Hälsokontroll Kolesterol och Metabolism Plus inkluderar 13 värden för att undersöka kolesterol- och levervärden samt sockerbalansen. Hälsokontrollen ger indikationer på om du eventuellt har avvikelser i kolesterol- eller sockermetabolismen eller om du har påverkan på levern.
Övervikt och fetma
Även om man har för mycket vikt betyder det inte automatiskt sämre hälsa. Ju bättre man tar hand om sig själv oavsett BMI, desto större är sannolikheten att man förblir frisk.
Lyckas med viktminskning och må bra!
- Kortsiktiga snabbkurer bör glömmas bort. En långsiktig och varaktig förändring av kosten är det mest fördelaktiga sättet att gå ner i vikt för hälsan.
- Övervikt är förknippad med många hälsorisker och följdsjukdomar.
- Motion, vila, stresshantering och en varierad kost hjälper till med en varaktig viktkontroll.
- Hälsomätningar är bra för att följa framstegen i livsstilsförändringen.
Vad påverkar övervikt?
Fetma kan påverka bland annat fett- och sockeromsättningen. Ju tidigare dessa faktorer åtgärdas, desto större är sannolikheten att utvecklingen av en faktisk fetmasjukdom kan förhindras.
Dåliga fettvärden, insulinresistens och fettlever är vanliga följdproblem av fetma som kan behandlas och förebyggas.
Hur går man ner i vikt varaktigt?
Kortsiktiga dieter bör glömmas bort. Fokus bör istället ligga på en långsiktig livsstilsförändring. Livsstilsförändring och viktkontroll tar tid.
Utmaningarna med viktminskning kan också vara relaterade till störningar i kroppens funktion, sjukdomar eller brist på vissa vitaminer eller näringsämnen. När du börjar med viktminskning och livsstilsförändring är det bra att kontrollera kroppens tillstånd.
Vilka faktorer påverkar viktökning?
Risken för övervikt och relaterade livsstilssjukdomar påverkas av en mängd olika faktorer, från genetiskt arv till miljöfaktorer och levnadsvanor. Levnadsvanor är också en stor helhet som kan påverkas på många olika områden.
Vad underlättar viktminskning?
Stresshantering, tillräcklig sömn, vila, avslappning, minskad alkoholkonsumtion, icke-rökning, hög daglig aktivitet, vård av relationer, rörelse som ger välbefinnande och ett meningsfullt, personligt liv är minst lika viktiga hälsoåtgärder som kloka matval.
Det är inte heller vettigt att se på näringsfrågor för strikt. Det räcker att val som skyddar hälsa och välbefinnande får utrymme i tankarna och på tallriken – inte för att gå ner i vikt, utan för att man känner att kroppen förtjänar omsorg.
Förändringar i både kropp och tankar tar tid.
Är fetma farligt?
Eftersom viktökning kan orsaka allvarliga problem är det desto viktigare att värdera, vårda och övervaka sin hälsa ju fler extrakilon man har samlat på sig.
Aktuell information om din hälsostatus är viktig oavsett om du planerar att gå ner i vikt eller inte. Det är viktigt att upptäcka de negativa följderna av övervikt, såsom högt blodtryck och problem med fett- och sockeromsättningen, i tid för att kunna förebygga faktiska sjukdomar.
Mätningar relaterade till övervikt
Övervikt kan bedömas med olika mätverktyg.
Vad säger BMI?
Body Mass Index (BMI) är förhållandet mellan en persons längd och vikt. Det används för att bedöma en vuxen persons vikt. BMI beräknas oftast med formeln där vikten delas med längden i kvadrat. Resultaten delas in i viktklasser.
- Under 18,5: undervikt
- 18,5–25: normalvikt
- 25,0–30: övervikt
- 30,0–35: fetma, betydande övervikt
- 35,0–40: svår fetma
- Över 40: sjuklig fetma
BMI används för att bedöma hur stor hälsorisken är på grund av övervikt. Hälsoriskerna med lätt övervikt är mycket små. När värdet överstiger 30 börjar riskerna med övervikt gradvis öka.
BMI har vissa svagheter: det säger ingenting om hur mycket muskler eller fett en person har i kroppen. Detta är problematiskt eftersom även en person med normalvikt kan ha skadlig fettvävnad i kroppen som kan orsaka problem.
Vad är ett “normalt” BMI?
Ett normalt BMI ligger inom referensintervallet 18,5–25. Det är dock viktigt att notera att BMI inte berättar allt om hälsan, och till exempel kan en idrottare ha ett BMI som inte speglar verkligheten på grund av hög muskelmassa.
Vad visar en kroppssammansättningsmätning?
En kroppssammansättningsmätning ger en mer tolkbar och sanningsenlig bild av kroppens sammansättning än BMI. BMI tar inte hänsyn till om kroppsvikten består av muskler eller ackumulerat fett. En kroppssammansättningsmätning avslöjar mängden fett och muskler i kroppen.
