2490 kr
Hälsokontroll Premium Kvinna är Vitals mest omfattande hälsokontroll och inkluderar 41 värden som ger dig viktig information om hur din kropp mår.
Njurarna och njurinsufficiens
Njurinsufficiens är oftast symtomfri eller har lindriga symtom.
Njurinsufficiens
- Njurarna har flera livsviktiga funktioner i kroppen.
- Vid njurinsufficiens störs dessa funktioner, vilket kan orsaka olika symtom.
- Njurinsufficiensen framskrider på olika sätt för olika människor.
- Det går inte att bota kronisk njurinsufficiens, men dess utveckling går att sakta ned. Därför är det viktigt att identifiera den och starta behandlingen i tid.
Njurarna och njurinsufficiens
Njurarna har flera livsviktiga funktioner i kroppen. Deras huvuduppgift är att ta hand om avlägsnandet av slaggprodukter och se till att ämnen som är viktiga för kroppen inte kommer ut ur kroppen med urinen. Vid njurinsufficiens störs dessa funktioner, vilket kan orsaka flera symtom.
Allmänt om njurarna
Människan har två njurar, som finns på båda sidor av ryggraden och skyddas av de nedre revbenen. Njurarna är bönformade och väger totalt ca 300 gram. Deras struktur kan delas in i skal- och kärnlagret samt njurbäckenet. Genom urinledaren som börjar i njurbäckenet passerar urinen från njurarna till urinblåsan, där urinen som filtrerats av njurarna lagras innan den utsöndras. Cirka 180 liter primärurin bildas per dag, varav 99 % återförs till blodomloppet, och 1–2 liter slutlig urin bildas per dag.
Njurarnas uppgifter
- Eliminera överflödig vätska, salter, slaggprodukter och andra onödiga ämnen från kroppen.
- Se till att inga ämnen som är viktiga för kroppen avlägsnas från kroppen med urinen.
- Utsöndra hormoner, varav de viktigaste är erytropoietin (EPO) och renin.
- Delta i regleringen av blodtrycket genom mekanismer som sätts i gång av renin.
- Renalt erytropoietin, EPO, ökar bildningen och mognaden av röda blodkroppar.
- Reglera syra- och basbalansen i kroppen.
- Delta i D-vitamin-metabolismen genom att omvandla D-vitamin till dess aktiva form.
Allmänt om njurinsufficiens
Vid njursvikt kan njurarna inte längre filtrera blodets slaggprodukter ordentligt, och då avlägsnas inte tillräckligt med vätska från kroppen. Njurinsufficiens är oftast symtomfri eller har lindriga symtom och den framskrider oftast väldigt individuellt. Det är dock viktigt att identifiera och behandla njurinsufficiens i tid för att bromsa utvecklingen av insufficiens.
Kronisk och akut njurinsufficiens
Njurinsufficiens kan plötsligt uppträda eller utvecklas stegvis. Akut njurinsufficiens uppstår till exempel på grund av svår inflammation, intaget gift eller vätskeförlust. Njurinsufficiens som utvecklas stegvis, det vill säga kronisk njurinsufficiens, orsakas ofta av en primär njursjukdom eller en långvarig sjukdom som diabetes eller hypertoni. Kronisk njurinsufficiens är vanligare än akut njurinsufficiens. Kronisk njurinsufficiens är ofta svår att bota, även om dess utveckling kan saktas ner med rätt behandling.
Symtom på njurinsufficiens
Lindrig njurinsufficiens är oftast symtomfri eller har milda symtom. Ofta uppträder de första symtomen först när njurfunktionen är avsevärt nedsatt, ned till och med till tio procent av det normala. När insufficiensen är avancerad är de vanligaste symtomen trötthet, nedsatt prestationsförmåga, sendrag, rastlösa ben och svullnad. Senare symtom på insufficiens inkluderar klåda i huden, aptitlöshet, illamående och viktminskning.
