Zink är ett livsviktigt spårämne som bland annat främjar hårväxt, hudhälsa och fertilitet. Mängden zink bör undersökas vid misstänkt brist.

Nedsatt aptit
Nedsatt aptit innebär en minskad lust att äta, vilket kan leda till ett otillräckligt näringsintag. En nedsatt aptit kan vara tillfällig, eller ett tecken på ett underliggande hälsotillstånd.
Kort om nedsatt aptit
- Nedsatt aptit kan ha många olika orsaker, exempelvis livsstilsfaktorer eller sjukdomar.
- Vid sjukdom kan det vara extra svårt att få i sig den näring man behöver om man har en sämre aptit. Detta kan leda till undernäring.
- Hos äldre kan aptitlöshet bero på åldersrelaterade förändringar.
Vad är en nedsatt aptit?
Nedsatt aptit innebär en minskad lust att äta, vilket kan leda till ett otillräckligt näringsintag. En nedsatt aptit kan vara tillfällig, eller ett tecken på ett underliggande hälsotillstånd. I vissa fall kan aptitlösheten vara mild och övergående, medan den i andra fall kan bli långvarig och kräva behandling.
Vad kan nedsatt aptit bero på?
Det finns många orsaker till en minskad aptit. Det är relativt vanligt att en minskad aptit beror på livsstilsfaktorer såsom dålig sömn, brist på fysisk aktivitet och ensidiga matvanor.
Förutom livsstilsfaktorer kan även sjukdomar och olika tillstånd påverka aptiten. Oftast är minskad aptit tillfällig och till följd av vanliga infektioner såsom förkylning och influensa. Däremot finns det många andra faktorer som kan orsaka en mer långvarig låg aptit. Bland annat kan zinkbrist, förhöjda nivåer av kreatinin, samt svår hypotyreos leda till en försämrad aptit. Även psykiska orsaker såsom stress, ångest och depression kan påverka aptiten negativt.
Vid sjukdom kan det vara extra svårt att få i sig den näring man behöver. Därför är det extra viktigt att se till att man får i sig det man behöver, trots en sämre aptit.
Genom en hälsokontroll via blodprov som testar för dessa värden kan du enkelt ta reda på om du har zinkbrist, förhöjda nivåer av kreatinin eller en sköldkörtelrubbning. Du bör uppsöka vård om du genomgår en ofrivillig viktnedgång till följd av nedsatt aptit.
Rutiner för personer med nedsatt aptit
För att försöka förbättra sitt näringsintag trots en nedsatt aptit kan man bland annat:
- Äta små, näringsrika måltider.
- Dricka tillräckligt, men inte för mycket före måltid: För mycket vätska före maten kan minska hungerkänslan.
- Röra på sig: Regelbunden fysisk aktivitet kan öka aptiten.
- Skapa en trevlig måltidsmiljö: Ät tillsammans med andra och undvik stress vid måltider.
Vad kan man äta om man har minskad aptit?
Om man lider av nedsatt aptit är det ändå viktigt att äta och få i sig mat för att undvika ett otillräckligt näringsintag. För många fungerar det att äta små näringsrika portioner. Om man har låg energi och inte orkar laga mat kan ett alternativ vara att äta näringsrika färdigrätter eller halvfabrikat. Ett annat alternativ är att ha mättande pålägg i hemmet för att kunna göra en snabb och näringsrik måltid med smörgåsar.
Vid nedsatt aptit rekommenderas en varierad och näringsrik kost, precis som för de med normal aptit. Några exempel på näringsrik mat man kan äta för att underlätta om man har nedsatt aptit:
- Energirika alternativ: Välj näringstäta livsmedel som avokado, nötter, frön, yoghurt, ägg och ost.
- Lättsmält mat: Soppor, smoothies, gröt och mosade rätter kan vara skonsamma för magen.
- Proteinkällor: Kyckling, fisk, tofu och baljväxter bidrar med viktiga näringsämnen.
