Sömnen är nödvändig och det går inte att kompromissa med den. Vad orsakar sömnlöshet och trötthet? Vilka olika sömnstörningar finns det? Och vad händer egentligen under sömnen?
Sömnbrist försämrar bland annat immunsystemet, ökar risken för cancer och Alzheimers sjukdom samt stör blodsockernivåerna. Ofta sägs det att sömnbrist stör blodsockernivåerna så mycket att tillståndet kan jämföras med prediabetes. Kortvarig sömn leder mot kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och stroke. Dessutom påverkar sömnstörningar ofta psykiska störningar, såsom depression och ångest.
Under sömnen sköljer cerebrospinalvätskan cellerna i hjärnan. Under sömnen kan cerebrospinalvätskan skölja djupare i de intercellulära utrymmena än under vakenhet och transportera bort avfallsprodukter från cellernas ämnesomsättning. Sömn så att säga “rengör” hjärnan.
Under de djupaste sömnfaserna repareras cellskador och kopplingarna mellan nervcellerna förstärks – särskilt i hjärnområden som är viktiga för minnet. I dessa hjärnområden kan även nya nervceller bildas, även i vuxen ålder.
Å andra sidan beskärs onödiga synapskopplingar för att spara utrymme och eventuellt också för att minimera energiförbrukningen.
Både för kort och för lång nattsömn är ohälsosamt. Dessa ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt typ 2-diabetes.
En natt med dålig sömn leder till att:
Sömnlöshet och trötthet är mycket vanligt. Dessa symtom är centrala i alla sömnstörningar.
Både psykiska, fysiska och yttre faktorer som stör vår sömn påverkar sömnen negativt. Som ett resultat kan nattsömnen förkortas, förlängas eller bli oregelbunden från det normala.
Bakom långvarig trötthet kan det också finnas till exempel järnbristanemi eller störningar i sköldkörteln.
Sömnskuld, eller sömnbrist, uppstår från för kort nattsömn och en otillräcklig sömn. I detta fall är sömnen ofta också av dålig kvalitet, innehåller inte tillräckligt med olika sömnstadier och ger ingen återhämtning. Sömnskuld kan ackumuleras när en person inte hinner eller inte vill sova tillräckligt, eller när han eller hon inte kan, inte får eller inte har möjlighet att sova när han eller hon vill. Sömnskuld kan även bero på andra sömnstörningar eller andra sjukdomar.
En kort och tillräcklig tidig tupplur är ofta uppiggande. 10-20 minuter är en lämplig tid. På kvällen bör man inte längre ta en tupplur.
Om du däremot alltid känner dig trött kan det finnas en annan orsak. Det kan finnas en sömnstörning eller till exempel mycket varierande blodsockernivåer i bakgrunden. Trötthet på eftermiddagen och känslan av tryck för sömn kan orsakas av en stor eller för kolhydratrik måltid.
För lång (mer än 30 minuter) och för sen tupplur påverkar påföljande nattsömn och försämrar sömnkvaliteten. Om du har sovit djup sömn under dagen (denna sömnfas börjar 30 minuter efter att du somnat), kanske det inte räcker till för påföljande natt.
Om du ofta behöver en tupplur kan det finnas behov av att justera din dagliga rytm, eller kan det bero på dålig sömnkvalitet, en sömnstörning eller för lite nattsömn.
En del sömnstörningar är störningar i sömn-vakenhetsrytmen. Störningar i sömn-vakenhetsrytmen kan visa sig som sömnlöshet, överdriven sömnighet, ett ständigt behov av tupplur och allmän trötthet.
Bakom störningar i sömn-vakenhetsrytmen kan det finnas:
Det finns många olika störningar relaterade till sömn, och vi går igenom de vanligaste i detta avsnitt.
Sömnlöshet innebär oförmåga att sova. Sömnlöshet är ett tillstånd där huvudproblemet är svårigheter att somna, att vakna mitt i natten och ha svårt att somna om. Den som lider av sömnlöshet känner sig vanligtvis inte utvilad efter sömnen utan lider av trötthet.
Orsaken till sömnlöshet kan vara:
Bland vuxna som lider av sömnlöshet:
Både orsaken till sömnlöshet och överdriven sömnighet måste utredas och behandlas. I båda fallen uppmuntras man även att ha en regelbunden livsrytm. Vid behandling av långvarig sömnlöshet är icke-medicinska behandlingar det man i första hand prövar.