Om njurinsufficiensen fortskrider kan den också orsaka andra symtom som hypertoni, anemi, huvudvärk, känselrubbningar, benägenhet för blåmärken, sömnlöshet, humörsvängningar, sexuell ovilja, impotens och störningar i menstruationscykeln hos kvinnor.
Inget enskilt symptom indikerar dock direkt att det är frågan om njurinsufficiens.
Diagnostisering av njurinsufficiens
Njurfunktionen kan undersökas och följas upp med blod- och urinprov. Urinprovet är en grundläggande undersökning som enkelt kan berätta hur väl njurarna fungerar. Vid många njursjukdomar detekteras i urinprovet röda blodkroppar och / eller protein som normalt inte finns i urinen.
Njurarnas rengöringsfunktion bestäms med hjälp av ett blodprov. Nivån av kreatinin i blodet mäts, och på grundval av det kan eGFR-värdet bestämmas. Det bedömer njurarnas filtreringshastighet. När eGFR är under 60 ml/min talar vi om njurinsufficiens.
Blodprov kan också analysera kalcium och fosfor, samt koncentrationen av bisköldkörtelhormon. Blodets kaliumnivåer kan också stiga vid svår njurinsufficiens. Sammantaget behövs flera prover för att bedöma njurarnas funktion.
Behandling av njurinsufficiens
De viktigaste målen vid behandling av patienter med njurinsufficiens är att bromsa utvecklingen av sjukdomen, korrigera metabola störningar och behandla eventuella symtom. Sjukdomens utveckling kan bromsas genom att behandla det höga blodtrycket med blodtrycksmedicin, förhindra utvecklingen av ateroskleros genom att följa kolesterolnivåerna och begränsa mängden protein, fosfat och salt i kosten. Proteinbegränsningar har dock visat sig ha endast begränsad nytta för att bromsa utvecklingen av njurinsufficiens.
Metabola störningar på grund av insufficiens följs upp genom provtagning för att bestämma kroppens vätske- och saltbalans. Metabola störningar behandlas med kostförändringar samt kalcium- och D-vitamintillskott. Järnintaget bör också tas om hand, eftersom njurinsufficiens ofta åtföljs av anemi. I vissa fall är det nödvändigt att använda intravenöst järn.
Vid svår njurinsufficiens påbörjas dialysbehandlingar så tidigt som möjligt så att symtomen inte hinner utvecklas radikalt. Njurtransplantation är också en behandling vid terminal insufficiens.
Njurinsufficiens och kost
Korrekt kost är en viktig del för att bromsa utvecklingen av njurinsufficiens. Kost är något mycket individuellt och kan ändras allteftersom insufficiensen fortskrider. Personer med insufficiens bör vara särskilt uppmärksamma på användningen av salt och intaget av fosfor i sin kost. En låg salthalt i kosten spelar en nyckelroll i alla skeden av njurinsufficiens och högst 5 gram salt bör konsumeras per dag. Fosfor erhålls från kosten av mjölkprodukter, fullkorn och köttprodukter. Särskilt med tanke på njurinsufficiens skulle det vara tillrådligt att undvika tillsatt fosfor, som används i många industriella livsmedel, såsom bearbetat kött.
Njurinsufficiens och anemi (renal anemi)
Anemi (renal anemi) kan utvecklas som ett resultat av njurinsufficiens. Detta beror på att njurarnas förmåga att producera hormonet erytropoietin minskar, och då minskar också bildningen av röda blodkroppar. Eftersom livsmedel som också innehåller mycket järn måste begränsas på grund av fosforn, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt intaget av järn. Renal anemi kräver ofta behandling med syntetiskt erytropoietin.
Vanliga frågor
I genomsnitt urinerar vuxna cirka 200–400 milliliter per gång. Denna mängd kan variera från person till person och beror bland annat på mängden vätska som intagits och på blåsans kapacitet. Det är normalt att urineringsfrekvensen och mängderna varierar under dagen.
