1490 kr
Hälsokontroll Total Plus ger dig en bred bild av din hälsa och inkluderar 35 värden som tillsammans bildar en omfattande nulägesanalys av de viktigaste värdena i din kropp.
Kalium är nödvändigt för hjärtat, nervsystemet och musklerna
Kalium är ett salt som fyller livsviktiga funktioner för den mänskliga kroppen.
I denna artikel förklarar vi vad kalium är, hur det påverkar kroppen, varför det undersöks samt hur referensintervallen ligger. Dessutom förklarar vi vad för höga eller för låga kaliumnivåer i blodet kan betyda.
Kort om kalium
- Kalium är ett livsviktigt salt som möjliggör god funktion av hjärta, muskler, njurar och det centrala nervsystemet
- Kalium produceras inte av kroppen själv, utan intas via kosten
- En hastig sänkning av kaliumnivån i blodet kan medföra allvarliga hjärtkomplikationer
- Långvarig och intensiv fysisk träning kan orsaka sänkta nivåer av kalium
Vad är kalium?
Kalium är ett livsviktigt salt för kroppen. Det är med hjälp av kalium som bland annat hjärtat, musklerna, njurarna och centrala nervsystemet fungerar. Kalium är också nödvändigt för överföring av nervimpulser.
Tillsammans med natrium påverkar kalium blodtrycket och kroppsvätskebalansen. Natrium och kalium fungerar som ett par och balansen mellan dem är viktig.
Kalium är det vanligaste mineralet i kroppen efter kalcium och fosfor. Den absoluta merparten av kalium återfinns dock inte i blodet, utan istället i cellernas insida. Cirka 98% av kalium finns inuti cellerna, varpå blodkoncentrationen av kalium naturligt är relativt låg och väldigt snävt reglerad.
Kaliums roll i kroppen
Kalium är ett livsviktigt grundämne i kroppen och behövs för kroppens nerv- och muskelfunktion samt för att reglera blodtrycket. I kroppen finns kalium till 98% i cellerna. Det mesta av kaliumet finns i muskelceller, men cirka 20 procent av det finns i röda blodkroppar samt ben- och leverceller.
Natrium och kalium samverkar i kroppens celler för att möjliggöra transport av essentiella ämnen till och från cellerna. Tillsammans transporterar de vatten, socker och avfallsprodukter genom cellväggen. Koncentrationen av natrium och kalium påverkar också kraftigt blodtrycket och kroppsvätskebalansen.
De flesta överkonsumerar salt
Svenska folket konsumerar överlag mer salt via sin kost än vad som rekommenderas. Ett överdrivet saltintag höjer blodtrycket och orsakar svullnad, något som man känt till länge. Därför vidtas åtgärder på samhällsnivå för att synliggöra salttillsatser i kost samt informera om rekommenderat saltintag. Många gånger förbises dock betydelsen av kalium i denna process. Finns det en obalans mellan natrium och kalium, är det ofta anledningen till en förskjutning av vätske- och saltbalansen.
Viktigt för nervsystemet
Kalium spelar också en avgörande roll vid överföring av nervimpulser och reglering av musklernas funktion. Nervsystemet fungerar som budbärare mellan hjärnan och kroppen. Meddelandena överförs som en nervimpuls och det hjälper bland annat att reglera hjärtfrekvens, reflexer och muskelsammandragning. En obalans i kroppens kaliumnivåer kan försämra muskelsammandragning och är särskilt skadligt för hjärtat.
Det är njurarna som reglerar utsöndring av kalium från kroppen. Genom att reglera hur mycket kalium som utsöndras via urinen, kan njurarna bibehålla en snäv blodkoncentration av kalium.
Vilka livsmedel är bra kaliumkällor?
Många livsmedel innehåller mycket kalium, bland annat:
- Avokado
- Bananer
- Mjölk
- Vita bönor
- Nötter
- Frön
- Spenat
- Bär
- Vattenmelon
Vad är rekommenderat dagligt intag för kalium?
Rekommenderat dagligt intag av kaliumintag varierar med ålder. Se tabell från Livsmedelsverket nedan:
| Kön/Grupp/Ålder | Rekommenderat dagligt intag |
|---|---|
| Spädbarn 6-11 månader | 1,1 gram |
| Barn 12-23 månader | 1,4 gram |
| Barn 2-5 år | 1,8 gram |
| Barn 6-9 år | 2,0 gram |
| Flickor 10-13 år | 2,9 gram |
| Pojkar 10-13 år | 3,3 gram |
| Kvinnor och flickor från 14 år | 3,1 gram |
| Män och pojkar från 14 år | 3,5 gram |
| Gravida och ammande | 3,1 gram |
Hur regleras kaliumnivåer i kroppen?
Kalium produceras inte av kroppen själv utan det måste intas via kosten. Lyckligtvis är kalium vanligt förekommande i många typer av matprodukter, varpå kostrelaterade orsaker till kaliumbrist är mycket ovanliga.
