Hälsokontroll Man 50+ inkluderar 35 värden. Vitals läkare har tagit fram denna hälsokontroll baserat på några av de viktigaste värdena som påverkar åldersrelaterade livsstilssjukdomarna samt de värden som är intressanta att följa för dig som är en man över 50 år.
Äldre personers näringsbehov – Vad bör beaktas i kosten och livsstilen?
Näring spelar en avgörande roll för äldres hälsa och funktionsförmåga. En god näringsstatus kan både förebygga sjukdomar och främja återhämtning.
Kort om näringsbehov
- God näring upprätthåller vitalitet och förbättrar livskvaliteten.
- Man orkar också engagera sig i hobbyer och umgås med familjen när grunderna i näringsintaget är på plats.
- Näringsstatus påverkar även humöret.
- På äldre dagar främjar en god näringsstatus möjligheten att bo kvar hemma och upprätthålla en normal vikt.
- Äldre bör se till att få tillräckligt med energi, protein, omättade fetter, fiber, vitaminer och vätska.
Näringsrekommendationer för äldre
Sjukdomar som följer med åldern påverkar de specifika näringsbehoven. För en frisk äldre person gäller samma näringsbehov och rekommendationer som för andra vuxna. Det är särskilt viktigt att se till att få i sig tillräckligt med energi totalt sett samt tillräckligt med D-vitamin och protein.
Oavsiktlig viktnedgång är inte önskvärd utan bör förebyggas. Undervikt kan leda till undernäring, där inte tillräckligt med näringsämnen eller energi tas upp. För äldres hälsa kan det vara fördelaktigt att ha ett något högre BMI än arbetsföra.
Äldres kost och näringsämnen
Det är viktigt att särskilt beakta följande näringsämnen:
- A-vitamin
- B12-vitamin
- D-vitamin och kalcium
- Järn och C-vitamin
- Natrium och kalium
- Tillräckligt proteinintag
Undernäring kan ha många effekter. Otillräckligt intag av protein, en låg mängd omättade fetter och för låga nivåer av D-vitamin kan leda till muskelförlust. En dålig näringsstatus kan också leda till försämrad funktionsförmåga och en ökad risk för infektioner.
Läkemedels påverkan på näringsintaget
Många äldre tar regelbundet mediciner som kan påverka aptiten, matsmältningen eller upptaget av näringsämnen. Det är viktigt att diskutera eventuella biverkningar relaterade till näring med en läkare och vid behov göra justeringar i kosten.
Behovet av D-vitamin hos äldre
När man åldras minskar kroppens förmåga att utnyttja solens UV-strålning som källa för D-vitamin. Ofta spenderas också mer tid inomhus med åldern. Benskörhet kan förebyggas med tillräckligt intag av kalcium och särskilt D-vitamin. Det är ofta brist på D-vitamin, vilket påverkar upptaget av kalcium.
Rekommenderad dos av D-vitamin för äldre:
- För personer under 75 år: 10 mikrogram/dag
- För personer över 75 år rekommenderas ett året runt intag av D-vitamintillskott på 10–20 mikrogram/dag beroende på kostens D-vitamininnehåll
Rekommenderat intag av kalcium för äldre är 800 milligram/dag. Detta kan uppnås genom exempelvis tre glas mjölk, filmjölk, keso eller yoghurt och 2–3 skivor ost. Om kosten innehåller få mjölkprodukter rekommenderas ett kalciumtillskott.
Anemi hos äldre
- Cirka 10 % av personer över 65 år lider av anemi.
- Andelen stiger till 20 % bland personer över 85 år.
Hemoglobinnivåerna är en viktig indikator för anemi och påverkas av ålder. Hos äldre män sjunker hemoglobinnivåerna något, medan de ofta ökar hos kvinnor. Dessa förändringar är dock inte signifikanta enbart på grund av åldern. Den vanligaste orsaken till anemi är järnbrist, och det främsta symtomet är trötthet.
Ferritin, eller lagringsjärn, indikerar om det finns en järnbrist eller om en sådan är på väg att utvecklas. Ferritinvärden under 15–30 µg/l kan indikera järnbrist, särskilt om typiska symtom förekommer. Värden över 100 µg/l utesluter oftast järnbristanemi.
Andra orsaker till anemi:
- Brist på B12-vitamin eller folat, vilket är vanligt bland äldre.
- Folatbrist kan uppstå vid ensidig kost eller hög alkoholkonsumtion.
Tillräckligt med mat och energi
Med stigande ålder kan både under- och övervikt bli utmaningar. Det är därför viktigt att redan i arbetsför ålder ta hand om sina levnadsvanor, särskilt om övervikt eller livsstilssjukdomar finns. Undernäring är ett särskilt problem för mycket gamla personer. Om en äldre person äter för lite får kroppen inte tillräckligt med energi, protein eller näringsämnen, vilket kan leda till viktnedgång och undernäring.
