Kreatinin berättar om hur dina njurar fungerar
Kreatinin är ett protein som undersöks för att bedöma njurfunktion, alltså hur effektivt dina njurar kan rena ditt blod från skadliga ämnen.
Innehållsförteckning
Kort om kreatinin
- Kreatinin är ett protein som skapas i muskelvävnader
- Höga kreatininnivåer i blodet kan vara ett tecken på njursvikt
- Höga nivåer kan även vara kopplade till symtom såsom trötthet, aptitlöshet och sjukdomskänsla
- Män producerar högre kreatininnivåer än kvinnor
Vad är kreatinin?
När muskler kontraherar (drar ihop sig) frigörs kreatin, ett protein som sedan omvandlas till kreatinin. Proteinet används inte av kroppen, utan filtreras via njurarna ut i urinen som en restprodukt.
Kreatininnivåer i blodet är proportionerliga mot muskelmassa och genom att mäta kreatininnivåer i blodet kan man utvärdera hur väl njurarna kan filtrera blodet.
Varför mäter man kreatinin?
Kreatininprover används för att få en uppfattning om, eller övervaka njurarnas funktion. Om kreatininnivåerna i blodet är avvikande så tyder det på att njurarnas filtrationsförmåga är nedsatt.
Det finns flera orsaker till att njurarnas filtrationsförmåga försämras, men de vanligast förekommande är till exempel allvarliga infektioner, diabetes, högt blodtryck, andra hjärt-och kärlsjukdomar och läkemedelspåverkan.
Kreatinvärden och muskelmassa
Mängden kreatinin i blodet är proportionerligt mot muskelmassa, därför har män på gruppnivå högre nivåer än kvinnor. På samma sätt har unga människor ofta mer muskelmassa och därmed högre kreatininnivåer.
Hos unga muskulösa män kan därför kreatininnivåerna ligga över referensvärdena, utan att det föreligger någon njurskada.
Hos äldre, som ofta har mindre muskelmassa frigörs mindre mängder kreatinin. Men på grund av att njurarnas filtreringsförmåga naturligt minskar med åldern ses ändå stabila kreatininvärden hos friska personer.
Vilka är referensintervallen för kreatinin?
Följande referensvärden gäller för kreatinin:
Kvinnor > 18 år: 45 – 90 µmol/L
Män > 18 år: 50 – 100 µmol/L
Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.
Vad innebär förhöjda nivåer av kreatinin?
Höga kreatininnivåer i blodet tyder på att njurarnas filtrationsförmåga är nedsatt. Det kallas för njursvikt, ett tillstånd som antingen är temporärt eller kroniskt. Det är därför mycket viktigt att utreda den bakomliggande orsaken till höga nivåer av kreatinin.
Vid allvarlig njursvikt kan kreatininnivåerna öka till 500–1 000 µmol / l eller högre. För att akut åtgärda tillståndet behöver man då i vissa fall dialys, det vill säga artificiell filtrationsbehandling.
Förutom njursvikt kan kreatininet också förhöjas vid följande tillstånd:
- Vätskebrist och uttorkning
- Hög muskelmassa
- Tung fysisk ansträngning
- Njursten
- Svår prostataförstoring
- Allvarlig infektion
Höga kreatininnivåer i blodet kan orsaka symtom som trötthet, aptitlöshet, förändringar i sammansättningen eller urinering, illamående och muskelkramper.
Vad innebär låga nivåer av kreatinin?
Låga kreatininnivåer beror oftast inte på någon sjukdom utan orsakas istället av bland annat:
- Liten muskelmassa
- Svälttillstånd
- Graviditet
 | Medicinskt granskad av: Oskar Nordlund Medicinskt ansvarig läkare |
Vanliga frågor
I genomsnitt urinerar vuxna cirka 200–400 milliliter per gång. Denna mängd kan variera från person till person och beror bland annat på mängden vätska som intagits och på blåsans kapacitet. Det är normalt att urineringsfrekvensen och mängderna varierar under dagen.
Dialysbehandling kan utföras på två olika sätt: som hemodialys eller peritonealdialys. I hemodialys leds patientens blod genom en maskin som filtrerar bort slaggprodukter och överskottsvätska från blodet, och det renade blodet återförs till patienten. I peritonealdialys förs dialysvätska in i bukhålan via en kateter, där den samlar upp slaggprodukter och överskottsvätska, och vätskan byts regelbundet.
Vuxna urinerar i genomsnitt 1–2 liter per dygn. Urinmängden kan variera beroende på vätskeintag, omgivningens temperatur och personens hälsotillstånd. Det är viktigt att dricka tillräckligt med vätskor under dagen för att upprätthålla god hydrering och hälsa.
Frekvensen av dialys beror på patientens hälsotillstånd och läkares rekommendation. Vanligtvis utförs hemodialys tre gånger i veckan, och varje behandlingstillfälle varar ungefär 4 timmar. Peritonealdialys kan utföras manuellt flera gånger om dagen eller maskinellt under natten, då behandlingen sker dagligen.
Behandlingen av njursvikt beror på dess svårighetsgrad och orsak. Behandlingen kan inkludera medicinering, kostförändringar, reglering av vätskeintag och i vissa fall dialysbehandling eller njurtransplantation.
Njursvikt diagnostiseras vanligtvis med blod- och urintester som mäter värden som beskriver njurfunktionen, såsom kreatinin och urea. Vid behov kan även bilddiagnostiska undersökningar göras.
Njurfunktionen kan stödjas med hälsosamma livsstilsvanor, såsom ett tillräckligt vätskeintag, en balanserad kost, regelbunden motion och genom att undvika rökning och överdriven alkoholkonsumtion.
Njurskador kan uppstå till exempel på grund av långvarigt högt blodtryck, diabetes mellitus, vissa läkemedel eller giftiga ämnen som tungmetaller. Även inflammationer och autoimmuna sjukdomar kan skada njurarna.
Symtom på njursvikt inkluderar trötthet, svullnader särskilt i benen och ögonlocken, förändringar i urinens färg och mängd samt en allmän sjukdomskänsla.
Njurproblem kan visa sig som rygg- eller sidovärk, högt blodtryck, förändringar i urinens färg och återkommande urinvägsinfektioner.
Läkare rekommenderar
Inkluderar 35 hälsomarkörer
Kräver fasta
Provtagning på morgonen (före kl.10)
1490 kr
Inkluderar 25 hälsomarkörer
Kräver fasta
Provtagning på morgonen (före kl.10)
990 kr
Populär
Inkluderar 19 hälsomarkörer
Kräver fasta
Provtagning på morgonen (före kl.10)
690 kr
Läs mer om ämnet
Blogg
10 saker du kanske inte visste om testosteron
3 juni 2022
ALAT och leverhälsa
4 februari 2022
Albumin återspeglar vätskebalansen i kroppen
17 februari 2022
CRP mäter inflammationsnivån i kroppen
23 februari 2022
Diabetes – en av våra vanligaste folksjukdomar
13 januari 2022
Ferritin och järnbrist
11 februari 2022Vital är en del av vårdkoncernen Meliva AB
Vitals hälsokontroller är förebyggande och ger inget direkt svar på om du är frisk eller sjuk. När ett provsvar visar sig vara utanför referensvärde kan du bli rekommenderad av våra läkare att kontakta din ordinarie vårdcentral för vidare utredning.
Om du bor i Stockholm, Uppsala eller Göteborg kan du vända dig till någon av Melivas vårdcentraler. Vid behov av receptförnyelse eller digital lättakut kan du vända dig till Melivas digitala klinik. Klicka här för att läsa mer.
