Hälsokontroll Total Plus ger dig en bred bild av din hälsa och inkluderar 35 värden som tillsammans bildar en omfattande nulägesanalys av de viktigaste värdena i din kropp.
HDL – det goda kolesterolet
HDL-kolesterol kallas även för det “goda” kolesterolet, då höga HDL-värden bland annat kan minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.
Efter att ha läst den här artikeln vet du vad HDL-kolesterol är, vad dess funktioner är och varför det kallas för “bra” kolesterol.
Kort om HDL-kolesterol
- Det goda kolesterolet (HDL) upprätthåller kardiovaskulär hälsa, vilket betyder att det stärker ditt skydd mot hjärt- och kärlsjukdom.
- Du kan öka mängden av det goda kolesterolet genom att träna, hålla en normal vikt samt att sluta röka.
- Mängden av HDL mäts för att, tillsammans med andra kolesterolvärden, bedöma en persons risk att drabbas av hjärt-och kärlsjukdomar.
Vad betyder HDL-kolesterol?
HDL-kolesterol, även kallat det goda kolesterolet, är en förkortning av engelskans “High density lipoprotein cholesterol”. På svenska blir detta ungefär “hög-densitets-lipoprotein”.
HDL transporterar överskott av kolesterol från artärväggar och andra vävnader tillbaka till levern, där det bryts ner. HDL, eller det goda kolesterolet hjälper med andra ord till att avlägsna kolesterol från blodet vilket i sin tur bidrar till att minska risken för hjärtinfarkt eller stroke.
Lågt värde kan vara riskfaktor
HDL-värden bör alltid analyseras tillsammans med en persons allmänna hälsa och hjärthälsa. Lågt HDL kan vara en riskfaktor för artärsjukdom. Studier har dock inte funnit några tydliga bevis på att HDL-kolesterol i sig förbättrar artärernas hälsostatus. Således bör HDL främst ses som ett av flera mått på hjärthälsa.
Mätning av HDL-kolesterol
HDL-kolesterol kan mätas med ett blodprov som skickas på laboratorieanalys. Denna analys ingår i flera av Vitals olika hälsokontroller.
Vilka faktorer påverkar HDL-nivåerna (bra kolesterol)?
HDL-nivåer påverkas av genetik (ärftlighet), kön och livsstil.
Kvinnor tenderar att ha högre nivåer av bra kolesterol än män tack vare det kvinnliga könshormonet östrogen. Denna skillnad minskar dock efter klimakteriet.
Dessutom har livsstil (särskilt träning) och övervikt en påtaglig effekt på goda kolesterolnivåer i blodet.
Vilka faktorer ökar HDL-värdet?
- Träning ökar HDL-värdet. Träna minst 30 minuter åt gången flera gånger i veckan.
- Matens kvalitet påverkar inte direkt mängden bra kolesterol (HDL). God kost kan dock hjälpa dig att nå en normal vikt, vilket är positivt för HDL-värdet.
- Fettets kvalitet och näring har en särskild effekt på mängden LDL-kolesterol (det dåliga kolesterolet).
Vilka faktorer minskar HDL-värdet?
- Rökning sänker mängden bra kolesterol i blodet. Att sluta röka är alltid en bra idé.
- Bukfetma och tillhörande leversteatos (fettlever) sänker HDL. Att gå ner i vikt genom bättre kost-och motionsvanor kan därför öka nivån av HDL.
- Begränsad fysisk aktivitet. Den som sällan eller aldrig tränar kan få sänkt HDL och ökad mängd LDL-kolesterol i kroppen. Regelbunden träning ökar blodets HDL-nivåer och sänker LDL-nivåer samt triglycerider.
- Typ 2-diabetes
- Hypertyreos (överskott av sköldkörtelhormon)
- Åldrande
- Mediciner. Vissa mediciner kan sänka HDL. Sådana läkemedel inkluderar anabola steroider, betablockerare (antihypertensiva) och p-piller (progesteron).
Vilka målvärden gäller för HDL?
- Vuxna kvinnor: över 1,2 mmol/l
- Vuxna män: över 1 mmol/l
Ett högt värde av HDL-kolesterol är bra, ett lågt värde är dåligt.
Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.
Varför undersöks HDL?
Mängden bra kolesterol undersöks för att avgöra hur hög risken är för att en person utvecklar hjärt- och kärlsjukdomar. Risken ökar om det inte finns tillräckligt med bra kolesterol i kroppen.
Den viktigaste funktionen för HDL är att ta bort överskott av kolesterol från kroppen. Om det inte finns tillräckligt med HDL i kroppen, byggs överskott av kolesterol upp i artärerna och medan det finns kan det orsaka blockeringar.
Regelbundna mätningar av kolesterolet och livsstilsförändringar kan användas för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.
Medicinskt granskad av: Ron Liebkind Specialistläkare i allmänmedicin |
Vanliga frågor
Kolesterolmediciner, såsom statiner, minskar leverns produktion av kolesterol och ökar dess borttagning från blodomloppet, vilket sänker blodets kolesterolnivåer.