Energiintag för äldre
Äldre personer behöver få i sig minst 1 600 kcal per dag för att täcka sitt energibehov. Detta kan uppnås genom tre måltider och två till tre mellanmål varje dag. Vid behov kan energiintaget ökas genom att till exempel tillsätta vegetabiliska oljor till maten eller inkludera näringstäta mellanmål.
Viktigt att få i sig tillräckligt med protein
De flesta svenskar får i sig tillräckligt med protein via kosten, men bland äldre kan proteinintaget bli otillräckligt när aptiten minskar och matvanorna förändras. Det är viktigt att inkludera protein i varje måltid, även vid mellanmål. Ett otillräckligt intag av protein kan leda till muskelförlust, vilket i sin tur försämrar den fysiska och funktionella förmågan och ökar risken för fall och frakturer.
Aptiten kan minska med åldern
Aptiten kan minska med åldern, vilket kan påverkas av faktorer som sjukdomar, omfattande medicinering eller minskad sinnesstämning. Demens är en annan faktor som kan bidra till aptitförlust, då den drabbade ibland glömmer att äta. Problem med tänder eller tandkött kan också göra det svårare att äta.
Andra livsstilsfaktorer
För att upprätthålla hälsa och välbefinnande är det viktigt att tänka på hela livsstilen. Begränsad alkoholkonsumtion, undvikande av rökning, fysisk aktivitet och sociala relationer är alla viktiga faktorer. Att äta tillsammans med andra och spendera tid utomhus bidrar också till en bättre hälsa.
Alkohol påverkar äldre särskilt negativt och kan bland annat öka risken för fall, rubba blodsockerbalansen och påverka medicineringens effekt. Äldre bör begränsa alkoholkonsumtionen till högst sju enheter per vecka och inte dricka mer än tre enheter vid ett enskilt tillfälle.
Helhetsmässigt välbefinnande är viktigt för att upprätthålla hälsan. Tips för att främja hälsa hos äldre:
- Se till att få i dig tillräckligt med energi, protein, omättade fetter, fiber, vitaminer och vätska.
- Var aktiv fysiskt på ett mångsidigt sätt, men fokusera särskilt på muskelstyrka och balans.
- Säkerställ tillräcklig sömn, det fräschar upp sinnet och höjer humöret.
- Upprätthåll sociala kontakter, det piggar upp.
- Utmana ditt sinne genom att lösa korsord eller liknande aktiviteter.
- Begränsa alkoholkonsumtionen.
- Undvik rökning; det är alltid fördelaktigt att sluta röka.
Vanliga frågor
Den rekommenderade dagliga dosen av olivolja är cirka 1-2 matskedar (15-30 ml). Den innehåller hälsosamma fetter, men det är viktigt att minnas att oljan även är rik på kalorier.
Kalcium är en naturligt förekommande mineral som finns i kons diet, såsom i foder och vatten. När kon äter mat som innehåller kalcium, absorberas det i kons blodomlopp och transporteras till mjölkkörtlarna, varifrån det utsöndras som en del av mjölken. Mjölkprodukter, såsom mjölk, ost och yoghurt, är välkända källor till kalcium i människans kost. Kalciumhalten i mjölken kan variera beroende på kons diet och hälsotillstånd.
Den rekommenderade mängden mejeriprodukter varierar beroende på ålder och livssituation, men en allmän rekommendation för vuxna är cirka 2-3 portioner per dag. En portion kan till exempel vara ett glas mjölk, en liten yoghurt eller en skiva ost.
Kolhydratintaget för diabetiker bör planeras individuellt tillsammans med en sakkunnig inom hälsovården. Det rekommenderas generellt att kolhydrater utgör cirka 45-60 % av det dagliga energiintaget, men mängden kan variera beroende på typen av diabetes och mål för behandling.
Intaget av kolhydrater för någon som vill gå ner i vikt beror på mål och individuella behov, men det rekommenderas generellt att minska kolhydraternas andel till cirka 30-50% av det dagliga energiintaget. Detta kan vara cirka 150-200 gram kolhydrater per dag i en kost med färre kalorier.
En vuxens genomsnittliga rekommendation för intag av kolhydrater är cirka 45-60 % av det dagliga energiintaget. Detta motsvarar cirka 225-325 gram kolhydrater per dag i en kost på 2000 kalorier.
Ett medelstort ägg, som väger ungefär 60 gram, innehåller i genomsnitt 7 gram protein. Proteinet i ägget är av hög kvalitet eftersom det innehåller alla essentiella aminosyror i rätt proportioner. Proteinet i ägget fördelas mellan äggvitan och äggulan, så det är fördelaktigt att äta hela ägget för proteinintaget.