Midjemått är en viktig riskbedömning
Fettvävnad som ackumuleras på “fel plats”, det vill säga runt midjan, runt inre organ och i bukhålan, är mycket metabolt aktiv och kan störa kroppens funktion. Därför rekommenderas särskilt normalviktiga och lätt överviktiga personer att också mäta midjeomfånget.
Midjeomfånget mäts några centimeter ovanför naveln, på bar hud.
Vad är ett “normalt” midjemått för kvinnor?
Om midjemåttet hos en kvinna är under 80 cm anses det inte vara en hälsorisk. Ett midjemått på 80–87 cm tolkas som en lätt hälsorisk.
Vad är ett “normalt” midjemått för män?
Om midjemåttet hos en man är under 94 cm anses det inte vara en hälsorisk. Ett midjemått på 94–101 cm tolkas som en lätt hälsorisk.
Fettvärden berättar om sjukdomsrisk
Metabolt syndrom (MBS) är en riskansamling som utlöses av fetma och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. I praktiken innebär MBS en kombination av högt blodtryck, fetma och problem med fett- och sockeromsättningen.
Den goda nyheten är att MBS är ett reversibelt tillstånd som svarar mycket bra på livsstilsförändringar. Ju tidigare riskansamlingen kan brytas, desto större är sannolikheten att situationen kan kontrolleras och utvecklingen av faktiska sjukdomar kan förebyggas.
Om du har för mycket vikt är det därför mycket viktigt att regelbundet övervaka blodtrycket och följa några viktiga blodvärden.
Fettvärden, det vill säga lipider (kolesterolvärden), berättar om fettomsättningens tillstånd.
Vad betyder avvikande fettvärden?
Om LDL ökar, HDL minskar och mängden triglycerider i blodet ökar, är budskapet klart: det finns något i livsstilen som på lång sikt kan vara en belastning för hälsan.
Avvikande fettvärden från målvärdena ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, oavsett om det finns övervikt eller inte. Ju fler olika hjärtsjukdomsrisker som har ackumulerats i livsstilen, desto allvarligare bör försämringen av fettvärdena tas.
Försämrade fettvärden bör först och främst åtgärdas med kostbehandling. Det primära är att minska mängden mättade fetter i kosten. Mättade fetter bör ersättas med fettsnåla produkter och omättade fetter. Lägg till avokado, vegetabiliska oljor, nötter, frön och fet fisk i kosten istället för ost, fet köttfärs, grädde och smör.
Öka mängden motion och sluta röka.
Vad berättar levervärdena?
Levern är naturligt mycket fettsnål. Fettlever uppstår när det samlas mycket fett inuti levercellerna.
Fettansamling i levervävnaden skadar levern på samma sätt som alkohol och höjer också levervärdena. För tydlighetens skull talar man vanligtvis om icke-alkoholrelaterad fettlever och leverinflammation.
Fettlever är ganska lätt att diagnostisera. För diagnosen behövs ett blodprov och bakgrundsinformation. Vid fettlever är ALAT och ASAT förhöjda till två eller tre gånger det normala.
Om personen dessutom är överviktig och det inte finns andra orsaker till förhöjda levervärden, är fettlever sannolikt. Diagnosen kan bekräftas ytterligare genom att göra en ultraljudsundersökning av levern.
Även om fettlever är dåliga nyheter för leverns funktion, är det goda nyheter att levern återhämtar sig snabbt med rätt åtgärder.
Ju mer alkoholhaltiga drycker, söta läskedrycker, godis, bakverk och snabba kolhydrater som tas bort från kosten, desto bättre chanser har levern att snabbt återhämta sig.
Vad berättar blodsockervärdena?
Blodsockervärdena visar hur väl kroppens mekanismer för att upprätthålla blodsockerbalansen fungerar.
Att känna till sina egna blodsockervärden är särskilt viktigt om man, förutom övervikt, har någon annan riskfaktor – som ökat midjemått eller dåliga kolesterolvärden.
Trots att diagnostiseringen av diabetes har förbättrats, uppskattas det att det fortfarande finns upp till 150 000 personer i Finland som har diabetes utan att veta om det. Då kan diabetes orsaka skador i kroppen i flera år innan man hinner påverka sjukdomens progression.
Ju tidigare situationen upptäcks, desto bättre kan man säkerställa att sjukdomen inte hinner orsaka skador i kroppen. Med god behandling kan även diabetesrelaterade följdsjukdomar förebyggas.
Om det inte finns några symtom är det viktigt att komma ihåg att ett enskilt förhöjt värde inte nödvändigtvis betyder diabetes, om det inte finns andra symtom som tyder på sjukdomen.
Typ 2-diabetes utvecklas ibland helt obemärkt och kan endast ge vaga symtom som trötthet eller andra svårtolkade symtom.
Om det inte finns några tydliga symtom på diabetes krävs det att resultaten från två eller flera blodprov ger en välgrundad anledning att misstänka sjukdomen för att ställa diagnosen.
Hur gör man en varaktig livsstilsförändring?
När vikten ökar är det dags att vända blicken mot sitt eget liv, sin hälsa och sitt välbefinnande. Hur mår jag? Hur tar jag hand om och hur när jag mig själv? Ger jag min kropp det den behöver för att orka och må bra?