Personer som lider av sömnlöshet kan drabbas av typ 2-diabetes oftare än andra. En ny studie identifierade 19 riskfaktorer som ökar risken för diabetes och 15 som skyddar mot det, varav de flesta var välkända (till exempel fetma, högt blodtryck och rökning). En ny upptäckt var också sömnlöshet. Personer som lider av sömnlöshet hade 17 procent högre risk att utveckla typ 2-diabetes än deltagare utan sömnlöshet.
Överdriven sömnighet innebär onormal sömnighet. Överdriven sömnighet är ett tillstånd där huvudproblemet är överdriven trötthet. Den som lider av överdriven sömnighet känner sig inte utvilad efter sömnen, inte ens om den är längre än normalt. Därför lider personen av sömnighet, sover långa nätter och kan också ta åtminstone en tupplur under dagen.
Cirka 3 procent av vuxna och 15 procent av ungdomarna lider av överdriven sömnighet. Bland dem som lider av överdriven sömnighet har 47 procent en psykisk störning, oftast en depressionsstörning. Bakom överdriven sömnighet kan det också finnas en annan sömnstörning som orsakar icke-återhämtande nattsömn och överdriven sömnighet, såsom narkolepsi.
Sömnapné är en sömnstörning som påverkar andningen under sömnen. Sömnapné kan vara obstruktiv, central eller en blandning av dessa två. I den blandade formen av obstruktiv och central sömnapné förekommer båda typerna av sömnapné.
Vid obstruktiv sömnapné blockeras luftvägarna helt eller delvis, vilket gör att luften inte kan passera normalt genom luftvägarna. När luften blockeras kan syrehalten i blodet börja sjunka.
Vid central sömnapné orsakar hjärnans andningscentrum andningsuppehåll. I detta fall är luftvägen fri och öppen, men personen andas inte.
För att diagnostisera sömnapné krävs vanligtvis en sömnstudie och ett besök hos en läkare. Vid behandling av sömnapné bedöms svårighetsgraden av sömnapnén, dess påverkan på livskvaliteten och eventuella övriga sjukdomar. Behandlingen styrs av svårighetsgraden av sömnapnén och patientens kliniska symtom.
Vid narkolepsi somnar personen plötsligt och snabbt, ibland också förlorar muskeltonus i kroppen. Denna förlust av muskeltonus kan orsaka skador, till exempel om personen faller till marken när han eller hon somnar.
Den som lider av narkolepsi är trött större delen av dagen, sömnen ger inte normal återhämtning och personen kan också uppleva psykiska störningar. Känslan av kontroll över sitt eget liv är förlorad. Personen klarar inte av normala dagliga sysslor eftersom tröttheten är så stark.
Personer med narkolepsi måste vanligtvis diskutera särskilda arrangemang med sin läkare för arbetslivet och studier. Narkoleptiker säkerställer vanligtvis sin ork med tupplur, och dagens rytm är noggrant planerad.
Behandlingen av narkolepsi innefattar ofta stimulerande läkemedel i kombination med en livsrytm som möjliggör dagvila. Syftet med medicineringen är att påverka personens vakenhet så att dagliga sysslor kan utföras och personen kan delta i socialt liv och arbets- eller studieliv.
Parasomnia består av sömnstörningar som innebär nattliga skräckattacker. Skräckattackerna upprepas vanligtvis under sömnen och stör sömnen, vilket leder till icke-återhämtande nattsömn när personen vaknar och upplever skräckdrömmar natt efter natt.
Orsaker och behandling av skräckattacker
Att fastställa orsaken till skräckattacker är utmanande och kräver vanligtvis en psykologisk utvärdering och en genomgång av personens förflutna för att avgöra om det finns någon psykologisk faktor från det förflutna som ligger bakom skräckattackerna.
Rastlösa ben-syndromet är också känt som Willis-Ekboms sjukdom. Tillståndet innebär oftast obehagliga känslor i benen som tvingar personen att röra på benen. Symtomen på rastlösa ben uppträder vanligtvis i vila, mest på kvällen. Symtom på rastlösa ben kan också förekomma i armarna och andra delar av kroppen.
Bakom rastlösa ben kan det finnas järnbrist. Genom Vital kan du få en undersökning för järnbrist utan remiss.