Kaffe kan påverka vissa blodprovresultat, såsom blodsocker- och fettvärden. Det är rekommenderat att inte konsumera kaffe 9-12 timmar före blodprov för att få exakta resultat.
För stort fiberintag kan orsaka matsmältningsproblem såsom gaser, uppblåsthet och förstoppning. Vanligtvis kan över 70 gram fiber per dag vara för mycket för de flesta människor. Det är viktigt att gradvis öka mängden fiber i kosten och samtidigt säkerställa tillräckligt med vätskeintag så att kroppen hinner anpassa sig till förändringen.
Grunden för hälsosam kost är en mångsidig och balanserad diet som innehåller gott om grönsaker, frukter, fullkornsprodukter och proteinkällor som fisk, kyckling och baljväxter. Undvik överdriven konsumtion av socker och mättat fett. Regelbundna måltidsrytmer och måttliga portioner hjälper till att upprätthålla energibalansen och främjar långsiktig hälsa. Dessutom är det viktigt att lyssna på kroppens hunger- och mättnadssignaler och att njuta av måltiden utan brådska.
Att minska kolhydrater kan börja med att ersätta en del av spannmålsprodukterna, som bröd och pasta, med lågkolhydratalternativ som grönsaker och fullkornsprodukter. Det är också klokt att undvika sockerrika drycker och godis samt att föredra oprocessade livsmedel.
Laktosintolerans diagnostiseras med ett gentest som utförs som ett blodprov eller som ett prov från kindens slemhinna.
En vuxen människas dagliga proteinbehov beror på flera faktorer, såsom ålder, kön, vikt och fysisk aktivitet. Generellt rekommenderas att man får i sig cirka 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt per dag. Detta innebär till exempel att en person som väger 70 kilo bör få i sig cirka 84 gram protein per dag. Proteinbehovet kan dock vara högre för personer som är fysiskt aktiva eller äldre, där rekommendationen kan öka till upp till 1,4 gram per kilo kroppsvikt.
I en ketogen diet bör majoriteten av det dagliga energiintaget, cirka 70-80%, komma från fett. Detta innebär att en genomsnittlig vuxen som konsumerar cirka 2000 kalorier per dag bör inta ungefär 156-178 gram fett per dag.
Ketos börjar vanligtvis 2-4 dagar efter att intaget av kolhydrater har begränsats. Tecken på att ketos börjar kan inkludera förändringar i energinivåer, torrhet i munnen eller lätt huvudvärk, vilka är tecken på att kroppen övergår till att använda fett som energikälla.
Effekterna av FODMAP-dieten kan börja synas redan efter några dagar, men det rekommenderas vanligtvis att prova dieten i minst 3-6 veckor för att kunna bedöma dess effekter på magens funktion och symtom på ett omfattande sätt. Varje person reagerar individuellt på dieten, så för vissa kan effekterna börja kännas snabbare än för andra.
Att börja med keto kräver en betydande minskning av kolhydrater och en ökning av fett i kosten. Det är rekommenderat att planera måltiderna i förväg och se till att du får tillräckligt med protein och fiber. I början kan det vara till hjälp att noggrant följa intaget av makronäringsämnen. Det är också viktigt att dricka mycket vatten och upprätthålla en balans av elektrolyter.
I ketos kan viktnedgången börja snabbt, ofta redan under den första veckan. Hastigheten på viktnedgången beror på individuella faktorer som ursprungsvikt och kostens sammansättning. I ketos använder kroppen främst fett som energikälla, vilket kan främja effektiv viktminskning.
Behandling av laktosintolerans baseras på att undvika eller begränsa mängden laktos i kosten. Det finns ett brett utbud av laktosfria eller låglaktosprodukter tillgängliga. I vissa fall kan även preparat som innehåller laktasenzym användas för att hjälpa till att bryta ner laktos.
Vanlig komjölk innehåller ungefär 4-5 % laktos. Laktosinnehållet kan variera något beroende på typen av mjölk och behandlingsmetod.
Att sluta äta socker kräver ett medvetet beslut att undvika produkter med tillsatt socker. Börja med att läsa produktinformationen och undvik produkter med högt sockerinnehåll. Ersätt godis och söta snacks med hälsosammare alternativ, som frukt, nötter och yoghurt.
För att komma in i ketos måste man kraftigt minska intaget av kolhydrater, vanligtvis till under 50 gram per dag, och fokusera på högt intag av fett och måttligt intag av protein. Det är också rekommenderat att upprätthålla en regelbunden måltidsrytm och undvika sockerrika livsmedel och drycker.