För att sänka triglyceriderna rekommenderas hälsosamma livsstilsvanor, såsom regelbunden motion, minskad alkoholkonsumtion, en hälsosam kost rik på fibrer samt låg på mättade fetter, och vid behov medicinering enligt läkares anvisningar.
Tillståndet i blodkärlen undersöks ofta med ultraljud, vilket ger information om kärlens struktur och blodflöde. Mätning av blodtryck och blodprov som mäter kolesterol och andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar är också viktiga.
En vuxen bör få mindre än 300 mg kolesterol per dag från kosten. Om personen har högt kolesterol, är rekommendationen mindre än 200 mg per dag.
Kolesterol är för högt när totala kolesterolet är över 5 mmol/l, LDL-kolesterol över 3 mmol/l eller HDL-kolesterol är under 1 mmol/l för män och under 1,2 mmol/l för kvinnor.
Kolesterol kan sänkas genom att äta hälsosamt, minska intaget av mättade fetter och kolesterol. Även genom att öka mängden fiberrika livsmedel i kosten och genom regelbunden fysisk aktivitet.
LDL-kolesterol anses vara för högt när dess koncentration i blodet överstiger 3 mmol/l. Höga LDL-värden ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, så det är viktigt att kontrollera dem för hälsans skull.
Det rekommenderas att friska vuxna mäter sitt kolesterol minst en gång vart femte år. Personer i riskgrupper och de som använder kolesterolmedicinering bör mäta sitt kolesterol oftare.
Förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar innefattar hälsosamma levnadsvanor: en balanserad kost, regelbunden motion, att sluta röka och en måttlig alkoholkonsumtion. Det är också viktigt att regelbundet kontrollera blodtryck, kolesterolvärden och blodsocker.
Kolesterol elimineras från kroppen via levern, som omvandlar det till galla. Gallan hjälper till att smälta fetter och elimineras från kroppen med avföringen.
Kolesterolnivåerna kan stiga snabbt, till och med inom några dagar, om kosten innehåller mycket mat rik på kolesterol och mättade fetter.
Kranskärlssjukdom diagnostiseras vanligtvis med ett belastningstest för hjärtat, EKG (elektrokardiogram) och blodprov som mäter hjärtmarkörer. Ibland kan även bilddiagnostiska undersökningar som ultraljud av hjärtat eller datortomografi användas.
LDL-kolesterol kan sänkas genom att minska mängden mättade fetter och kolesterol i kosten. Man bör även öka fiberinnehållet i kosten samt upprätthålla en regelbunden fysisk aktivitet.
Perifer artärsjukdom i nedre extremiteterna diagnostiseras vanligtvis genom en klinisk undersökning utförd av en läkare, samt olika diagnostiska tester. De vanligaste testerna är ankel-brachial index (ABI), som mäter blodtrycket i ankeln och armen, samt Doppler-ultraljud, som utvärderar blodflödet i artärerna. Vid behov kan även mer detaljerade bildtekniker som angiografi användas, för att ge en detaljerad bild av kärlens tillstånd.
Det totala kolesterolet beräknas genom att addera HDL-, LDL- och 20 procent av triglyceridvärdet. Detta ger en översikt över blodets kolesterolnivåer.
Kolesterolmedicinering kan påbörjas när livsstilsförändringar inte är tillräckliga för att sänka höga kolesterolnivåer och personen har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
HDL-kolesterolet kan höjas genom att lägga till hälsosamma fetter i kosten, såsom nötter, olivolja och fet fisk, samt genom regelbunden aerob träning.
Kolesterolnivåerna kan börja sjunka redan inom några veckor efter livsstilsförändringar, såsom förändringar i kost och ökad fysisk aktivitet. Med medicinering kan förändringarna synas ännu snabbare.
Hälsokontroll Total inkluderar 27 värden och är en omfattande hälsokontroll för dig som vill ha en grundlig koll på de viktigaste områdena som påverkar din hälsa.
Kolesterol handlar om dina blodkärls hälsa
Kolesterolvärdet anger den totala mängden kolesterol i kroppen. Ett för högt värde kan innebära en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.
LDL-kolesterol – det dåliga kolesterolet
LDL-kolesterol kallas även för “det dåliga kolesterolet”. Det kommer från mättat fett i kosten och samlas i blodkärlen.
ApoA1 är en markör för “det goda” kolesterolet
ApoA1 är ett protein som hjälper till att transportera HDL-kolesterol (även kallat det goda kolesterolet) samt andra skadliga fettmolekyler i blodet.
Apolipoprotein B (ApoB) är en riskmarkör för hjärt-och kärlsjukdom
Apolipoprotein B (ApoB) är ett bärarprotein som hjälper till att transportera LDL-kolesterol (även kallat det onda kolesterolet) samt andra skadliga fettmolekyler i blodet.
Triglycerider är kroppens energireserver
Kroppen bildar triglycerider från mat som inte förbrukas direkt. Bukfetma och alkohol kan orsaka för höga värden.
Diabetes – en av våra vanligaste folksjukdomar
Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att man har för mycket socker i blodet. Övervikt, dåliga kostvanor och för lite motion är riskfaktorer.
Artikel uppdaterad:
3 september 2024