Rastlösa ben kan också bero på andra sjukdomstillstånd som Parkinsons sjukdom, hjärtsjukdomar eller lever- och njursjukdomar. Symtomen kan också orsakas av vissa läkemedel.
En annan sömnstörning som orsakar symtom i benen är periodisk rörelsestörning i extremiteterna. Vid denna sömnstörning uppträder symmetriska benrörelser när personen somnar. Då uppträder symtomen i benen periodiskt med några tiotals sekunders mellanrum, vilket stör sömncyklerna. Symtomen uppträder oftast tidigt på natten. Denna sömnstörning kan förekomma tillsammans med rastlösa ben.
Vilka faktorer stödjer god sömn? Här är några tips för bättre sömn och förbättrad dygnsrytm:
Sömnlöshet kring mörkertid uppträder under hösten och vintern. Efter att ha somnat vaknar personen ofta mitt i natten och är vaken i 1–3 timmar innan hen somnar om. Behandlingen av sömnlöshet vid mörkertid fokuserar på att reglera dygnsrytmen, lindra sömnlösheten och förbättra kvaliteten på nattsömnen.
Vad kan sömnsvårigheter annars vara relaterade till?
Sömnsvårigheter kan också vara relaterade till exempelvis följande:
Sömnapné stör sömnstrukturen genom att orsaka upprepade andningsuppehåll som avbryter sömnen och sänker sömnkvaliteten. Detta leder ofta till dagtrötthet och en tendens att somna under dagen, eftersom sömnen inte är återhämtande. På lång sikt kan sömnapné öka risken för många hälsoproblem, såsom hjärt- och kärlsjukdomar.
Behandlingen av sömnapné beror på dess allvarlighetsgrad och symtomens natur. Vanliga behandlingsmetoder inkluderar livsstilsförändringar såsom viktkontroll och att undvika att sova på rygg. Apparatbehandling, såsom CPAP (Continuous Positive Airway Pressure), som håller luftvägarna öppna under sömnen, är också en vanlig behandlingsmetod. I vissa fall kan kirurgi också övervägas.
Diagnosen av sömnapné baserar sig på en bedömning av symtomen och en sömnregistrering, även känd som polysomnografi. I denna undersökning övervakas patientens sömn under natten, under kontrollerade förhållanden, där andning, hjärtfrekvens och hjärnaktivitet registreras. Dessutom kan man använda sig av en enklare form av sömnregistrering som görs hemma. Den fokuserar på andning och syresättning.
Vital hälsokontroll Total Plus inkluderar 37 värden och är en extra omfattande hälsokontroll för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa.
Vital hälsokontroll Total inkluderar 29 värden och är en omfattande hälsokontroll för dig som vill ha en grundlig koll på de viktigaste områdena som påverkar din hälsa.
Vital hälsokontroll Bas är en grundläggande hälsokontroll för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd.
Anemi kan orsakas av många olika orsaker. Orsaken till anemi måste alltid fastställas innan behandling inleds.
Ferritin är ett protein som kroppen använder för att lagra järn. Genom att mäta sina nivåer av ferritin får man därför en bild av kroppens järnnivåer, har man låga ferritinnivåer indikerar det järnbrist.
ARTIKLAR Sömnapné innebär andningsstörningar och andningsuppehåll under sömnen. Symtom på sömnapné inkluderar intermittent snarkning, andningsuppehåll, dagtrötthet, muntorrhet och en sträv hals på morgonen.
Klimakteriet är en process som pågår i flera år och innebär övergången från en kvinnas fertila tillstånd till ett infertilt tillstånd.
ARTIKLAR Ibland kan symtomen på restless legs förklaras av låga ferritinnivåer och järnbrist, varvid behandling med järntillskott vanligtvis hjälper mot symtomen. Kort om Restless Legs,
Artikel uppdaterad:
11 september 2024
Ger dig kunskap och kontroll över din hälsa
Följ dina värden hur de utvecklas över tid
Enkla och tydliga resultat inom några dagar
Inga väntetider på remiss från läkare för att beställa hälsokontroll/enskilda tester
För både privatpersoner och företag
Hälsokontroller framtagna av erfarna läkare
Läkare granskar alla resultat
Vi samarbetar med över 100 ackrediterade lab i Sverige, över 70 i Stockholm
Första provsvaren oftast inom några timmar
Blodprovet tar bara några minuter
Över
tester analyserade
Kundnöjdhet
Betyg på Google