Dialysbehandling kan utföras på två olika sätt: som hemodialys eller peritonealdialys. I hemodialys leds patientens blod genom en maskin som filtrerar bort slaggprodukter och överskottsvätska från blodet, och det renade blodet återförs till patienten. I peritonealdialys förs dialysvätska in i bukhålan via en kateter, där den samlar upp slaggprodukter och överskottsvätska, och vätskan byts regelbundet.
Vuxna urinerar i genomsnitt 1–2 liter per dygn. Urinmängden kan variera beroende på vätskeintag, omgivningens temperatur och personens hälsotillstånd. Det är viktigt att dricka tillräckligt med vätskor under dagen för att upprätthålla god hydrering och hälsa.
Frekvensen av dialys beror på patientens hälsotillstånd och läkares rekommendation. Vanligtvis utförs hemodialys tre gånger i veckan, och varje behandlingstillfälle varar ungefär 4 timmar. Peritonealdialys kan utföras manuellt flera gånger om dagen eller maskinellt under natten, då behandlingen sker dagligen.
Behandlingen av njursvikt beror på dess svårighetsgrad och orsak. Behandlingen kan inkludera medicinering, kostförändringar, reglering av vätskeintag och i vissa fall dialysbehandling eller njurtransplantation.
Njursvikt diagnostiseras vanligtvis med blod- och urintester som mäter värden som beskriver njurfunktionen, såsom kreatinin och urea. Vid behov kan även bilddiagnostiska undersökningar göras.
Njurfunktionen kan stödjas med hälsosamma livsstilsvanor, såsom ett tillräckligt vätskeintag, en balanserad kost, regelbunden motion och genom att undvika rökning och överdriven alkoholkonsumtion.
Njurskador kan uppstå till exempel på grund av långvarigt högt blodtryck, diabetes mellitus, vissa läkemedel eller giftiga ämnen som tungmetaller. Även inflammationer och autoimmuna sjukdomar kan skada njurarna.
Symtom på njursvikt inkluderar trötthet, svullnader särskilt i benen och ögonlocken, förändringar i urinens färg och mängd samt en allmän sjukdomskänsla.
Njurproblem kan visa sig som rygg- eller sidovärk, högt blodtryck, förändringar i urinens färg och återkommande urinvägsinfektioner.
2290 kr
Hälsokontroll Premium Man är Vitals mest omfattande hälsokontroll och inkluderar 41 värden som ger dig viktig information om hur din kropp mår.
1690 kr
Hälsokontroll Man 50+ inkluderar 35 värden. Vitals läkare har tagit fram denna hälsokontroll baserat på några av de viktigaste värdena som påverkar åldersrelaterade livsstilssjukdomarna samt de värden som är intressanta att följa för dig som är en man över 50 år.
1890 kr
Hälsokontroll Kvinna 50+ inkluderar 38 värden. Vitals läkare har tagit fram denna hälsokontroll baserat på några av de viktigaste värdena som påverkar åldersrelaterade livsstilssjukdomarna samt de värden som är intressanta att följa för dig som är en kvinna över 50 år.
Artikel
ALAT och leverhälsa
Levern bearbetar och bryter ner farliga ämnen. ALAT visar hur levern mår, förhöjda värden indikerar leverskada.
Artikel
Diabetes – en av våra vanligaste folksjukdomar
Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att man har för mycket socker i blodet. Övervikt, dåliga kostvanor och för lite motion är riskfaktorer.
Artikel
Ferritin och järnbrist
Ferritin är ett protein som kroppen använder för att lagra järn. Genom att mäta sina nivåer av ferritin får man därför en bild av kroppens järnnivåer, har man låga ferritinnivåer indikerar det järnbrist.
Artikel
Fettlever – Symtom, blodprov, kost och behandling
Fettlever förknippas ofta med alkoholism, men övervikt kan också orsaka fettlever.
Artikel
Hemoglobin visar om du har anemi
Hemoglobin är ett protein vars viktigaste funktion är att transportera syre i kroppens vävnader och organ.
Artikel
HDL – det goda kolesterolet
HDL-kolesterol kallas även för det “goda” kolesterolet, då höga HDL-värden bland annat kan minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.
Artikel uppdaterad:
3 september 2024
