1990 kr
Hälsokontroll Premium Kvinna är Vitals mest omfattande hälsokontroll och inkluderar 41 värden som ger dig viktig information om hur din kropp mår.
Svininfluensa – Symtom och behandling
Svininfluensaviruset likt andra influensavariationer sprider sig genom droppsmitta. Symtomen på svininfluensan liknar de vid vanlig influensa.
Vad är svininfluensa?
Svininfluensa är en zoonos och en luftvägsinfektion som främst är orsakat av influensaviruset H1N1. Viruset hade en snabb global spridning under 2009 och orsakade en pandemi. Svininfluensan liknar säsongsinfluensan men kan i vissa fall leda till allvarligare komplikationer. Influensan sprider sig från person till person antingen genom droppsmitta vid hosta och nysningar eller genom kontaktsmitta, till exempel via händer och näsdukar.
Kan människor få svininfluensa?
Människor kan bli smittad av svininfluensavirus. Även om namnet antyder att viruset kommer från grisar sker spridningen främst mellan människor. Ursprungligen cirkulerade viruset bland grisar, men genom mutation har det anpassat sig till att infektera människor. Sedan dess har spridningen fortsatt mellan människor, särskilt under influensasäsonger.
Hur smittas svininfluensan?
Svininfluensaviruset likt andra influensavariationer sprider sig genom droppsmitta. När en smittad person hostar, nyser eller pratar frigörs små droppar med viruset i luften. Andra kan andas in dessa droppar och bli smittade. Virus kan också överföras genom att vidröra förorenade ytor och sedan röra vid mun, näsa eller ögon.
Vad är symtom på svininfluensan?
Symtomen på svininfluensan liknar de vid vanlig influensa. En smittad person kan uppleva:
- Hög feber och frossa
- Hosta och halsont
- Muskelvärk och trötthet
- Huvudvärk
- Rinnande eller täppt näsa
- Illamående, kräkningar eller diarré (vanligare hos barn)
Hur länge är man sjuk?
De flesta som insjuknat i svininfluensan återhämtar sig inom en till två veckor. Vissa kan dock uppleva mer långvariga symtom, särskilt om de tillhör en riskgrupp, såsom äldre, gravida eller personer med kroniska sjukdomar.
Hur vet man om man har svininfluensa eller något annat?
Eftersom symtomen på svininfluensan liknar de vid vanlig influensa eller en kraftig förkylning kan det vara svårt att avgöra vilken sjukdom som orsakar besvären. Ett influensatest hos läkare kan bekräfta diagnosen vid behov.
Behandling
En i övrigt frisk person blir ofta snabbt frisk från svininfluensan med egenvård, inom cirka en till två veckor. Symtomen kan dock fortsätta i några veckor och gradvis avta. Den viktigaste behandlingen för mild influensa är vila och symtomatisk behandling.
Antivirala läkemedel kan också användas för att behandla influensa. De förkortar varaktigheten av symtom och minskar risken för att utveckla bakteriella följdsjukdomar. Läkemedelsbehandling är särskilt rekommenderat för personer som tillhör riskgrupper för influensa. Läkemedelsbehandlingen bör vara påbörjad inom 48 timmar efter symtomens början.
Kan man bli immun mot svininfluensa?
Efter en infektion bildar kroppen antikroppar mot viruset, vilket kan ge ett visst skydd mot framtida infektioner. Men influensavirus är i ständig förändring, vilket innebär att immuniteten sällan varar länge. Vaccination kan ge ett mer pålitligt skydd mot svininfluensan.
Hur kan man skydda sig mot svininfluensan?
För att minska risken för att bli smittad bör man:
- Tvätta händerna regelbundet med tvål och vatten
- Undvika att röra vid ansiktet
- Hålla avstånd till sjuka personer
- Stanna hemma vid sjukdom
Följdsjukdomar till svininfluensa
Både svininfluensa och säsongsinfluensa medför en risk för följdsjukdomar, som kan vara allvarliga. De vanligaste målgrupperna för följdsjukdomar är äldre, små barn, gravida kvinnor och personer som tillhör riskgrupper på grund av sin sjukdom.
I alla åldersgrupper kan influensa leda till lunginflammation som följdsjukdom. Hos barn är öron- och bronkitinfektioner vanliga följdsjukdomar. Hos gravida kvinnor kan influensa i tidig graviditet leda till missfall eller i senare skede orsaka för tidig förlossning.
Genom ett blodprov via Vital kan du mäta värdet Hs-CRP som ger svar på om du har en pågående infektion i kroppen. Detta värde ingår i de flesta hälsokontroller och du kan även beställa det som ett individuellt test. Nivåerna i blodet stiger vid inflammatoriska tillstånd.
Koll på hälsan? Det är Vitalt!
Vital erbjuder hälsokontroller genom blodprov med lättförståeliga laboratorieresultat utan krav på läkarremiss. Genom att analysera dina värden kan du identifiera eventuella brister och förbättra din hälsa. Resultaten presenteras visuellt och tydligt i resultatrapporten, där du enkelt kan se om dina värden ligger inom referensnivåerna.
Med Vital kan du välja mellan 150 olika provtagningsställen runtom i Sverige.
1990 kr
Hälsokontroll Premium Man är Vitals mest omfattande hälsokontroll och inkluderar 41 värden som ger dig viktig information om hur din kropp mår.