- Dryck som energi: Mjölk, saft, nyponsoppa och drickyoghurt kan man dricka istället för vatten för att få extra energi.
- Söta alternativ vid behov: Frukt, honung och fullfet yoghurt kan vara lättare att äta om man har svårt för vanlig mat.
Minskad törst
Precis som aptiten kan även törsten påverkas av olika faktorer. Minskad törst kan leda till uttorkning, vilket i sin tur kan orsaka trötthet, yrsel och koncentrationssvårigheter. Äldre personer är särskilt utsatta eftersom törstsignalerna försvagas med åldern. Vissa sjukdomar och även nedsatt aptit kan bidra till att man dricker mindre än nödvändigt.
Om man inte känner törst är det extra viktigt att komma ihåg att få i sig vätska. Enligt rekommendationer från 1177.se bör man dricka 1.5 liter vätska om dagen, även om man inte känner sig törstig.
Nedsatt aptit hos äldre
Hos äldre kan aptitlöshet bero på åldersrelaterade förändringar, såsom nedsatt lukt- och smaksinne, långsammare matsmältning eller underliggande sjukdomar. Tandproblem och svårigheter att tugga kan också minska matintaget.
För att stötta äldre med minskad aptit kan man:
- Erbjuda näringstäta livsmedel och energirika mellanmål.
- Säkerställa att maten är lätt att tugga och svälja.
- Skapa en social måltidsmiljö för att öka matlusten.
- Identifiera och behandla eventuella underliggande hälsoproblem.
Nedsatt aptit är ett vanligt problem, men genom att identifiera orsakerna och vidta åtgärder är det ofta möjligt att förbättra främst näringsintag men även aptiten.
Hälsokontroll Total Plus ger dig en bred bild av din hälsa och inkluderar 35 värden som tillsammans bildar en omfattande nulägesanalys av de viktigaste värdena i din kropp.
Hälsokontroll Total inkluderar analys av 25 viktiga hälsomarkörer. Perfekt för dig som vill testa många viktiga värden i kroppen. Snabba svar, tydliga resultat och läkarkommentar.
Vanliga frågor
Stress
Stress kan påverka menstruationscykeln på många sätt. Den kan orsaka förseningar, oregelbundenhet eller till och med tillfälligt upphörande av menstruationen. Stress påverkar funktionen i hypotalamus, som reglerar hormonerna som är ansvariga för att upprätthålla menstruationscykeln. Långvarig stress kan kräva läkarkonsultation för att normalisera menstruationscykeln.
Stress kan visa sig på många sätt, såsom konstant oro, irritabilitet, huvudvärk, trötthet eller koncentrationssvårigheter. Fysiska symptom kan också inkludera muskelspänningar, hjärtklappning eller matsmältningsstörningar.
Stress uppstår när en person känner att hen inte kan möta krav eller förväntningar. Detta kan bero på yttre påfrestningar, såsom krav från arbete eller familjeliv, eller inre påfrestningar, såsom självuppsatta mål och förväntningar.
Stress kan påverka kroppen på många olika sätt, såsom genom att öka hjärtfrekvensen, höja blodtrycket och försvaga immunförsvaret. Långvarig stress kan också leda till sömnsvårigheter, matsmältningsproblem och till och med kroniska sjukdomar som hjärtsjukdomar.
Stress kan påverka fertiliteten genom att försämra hormonfunktionen och orsaka förändringar i menstruationscykeln. Stress kan också minska sexuell lust, vilket i sin tur kan påverka fertiliteten. Det är viktigt att försöka hantera stress om man planerar att bli gravid.
Stress kan lindras på många sätt, såsom genom regelbunden motion, tillräcklig sömn, en balanserad kost och avslappningsövningar. Det är viktigt att identifiera källorna till stressen och försöka hantera dem. Att söka socialt stöd från vänner eller professionella kan också hjälpa.