Om det har skett något i livsstilen som behöver korrigeras kan rätt och aktuell information om sin egen näringstillstånd vara en viktig motivationsfaktor för förändring.
Kunskap hjälper också till att ta hand om vikten med hälsan i fokus, inte bara siffran på vågen. På så sätt blir det lättare att bygga en långsiktig och varaktig förändring.
Att genomgå undersökningar före och efter en livsstilsförändring kan vara motiverande. Att följa resultaten är till nytta för att bedöma hälsan. Att se förbättrade resultat hjälper till att fortsätta med förändringen.
Vilken typ av kost passar för viktminskning?
När kosten är felaktig saknas vanligtvis också de livsmedel som innehåller mest skyddsnäringsämnen. Att vara överviktig och undernärd är inte omöjligt, utan snarare en ganska vanlig kombination.
Om måltidsrytmen är felaktig ersätts måltider ofta med mellanmål och småätande, och det hälsosamma i kosten utgör en ständig kompromiss. Näringsproblem ackumuleras till en härva: för mycket och fel typ av fett, för lite fiber, för lite skyddsnäringsämnen och för ensidig kost.
En annan vana som orsakar näringsproblem är upprepade strikta bantningskurer. Under svältkurer är näringsfaktorerna oftast på något sätt felaktiga. Ju färre kalorier dieten innehåller, desto mer sannolikt är det att man får för lite av de nödvändiga näringsämnena. Med bantningskurer uppnås inte en varaktigt hälsosam kost och inga varaktiga resultat.
Sträva efter långsiktiga och varaktiga livsstilsförändringar. Öka vardagsmotion och svettig träning: Inkludera både vardagsmotion och mer intensiv träning i din dagliga rutin. Förändra kosten mot en hälsosammare och mer varierad helhet. Fokusera på att inkludera en mängd olika näringsrika livsmedel. Kom ihåg återhämtning och sömn. Försök att minska stressnivåerna genom olika avslappningstekniker och stresshanteringsmetoder. Du kan övervaka din hälsa med hjälp av Vitals laboratoriepaket.
Viktökning kan också bero på sköldkörtelstörningar
Om viktökningen åtföljs av olika ospecifika symtom, såsom frusenhet, svullnad, trötthet, orkeslöshet eller nedstämdhet, är det viktigt att utesluta möjligheten till hypotyreos (sköldkörtelunderfunktion).
Om vikten beror på hypotyreos behövs en permanent medicinering. Behandling av sjukdomen hjälper vanligtvis också till att stoppa viktökningen.
Hypotyreos medför sina egna utmaningar för viktkontroll, men det är inte omöjligt – trots underfunktion är det viktigt att upprätthålla de levnadsvanor som hjälper till att nå normal vikt och må bra.
Vanliga frågor
En person anses vara överviktig när kroppsmasseindexet (BMI) är 25 eller högre. Övervikt anses börja när BMI överstiger 25, och fetma börjar när indexet överstiger 30. Övervikt kan öka risken för många hälsoproblem, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa sorter av cancer.
För att beräkna kroppsmasseindex (BMI) delar man vikten i kilogram med kvadraten på längden i meter. Formeln är BMI = vikt kg / (längd m)². Detta ger en uppfattning om din vikt är på en hälsosam nivå i förhållande till din längd.
Vikten kan ha en betydande inverkan på fertiliteten. Både under- och övervikt kan störa hormonbalansen, vilket kan försvåra möjligheten att bli gravid. Övervikt kan dessutom orsaka insulinresistens, vilket är kopplat till ägglossningsstörningar. En balanserad vikt främjar hormonbalansen och förbättrar fertiliteten.
1290 kr
Hälsokontroll Total inkluderar 27 värden och är en omfattande hälsokontroll för dig som vill ha en grundlig koll på de viktigaste områdena som påverkar din hälsa.
Artikel
Alkohol påverkar hälsan på många sätt
Alkohol har en förlamande effekt på centrala nervsystemet under berusning och kan efter långvarig användning försämra minnet och äventyra hälsan.
Artikel
Ateroskleros (“åderförkalkning”)
ARTIKLAR De flesta riskfaktorer för åderförkalkning är kopplade till livsstil, även om ärftlighet också spelar en roll. Kort om åderförkalkning Åderförkalkning kan vara symtomfri under lång tid.
Artikel
Blodtryck – Mätning och värden
ARTIKLAR Kort om blodtryck Blodtryck är det tryck som blodet utövar på artärernas väggar. Högt blodtryck kan inte kännas, det måste mätas.
Artikel
Body Mass Index, BMI – Hur beräknas body mass index?
Hur tolkar jag resultatet som anges av kroppsmasseindexet?
Artikel
Diabetes – en av våra vanligaste folksjukdomar
Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att man har för mycket socker i blodet. Övervikt, dåliga kostvanor och för lite motion är riskfaktorer.
Artikel
Fettlever – Symtom, blodprov, kost och behandling
Fettlever förknippas ofta med alkoholism, men övervikt kan också orsaka fettlever.
Artikel uppdaterad:
2 december 2024