1490 kr
Hälsokontroll Total Plus ger dig en bred bild av din hälsa och inkluderar 35 värden som tillsammans bildar en omfattande nulägesanalys av de viktigaste värdena i din kropp.
190 kr
CRP, högkänsligt (C-reaktivt protein) är en riskmarkör för hjärt- och kärlsjukdomar. CRP och högkänsligt CRP (hsCRP) är samma prov som båda mäter mängden CRP i blodet, de använder dock olika mätmetoder där Hs-CRP kan mäta lägre nivåer.
Vanliga frågor
Återhämtning
Återhämtning kan främjas genom tillräcklig vila, balanserad kost och hydrering. Regelbunden, men inte för ansträngande motion hjälper kroppen att återhämta sig. Hantering av stress och goda sömnrutiner är också av stor vikt.
Influensa
Influensan sprids huvudsakligen genom droppsmitta när en sjuk person hostar, nyser eller pratar. Virus kan också spridas via händerna om man rör vid förorenade ytor och sedan sitt ansikte. Man kan också få smittan direkt från en annan person genom handskakning eller kramning. Influensavirus kan överleva på ytor från några timmar upp till 24 timmar.
Inflammationsvärden kan vara förhöjda av många anledningar, såsom infektioner, autoimmuna sjukdomar eller kroniska inflammationstillstånd. Förhöjda värden tyder vanligtvis på att en inflammatorisk reaktion pågår i kroppen. Den exakta orsaken till de förhöjda värdena kan endast fastställas genom en noggrannare undersökning av en läkare och eventuella ytterligare tester.
Det är lämpligt att uppsöka läkare om symtomen på influensa är allvarliga eller drar ut på tiden. Särskilt andningssvårigheter, hög feber som inte går ner med självmedicinering, eller om man tillhör riskgrupp såsom äldre personer, gravida eller personer med underliggande sjukdomar. Om symtomen lättar men återkommer starkare, är det också rekommenderat att konsultera en professionell inom vården.
Vaccinationer
Stelkramp sprids inte från person till person, utan orsakas av sporer från bakterien Clostridium tetani som kommer in i ett sår. Bakterien är vanlig i jord och damm, och den kan aktivera sina sporer i syrefria miljöer, som i djupa, smutsiga sår.
Fästingvaccin, eller TBE-vaccin, ges först som en serie av tre doser, varefter boosterdoser rekommenderas. Under det första året ges två vaccin med 1-3 månaders intervall och den tredje dosen 5-12 månader efter den andra. En boosterdos ges efter tre år och därefter vart femte år. Vaccinationsrekommendationerna kan variera beroende på region, så kontrollera lokala rekommendationer.
Det rekommenderas att förnya stelkrampsvaccinet vart tionde år. Om en person får ett allvarligt sår och det har gått mer än fem år sedan den senaste vaccinationen, rekommenderas det att ta en booster.
Stelkrampsvaccin bör tas så snart som möjligt efter att ha man fått ett sår, särskilt om såret är djupt eller smutsigt. Om personen inte har fullt vaccinskydd eller det har gått mer än 10 år sedan den senaste vaccinationen, ges vaccinet vanligtvis inom 48 timmar.
Skyddet från stelkrampsvaccinet varar vanligtvis cirka 10 år. Rekommendationen är att förnya vaccinet vart tionde år, och i vissa situationer, som vid allvarliga sår, kan det vara nödvändigt att ge en booster om det har gått mer än 5 år sedan den senaste vaccinationen.
Blog
Blodprov – så funkar det
För många kan ett blodprov kännas otäckt eller otrevligt. Här svarar vi på de vanligaste frågorna om vad ett blodprov är, hur det går till och varför det kan vara viktigt.
Blog
10 symtom som kan tyda på vitamin B12-brist
Den viktigaste av B-vitaminerna är vitamin B12, då den livsviktiga celldelningen inte kan ske när det råder brist. Men det går att fixa
Blog
10 enkla sätt att komma i form utan att spendera en krona
Letar du efter sätt att träna utan att betala för dyra gymkort? Upptäck 10 smarta tips på gratis träning som håller dig i form, var du än är!
Blog
Hur påverkar vitaminer din kropp och hälsa?
Alla har nog hört att vitaminer är bra för ens hälsa. Men varför är det viktigt, och vad gör vitaminerna egentligen för oss?
Blog
5 blodvärden som påverkar din energi
Hur pigg du känner dig i vardagen påverkas av många faktorer. Trots hälsosam kost, regelbunden motion och god sömn kan du ändå känna dig trött.
Blog
Därför är fysisk aktivitet viktigt!
Fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att upprätthålla kondition, rörlighet och styrka, samt att främja hälsan i allmänhet.
Vital är en del av vårdkoncernen Meliva AB
Vitals hälsokontroller är förebyggande och ger inget direkt svar på om du är frisk eller sjuk. När ett provsvar visar sig vara utanför referensvärde kan du bli rekommenderad av våra läkare att kontakta din ordinarie vårdcentral för vidare utredning.
Om du bor i Stockholm, Uppsala eller Göteborg kan du vända dig till någon av Melivas vårdcentraler. Vid behov av receptförnyelse eller digital lättakut kan du vända dig till Melivas digitala klinik. Klicka här för att läsa mer.
Artikel uppdaterad:
18 mars 2025