Näring
Den rekommenderade dagliga dosen av olivolja är cirka 1-2 matskedar (15-30 ml). Den innehåller hälsosamma fetter, men det är viktigt att minnas att oljan även är rik på kalorier.
Kalcium är en naturligt förekommande mineral som finns i kons diet, såsom i foder och vatten. När kon äter mat som innehåller kalcium, absorberas det i kons blodomlopp och transporteras till mjölkkörtlarna, varifrån det utsöndras som en del av mjölken. Mjölkprodukter, såsom mjölk, ost och yoghurt, är välkända källor till kalcium i människans kost. Kalciumhalten i mjölken kan variera beroende på kons diet och hälsotillstånd.
Den rekommenderade mängden mejeriprodukter varierar beroende på ålder och livssituation, men en allmän rekommendation för vuxna är cirka 2-3 portioner per dag. En portion kan till exempel vara ett glas mjölk, en liten yoghurt eller en skiva ost.
Kolhydratintaget för diabetiker bör planeras individuellt tillsammans med en sakkunnig inom hälsovården. Det rekommenderas generellt att kolhydrater utgör cirka 45-60 % av det dagliga energiintaget, men mängden kan variera beroende på typen av diabetes och mål för behandling.
Intaget av kolhydrater för någon som vill gå ner i vikt beror på mål och individuella behov, men det rekommenderas generellt att minska kolhydraternas andel till cirka 30-50% av det dagliga energiintaget. Detta kan vara cirka 150-200 gram kolhydrater per dag i en kost med färre kalorier.
En vuxens genomsnittliga rekommendation för intag av kolhydrater är cirka 45-60 % av det dagliga energiintaget. Detta motsvarar cirka 225-325 gram kolhydrater per dag i en kost på 2000 kalorier.
Ett medelstort ägg, som väger ungefär 60 gram, innehåller i genomsnitt 7 gram protein. Proteinet i ägget är av hög kvalitet eftersom det innehåller alla essentiella aminosyror i rätt proportioner. Proteinet i ägget fördelas mellan äggvitan och äggulan, så det är fördelaktigt att äta hela ägget för proteinintaget.
Kaffe kan påverka vissa blodprovresultat, såsom blodsocker- och fettvärden. Det är rekommenderat att inte konsumera kaffe 9-12 timmar före blodprov för att få exakta resultat.
För stort fiberintag kan orsaka matsmältningsproblem såsom gaser, uppblåsthet och förstoppning. Vanligtvis kan över 70 gram fiber per dag vara för mycket för de flesta människor. Det är viktigt att gradvis öka mängden fiber i kosten och samtidigt säkerställa tillräckligt med vätskeintag så att kroppen hinner anpassa sig till förändringen.
Grunden för hälsosam kost är en mångsidig och balanserad diet som innehåller gott om grönsaker, frukter, fullkornsprodukter och proteinkällor som fisk, kyckling och baljväxter. Undvik överdriven konsumtion av socker och mättat fett. Regelbundna måltidsrytmer och måttliga portioner hjälper till att upprätthålla energibalansen och främjar långsiktig hälsa. Dessutom är det viktigt att lyssna på kroppens hunger- och mättnadssignaler och att njuta av måltiden utan brådska.
Att minska kolhydrater kan börja med att ersätta en del av spannmålsprodukterna, som bröd och pasta, med lågkolhydratalternativ som grönsaker och fullkornsprodukter. Det är också klokt att undvika sockerrika drycker och godis samt att föredra oprocessade livsmedel.
Laktosintolerans diagnostiseras med ett gentest som utförs som ett blodprov eller som ett prov från kindens slemhinna.
En vuxen människas dagliga proteinbehov beror på flera faktorer, såsom ålder, kön, vikt och fysisk aktivitet. Generellt rekommenderas att man får i sig cirka 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt per dag. Detta innebär till exempel att en person som väger 70 kilo bör få i sig cirka 84 gram protein per dag. Proteinbehovet kan dock vara högre för personer som är fysiskt aktiva eller äldre, där rekommendationen kan öka till upp till 1,4 gram per kilo kroppsvikt.
