga sjukdomar.
Leverns återhämtningshastighet beror på skadans omfattning och individens hälsotillstånd. En frisk lever kan regenerera och reparera skador effektivt, men återhämtningen kan ta veckor eller månader.
Levervärden kan vara förhöjda av många anledningar, såsom överdriven alkoholkonsumtion, biverkningar av mediciner, fettlever eller leverinflammation. Förhöjda värden kan indikera en funktionsstörning i levern.
En vuxen människas lever väger i genomsnitt cirka 1–1,5 kilogram. Levern är kroppens största inre organ.
Symtom på levercancer kan inkludera buksmärta, särskilt under höger revben, viktminskning, aptitlöshet, gulsot (gulfärgning av hud och ögon), och allmän trötthet. Symtomen kan vara ospecifika och kan förväxlas med andra leversjukdomar.
För att sänka bilirubin är det viktigt att behandla den underliggande orsaken till ökningen. Detta kan inkludera medicinering, livsstilsförändringar eller mer specialiserade behandlingar beroende på den underliggande sjukdomen, såsom leversjukdomar.
Sänkning av levervärden beror på flera faktorer, såsom den ursprungliga orsaken till ökningen och individens hälsotillstånd. Vanligtvis kan levervärden börja normaliseras inom några veckor med hälsosamma livsstilsförändringar och behandling av eventuella underliggande sjukdomar.
Ett ALAT-värde anses vara för högt när det överstiger laboratoriets referensvärden, som vanligtvis är cirka 10–70 U/L för män och 7–45 U/L för kvinnor. Höga värden kan tyda på leversjukdomar som hepatit eller fettlever. Även andra faktorer som fetma, diabetes eller överdriven alkoholkonsumtion kan höja ALAT-värden.
Normalvärden för GT (gamma-glutamyltransferas) varierar beroende på ålder och kön, men är vanligtvis under 60 U/l för män och under 40 U/l för kvinnor. Höga värden kan tyda på problem med levern eller gallvägarna.
Att sänka levervärden kräver ofta livsstilsförändringar, såsom att begränsa alkoholkonsumtion samt upprätthålla en hälsosam kost och motion. I vissa fall kan en medicinering eller annan medicinsk behandling vara nödvändig.
För att sänka ALAT-värdet är det viktigt att identifiera och behandla orsaken till dess ökning. Vanliga sätt att sänka värdet inkluderar att följa en hälsosam och balanserad kost, minska eller sluta med alkoholkonsumtion samt upprätthålla en regelbunden motion. Det är också rekommenderat att undvika mediciner och andra substanser som kan belasta levern. Om ALAT-värdet är betydligt förhöjt bör man konsultera en läkare som kan ordinera lämplig behandling.
Diagnosen av levercirros baserar sig på symtom, läkarundersökning och resultat från laboratorietester, såsom leverfunktionstester. Även ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRI) kan hjälpa till att bedöma leverns tillstånd. Vid behov kan även en leverbiopsi tas.
Leversjukdom kan orsaka en förgulning av hud och ögon, klåda samt mörka fläckar på huden eller små, spindelvävsliknande blodkärlsförändringar på huden.
Symtomen på levercirros kan initialt vara diffusa och milda, såsom trötthet och brist på aptit. När sjukdomen fortskrider kan den orsaka gulsot, buksvullnad (ascites), klåda och blödning från matsmältningskanalen. Spindelvener på huden är också typiska.
Gallproblem kan visa sig på många olika sätt. Vanliga symtom inkluderar smärta i övre delen av magen som kan stråla ut till ryggen eller höger axel, illamående och kräkningar. Symtomen kan förvärras efter att man ha ätit fet mat. I vissa fall kan även gulsot förekomma när gallvätska samlas i kroppen.
Fettlever diagnostiseras vanligtvis från blodprov, såsom levervärden och fettvärden, samt diagnostisk radiologi som ultraljud eller datortomografi.
Typiska symtom inkluderar gulsot, spindelvener (små mönster som bildas av blodkärl på huden) och klåda i huden. Dessutom är gulning av huden och ögonvitorna (ikterus) ett vanligt symptom.
Leversjukdom kan visa symtom på många olika sätt, såsom trötthet, gulning av hud och ögon (gulsot), buksmärta och svullnad. Symtomen beror på typen och allvaret av leversjukdomen.
ALAT-värdet kan sjunka från några dagar till veckor beroende på vad som orsakat värdets ökning. Till exempel kan minskning eller upphörande av alkoholkonsumtion, en hälsosammare kost och regelbunden motion påskynda sänkningen av ALAT-värdet. Om ALAT-värdet har ökat på grund av leversjukdom kan det ta längre tid att sänka värdet och kräva behandling ordinerad av en läkare.
Fettlever kan vara symptomfri under en lång tid, men i vissa fall kan det orsaka trötthet, övre buksmärta eller svullnad. Diagnosen bekräftas vanligtvis med blodprov och bildgivande undersökningar.
Behandlingen av fettlever innefattar främst livsstilsförändringar: en hälsosam kost, regelbunden motion och vid behov viktminskning. Det är också viktigt att minska eller sluta med alkoholkonsumtionen.
Levercirros utvecklas vanligtvis långsamt över åren. I det initiala skedet kan levercirros vara symptomfri, men när leverfunktionen försämras kan det leda till allvarliga komplikationer såsom inre blödningar, njursvikt och leversvikt.
Vital hälsokontroll Premium Man är Vitals mest omfattande hälsokontroll och inkluderar 41 värden som ger dig viktig information om hur din kropp mår. Hälsokontrollen innehåller värden för vitaminer, järn, hjärta samt lever- och njurfunktion.
Vital hälsokontroll Total Plus inkluderar 37 värden och är en extra omfattande hälsokontroll för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa.
Vital hälsokontroll Total inkluderar 29 värden och är en omfattande hälsokontroll för dig som vill ha en grundlig koll på de viktigaste områdena som påverkar din hälsa.
10 saker du kanske inte visste om testosteron
Testosteron är mycket mer än bara ett könshormon – 10 saker som du kanske inte kände till om testosteron och testosteronbrist.
Ferritin och järnbrist
Ferritin är ett protein som kroppen använder för att lagra järn. Genom att mäta sina nivåer av ferritin får man därför en bild av kroppens järnnivåer, har man låga ferritinnivåer indikerar det järnbrist.
Järn påverkar uthållighet, välbefinnande och humör
Järnets viktigaste funktion är att transportera syre runtom kroppen till organ som hjärnan, hjärtat och musklerna.
ASAT-värdet kan indikera leverskada
ASAT, elle, är ett enzym som finns i hjärta, lever, skelettmuskulatur och njurar. Kliniskt används ASAT oftast för att utvärdera leverskada.
ALAT och leverhälsa
Levern bearbetar och bryter ner farliga ämnen. ALAT visar hur levern mår, förhöjda värden indikerar leverskada.
D-vitamin är extra viktigt för nordbor
Får du i dig tillräckligt med D-vitamin? Lär dig vad D-vitamin är bra för, vilken kost som fyller på dina lager, och hur du kan mäta din vitamin D-nivå.
Artikel uppdaterad:
3 september 2024