Influensa allmänt

Influensa är en inflammation i de övre luftvägarna orsakad av influensavirus, som uppträder årligen som en influensaepidemi under vintern. Samma influensavirus kan orsaka många olika symtom hos olika personer. De vanligaste symtomen hos vuxna är hög feber, huvudvärk, frossa och muskelvärk. Rinnande näsa är inte ett vanligt symtom på influensa. Influensa sprids från person till person antingen genom droppsmitta vid hosta och nysningar eller genom kontaktsmitta, till exempel via händer och näsdukar.

Inkubationstid och smittsamhet för influensa

Inkubationstiden för influensa varierar mellan 1-7 dagar (vanligast 2-3 dagar) och endast uppskattningsvis hälften av de smittade insjuknar i influensa. Redan en dag före symtomens början kan den smittade sprida sjukdomen vidare. Den största smittsamheten för influensa är under de första 1-4 sjukdagarna och smittsamheten varar i ungefär en vecka. Hos barn kan smittsamheten vara längre, upp till två veckor.

Symtom på influensa

Symtomen beror till stor del på virustypen, den smittade personens hälsotillstånd och ålder samt deras förmåga att försvara sig mot sjukdomen, genom tidigare virussjukdomar och vaccinationer.

Typiskt börjar influensa med hög feber som stiger snabbt. Andra symtom inkluderar muskelvärk, huvudvärk och illamående. Dessutom kan torr hosta och halsont uppträda, men rinnande näsa är inte ett typiskt symtom. Influensasymtomen kan också förvärras av en redan befintlig underliggande sjukdom.

Hos barn kan de ovan nämnda symtomen åtföljas av mag- och tarmsymtom. Dessutom kan barn ha rinnande näsa i samband med influensa.

En del av de som smittats med influensa kan vara symtomfria, men de kan ändå smitta andra.

Om influensan åtföljs av hög feber, om patientens allmäntillstånd är dåligt eller om symtomen förlängs eller förvärras under uppföljningen, bör man uppsöka läkare. Om du tillhör en riskgrupp för influensa bör du söka läkare tidigare.

Diagnos av influensa

Influensa diagnostiseras ofta baserat på dess typiska symtom under epidemi. Influensa kan dock bekräftas med ett laboratorietest eller ett snabbtest, som tas med en pinne i halsen eller näsborrarna. Laboratorietester är mer tillförlitliga än snabbtester.

Behandling av influensa

Hos en i övrigt frisk person läker influensa ofta snabbt med egenvård, inom cirka en till två veckor. Symtomen kan dock fortsätta i några veckor och gradvis avta. Den viktigaste behandlingen för mild influensa är vila och symtomatisk behandling.

Antivirala läkemedel kan också användas för att behandla influensa. De förkortar något symtomens varaktighet och minskar risken för att utveckla bakteriella följdsjukdomar. Läkemedelsbehandling rekommenderas särskilt för personer som tillhör riskgrupper för influensa. Läkemedelsbehandlingen bör påbörjas inom 48 timmar efter symtomens början.

Antibiotika kan inte användas för att behandla influensa, eftersom antibiotika endast fungerar mot bakterieinfektioner.

Förebyggande av influensainfektion

Influensavaccination är det mest effektiva sättet att skydda sig mot influensa. Dessutom är det viktigt att upprätthålla god handhygien och att använda rätt hostteknik. Hosta och nys i en engångsnäsduk eller i armvecket och tvätta händerna direkt efteråt. Tvätta också händerna alltid före matlagning och måltider, när du kommer in från utomhus och efter toalettbesök.

Konsekvenser och följdsjukdomar av influensa

Influensa medför en risk för följdsjukdomar, som kan vara allvarliga. De vanligaste målgrupperna för följdsjukdomar är äldre, små barn, gravida kvinnor och personer som tillhör riskgrupper på grund av sin sjukdom.

I alla åldersgrupper kan influensa leda till lunginflammation som följdsjukdom. Hos barn är öron- och bronkitinfektioner vanliga följdsjukdomar. Hos gravida kvinnor kan influensa i tidig graviditet leda till missfall eller i senare skede orsaka för tidig förlossning.

I sällsynta fall kan influensa leda till en överdriven immunreaktion hos tidigare friska personer, vilket kan orsaka vävnadsskador, till exempel i lungorna.

Influensavaccination

Vaccinet ger skydd både mot själva sjukdomen och mot influensans följdsjukdomar. Influensavaccinet minskar antalet influensainfektioner, sannolikheten för att få en allvarlig form av influensa samt risken för följdsjukdomar och dödlighet i influensa. Influensavaccinet kan ges antingen som en injektion eller som en nässpray. Nässpray används främst för barn. Influensavaccinet ger skydd cirka två veckor efter att vaccinet har tagits. De flesta som får vaccinet undviker infektion. Om de ändå blir smittade är sjukdomen sannolikt mildare och återhämtningen snabbare än för personer som inte har vaccinerats.

Skyddet från influensavaccinet varar cirka ett år, så det måste förnyas varje år. Detta beror på att influensaviruset muterar mycket snabbt och vaccinet som uppdaterades föregående år inte längre ger tillräckligt skydd mot nästa års virus.

Biverkningar av influensavaccinet

En vanlig biverkning av det injicerade influensavaccinet är övergående ömhet och rodnad vid injektionsstället. Nässprayer kan orsaka nästäppa och kraftig rinnande näsa. Mindre vanliga biverkningar för båda vaccinerna kan vara mild sjukdomskänsla, muskel- och ledvärk samt allmänna symtom som feber, irritabilitet, illamående och huvudvärk. Om den vaccinerade personen har blivit smittad innan skyddet har utvecklats, kan han eller hon insjukna i influensa. I sådana fall kan dock den svårare formen av sjukdomen undvikas.

Vanliga frågor

Vital är en del av vårdkoncernen Meliva AB

Vitals hälsokontroller är förebyggande och ger inget direkt svar på om du är frisk eller sjuk. När ett provsvar visar sig vara utanför referensvärde kan du bli rekommenderad av våra läkare att kontakta din ordinarie vårdcentral för vidare utredning.

Om du bor i Stockholm, Uppsala eller Göteborg kan du vända dig till någon av Melivas vårdcentraler. Vid behov av receptförnyelse eller digital lättakut kan du vända dig till Melivas digitala klinik. Klicka här för att läsa mer.