I en ketogen diet bör majoriteten av det dagliga energiintaget, cirka 70-80%, komma från fett. Detta innebär att en genomsnittlig vuxen som konsumerar cirka 2000 kalorier per dag bör inta ungefär 156-178 gram fett per dag.
Ketos börjar vanligtvis 2-4 dagar efter att intaget av kolhydrater har begränsats. Tecken på att ketos börjar kan inkludera förändringar i energinivåer, torrhet i munnen eller lätt huvudvärk, vilka är tecken på att kroppen övergår till att använda fett som energikälla.
Effekterna av FODMAP-dieten kan börja synas redan efter några dagar, men det rekommenderas vanligtvis att prova dieten i minst 3-6 veckor för att kunna bedöma dess effekter på magens funktion och symtom på ett omfattande sätt. Varje person reagerar individuellt på dieten, så för vissa kan effekterna börja kännas snabbare än för andra.
Att börja med keto kräver en betydande minskning av kolhydrater och en ökning av fett i kosten. Det är rekommenderat att planera måltiderna i förväg och se till att du får tillräckligt med protein och fiber. I början kan det vara till hjälp att noggrant följa intaget av makronäringsämnen. Det är också viktigt att dricka mycket vatten och upprätthålla en balans av elektrolyter.
I ketos kan viktnedgången börja snabbt, ofta redan under den första veckan. Hastigheten på viktnedgången beror på individuella faktorer som ursprungsvikt och kostens sammansättning. I ketos använder kroppen främst fett som energikälla, vilket kan främja effektiv viktminskning.
Behandling av laktosintolerans baseras på att undvika eller begränsa mängden laktos i kosten. Det finns ett brett utbud av laktosfria eller låglaktosprodukter tillgängliga. I vissa fall kan även preparat som innehåller laktasenzym användas för att hjälpa till att bryta ner laktos.
Vanlig komjölk innehåller ungefär 4-5 % laktos. Laktosinnehållet kan variera något beroende på typen av mjölk och behandlingsmetod.
Att sluta äta socker kräver ett medvetet beslut att undvika produkter med tillsatt socker. Börja med att läsa produktinformationen och undvik produkter med högt sockerinnehåll. Ersätt godis och söta snacks med hälsosammare alternativ, som frukt, nötter och yoghurt.
För att komma in i ketos måste man kraftigt minska intaget av kolhydrater, vanligtvis till under 50 gram per dag, och fokusera på högt intag av fett och måttligt intag av protein. Det är också rekommenderat att upprätthålla en regelbunden måltidsrytm och undvika sockerrika livsmedel och drycker.
Effekterna av laktos kan uppstå från 30 minuter till två timmar efter konsumtion. Varaktigheten och svårighetsgraden av symtomen beror på mängden konsumerad laktos och personens tolerans.
Fibrer främjar hälsan på flera sätt. De hjälper till att upprätthålla tarmhälsan genom att främja regelbunden tarmfunktion och kan hjälpa till att förebygga förstoppning. Fibrer saktar också ned upptaget av socker i blodomloppet, vilket hjälper till att kontrollera blodsockernivåerna och minska risken för typ 2-diabetes. Dessutom kan fibrer hjälpa till att sänka blodets kolesterolnivåer och därmed minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Det är säkert att vara i ketos i flera veckor eller till och med månader, förutsatt att kosten är välplanerad och balanserad. Det är viktigt att övervaka hälsotillståndet och vid behov konsultera en professionell inom vården, särskilt vid långvarig ketos.
En balanserad kost rik på vitaminer, mineraler och antioxidanter kan stödja fertiliteten. Särskilt folsyra, järn, zink och omega-3-fettsyror är viktiga för fertiliteten.