Effekterna av laktos kan uppstå från 30 minuter till två timmar efter konsumtion. Varaktigheten och svårighetsgraden av symtomen beror på mängden konsumerad laktos och personens tolerans.
Fibrer främjar hälsan på flera sätt. De hjälper till att upprätthålla tarmhälsan genom att främja regelbunden tarmfunktion och kan hjälpa till att förebygga förstoppning. Fibrer saktar också ned upptaget av socker i blodomloppet, vilket hjälper till att kontrollera blodsockernivåerna och minska risken för typ 2-diabetes. Dessutom kan fibrer hjälpa till att sänka blodets kolesterolnivåer och därmed minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Det är säkert att vara i ketos i flera veckor eller till och med månader, förutsatt att kosten är välplanerad och balanserad. Det är viktigt att övervaka hälsotillståndet och vid behov konsultera en professionell inom vården, särskilt vid långvarig ketos.
En balanserad kost rik på vitaminer, mineraler och antioxidanter kan stödja fertiliteten. Särskilt folsyra, järn, zink och omega-3-fettsyror är viktiga för fertiliteten.
Det är viktigt för personer med diabetes att följa en balanserad kost som hjälper till att kontrollera blodsockernivåerna. Kosthållningen bör innehålla mycket fibrer, lite socker och mättat fett samt tillräckligt med protein. Regelbundenhet i måltider och mellanmål samt noggrann övervakning av mängden kolhydrater är också centrala faktorer för att balansera blodsockret.
För vuxna varierar den rekommenderade dagliga dosen av D-vitamin beroende på ålder, hudfärg, bostadsområde och årstid. Generellt rekommenderas 10 mikrogram per dag för unga och vuxna, och 20 mikrogram per dag för personer över 75 år. För gravida och ammande är rekommendationen 10 mikrogram per dag.
Övergången till ketos kan ske på några dagar, vanligtvis inom 2-4 dagar, när intaget av kolhydrater är begränsat till cirka 20-50 gram per dag. Detta kräver strikt dietföljd och kan variera individuellt.
Effekterna av en glutenfri diet kan börja synas redan efter några dagar, men fullständig lindring av symtomen kan ta flera veckor eller till och med månader. Detta beror på individens situation, såsom eventuell celiaki eller andra tarmsjukdomar. Det är viktigt att strikt följa en glutenfri diet och undvika dold gluten för att symtomen ska lindras så effektivt och snabbt som möjligt.
Konsumtionen av ägg per dag är inte strikt begränsad, men det rekommenderas allmänt att en frisk vuxen säkert kan äta ett ägg om dagen som en del av en varierad kost. Denna rekommendation baseras på mängden kolesterol i ägg och dess möjliga effekter på hjärthälsan.
Vuxna bör få 25–35 gram fiber dagligen. Denna mängd hjälper till att upprätthålla en hälsosam matsmältning och främjar den allmänna hälsan. Fiber kan fås från exempelvis fullkornsprodukter, frukter, grönsaker och baljväxter. Den genomsnittliga fiberintaget är cirka 20 gram per dag, så de flesta av oss skulle ha nytta av att öka fiberintaget i vår kost.
Hälsokontroll Kvinna 50+ inkluderar 38 värden. Vitals läkare har tagit fram denna hälsokontroll baserat på några av de viktigaste värdena som påverkar åldersrelaterade livsstilssjukdomarna samt de värden som är intressanta att följa för dig som är en kvinna över 50 år.
Hjärnan fungerar med högkvalitativ näring
Näringens betydelse börjar redan före födseln när hjärnan byggs upp. Genom hela livet kan vi påverka hjärnan genom våra val, maten vi äter och våra levnadsvanor.
Klimakteriet – Symtom och behandling
Klimakteriet är en process som pågår i flera år och innebär övergången från en kvinnas fertila tillstånd till ett infertilt tillstånd.
Långvarig trötthet eller utmattning
ARTIKLAR Kort om trötthet och utmattning Trötthet uppstår ofta som en följd av fysisk eller psykisk belastning. Förutom sömnbrist kan även många kroppsliga
Osteoporos – Symtom, förekomst, förebyggande och behandling
ARTIKLAR Osteoporos påverkar benens styrka, vilket kan leda till att de lättare bryts. Risken för osteoporos kan minskas genom motion samt tillräckligt intag av kalcium och D-vitamin.
Reumatoid artrit – symtom, behandling och prognos
Reumatoid artrit är en vanlig långtidssjukdom som orsakar symtom i lederna. Om behandlingen av reumatoid artrit påbörjas tidigt kan den eliminera eller avsevärt minska symtomen.
Vad är ensamhet?
ARTIKLAR Känner du att du saknar ett socialt nätverk eller sällskap? Känner du dig ensam, även om du är omgiven av människor?
Artikel uppdaterad:
12 november 2024