Det är viktigt för personer med diabetes att följa en balanserad kost som hjälper till att kontrollera blodsockernivåerna. Kosthållningen bör innehålla mycket fibrer, lite socker och mättat fett samt tillräckligt med protein. Regelbundenhet i måltider och mellanmål samt noggrann övervakning av mängden kolhydrater är också centrala faktorer för att balansera blodsockret.
För vuxna varierar den rekommenderade dagliga dosen av D-vitamin beroende på ålder, hudfärg, bostadsområde och årstid. Generellt rekommenderas 10 mikrogram per dag för unga och vuxna, och 20 mikrogram per dag för personer över 75 år. För gravida och ammande är rekommendationen 10 mikrogram per dag.
Övergången till ketos kan ske på några dagar, vanligtvis inom 2-4 dagar, när intaget av kolhydrater är begränsat till cirka 20-50 gram per dag. Detta kräver strikt dietföljd och kan variera individuellt.
Effekterna av en glutenfri diet kan börja synas redan efter några dagar, men fullständig lindring av symtomen kan ta flera veckor eller till och med månader. Detta beror på individens situation, såsom eventuell celiaki eller andra tarmsjukdomar. Det är viktigt att strikt följa en glutenfri diet och undvika dold gluten för att symtomen ska lindras så effektivt och snabbt som möjligt.
Konsumtionen av ägg per dag är inte strikt begränsad, men det rekommenderas allmänt att en frisk vuxen säkert kan äta ett ägg om dagen som en del av en varierad kost. Denna rekommendation baseras på mängden kolesterol i ägg och dess möjliga effekter på hjärthälsan.
Vuxna bör få 25–35 gram fiber dagligen. Denna mängd hjälper till att upprätthålla en hälsosam matsmältning och främjar den allmänna hälsan. Fiber kan fås från exempelvis fullkornsprodukter, frukter, grönsaker och baljväxter. Den genomsnittliga fiberintaget är cirka 20 gram per dag, så de flesta av oss skulle ha nytta av att öka fiberintaget i vår kost.

Zink främjar hårväxt, hudhälsa och fertilitet
Zink är ett livsviktigt spårämne som hjälper alltifrån hud och hår till fertilitet, immunförsvar och sårläkning.

3 värden i blodet som påverkar din kondition och uthållighet
Det finns fler faktorer än träning som påverkar vår energinivå i vardagen och konditionsnivån. Nivåerna av järn, vitaminer och olika hormoner i kroppen påverkar alla vår livskvalitet på olika sätt.

D-vitamin är extra viktigt för nordbor
Får du i dig tillräckligt med D-vitamin? Lär dig vad D-vitamin är bra för, vilken kost som fyller på dina lager, och hur du kan mäta din vitamin D-nivå.

Mineraler och spårämnen i kosten
ARTIKLAR Kort om mineraler och spårämnen Alla mineraler och spårämnen har sina specifika funktioner i kroppen. Både för lågt och för högt intag kan vara skadligt för kroppen.

Därför är fysisk aktivitet viktigt!
Fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att upprätthålla kondition, rörlighet och styrka, samt att främja hälsan i allmänhet.

10 symtom som kan tyda på vitamin B12-brist
Den viktigaste av B-vitaminerna är vitamin B12, då den livsviktiga celldelningen inte kan ske när det råder brist. Men det går att fixa
Vital är en del av vårdkoncernen Meliva AB
Vitals hälsokontroller är förebyggande och ger inget direkt svar på om du är frisk eller sjuk. När ett provsvar visar sig vara utanför referensvärde kan du bli rekommenderad av våra läkare att kontakta din ordinarie vårdcentral för vidare utredning.
Om du bor i Stockholm, Uppsala eller Göteborg kan du vända dig till någon av Melivas vårdcentraler. Vid behov av receptförnyelse eller digital lättakut kan du vända dig till Melivas digitala klinik. Klicka här för att läsa mer.

Artikel uppdaterad:
21 februari 2025