Hos en frisk person ökar inte intag av stora mängder kalium blodets kaliumnivåer över normala nivåer. På samma sätt orsakar ensidiga dieter eller annars avvikande dieter inte kaliumbrist i kroppen. Det beror på att kroppen väldigt snävt reglerar kaliums koncentration i blodet, främst via njurarna.
Sjukdomstillstånd kan störa
Men denna kompenserande reglering av kalium via njurarna är inte alltid tillräcklig för att hålla kaliumkoncentrationen jämn, exempelvis störs den vid vissa sjukdomstillstånd.
För höga eller låga kaliumnivåer kan alltså tyda på en eventuell underliggande sjukdom. För höga kaliumnivåer, också kallat hyperkalemi kan orsakas exempelvis njursvikt, cirkulationssvikt, binjurebarksinsufficiens eller intag av vissa läkemedel. Låga kaliumnivåer, eller hypokalemi kan orsakas av tung fysisk träning, långvariga kräknings- och diarrétillstånd, Cushings syndrom eller vid behandling med vätskedrivande läkemedel.
Vad kan låga kaliumnivåer betyda?
Kaliumbrist är ett mycket ovanligt, men potentiellt också mycket allvarligt tillstånd. Vid för låga koncentrationer av kalium påverkas hjärtat negativt. Vid hastiga förluster av kalium kan hjärtats elektriska styrning påverkas allvarligt, varpå hjärtat tappar sin normala rytm. Detta kallas för arytmi och är ett tillstånd som i värsta fall är dödligt.
Idrottande och kalium
Under tung fysisk prestation svettas man kraftigt, vilket medför förlust av både vätska och salter. Svettningen påverkas av kost, kroppssammansättning, gener och anpassning till klimatet som råder under träningen. Därför kan individuella skillnader vara stora mellan människor när det gäller fysiologisk påverkan av träning och svettning.
Då kalium möjliggör musklernas kontinuerliga arbete är dess koncentration avgörande för fysiska prestationer. När man börjar att träna stiger kalium, då vätska förloras i högre grad än kalium. Vid slutet av träningen har dock kalium hunnit utsöndras i sådan mängd att blodkoncentrationen minskas.
Därför kan kaliumbrist på grund av sport och svettning orsaka:
- Muskelkramp
- Förlängda reflexer
- Illamående
- Hög puls
- Kräkningar
På grund av svettningens påverkan på kaliumnivåer bör idrottare säkerställa att de får i sig tillräckligt med kalium efter träning.
Varför undersöker man kaliumnivåer?
Blodprover avseende kaliumkoncentration används för att undersöka vätske- och elektrolytobalanser i kroppen. För höga eller låga kaliumnivåer kan vara ett tecken på sjukdom eller förknippas med effekterna av medicinering.
Vad är referensintervallet för kalium?
För vuxna: 3,5 – 5,0 mmol/L (om värdet mäts i plasma, 3,5-4,5 mmol/L om värdet mäts i serum).
Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.
Vad kan höga värden av kalium bero på?
Höga kaliumnivåer kan orsakas av bland annat:
- Obalans i kroppens sammansättning av syror och baser, en så kallad metabol acidos
- Olika tillstånd som försämrar kroppens syreförsörjning, så kallad cirkulationssvikt
- Addisons sjukdom, också kallat binjurebarksinsufficiens
- Vävnadsskador, såsom brännskador
- Diabetes
- Njursvikt
Vad kan låga värden av kalium bero på?
Låga kaliumnivåer kan bland annat orsakas av:
- Obalans i kroppens sammansättning av syror och baser, en så kallad alkalos acidos
- Lågt kaliumintag
- Magnesiumbrist
- Långvariga kräknings- och diarrétillstånd
- Överkonsumtion av laxermedel
- Cushings syndrom
- Diuretikabehandling utan adekvat kaliumsubstition
 | Medicinskt granskad av: Oskar Nordlund Medicinskt ansvarig läkare |
Vanliga frågor
Kalium
Kaliumbrist kan visa sig som flera symtom, såsom trötthet, muskelkramper, muskelsvaghet och hjärtrytmstörningar. I vissa fall kan även förstoppning eller domningar förekomma. Allvarligheten och symtomen på kaliumbrist kan variera från person till person och kan utvecklas gradvis. Det är viktigt att identifiera dessa symtom i tid och vid behov uppsöka läkarvård.
Vätskebalansen
Övervakning av vätskebalansen innefattar att hålla koll på dagligt intag och förlust av vätska. En frisk vuxen behöver ungefär 2-3 liter vatten per dag. Vätskebalansen kan också övervakas genom att observera färg och mängd av urin samt genom att regelbundet kontrollera kroppsvikten.
Blog
8 skäl till att göra en hälsokontroll via blodprov
Att ta sin hälsa i sina egna händer börjar med att förstå sin kropp. Ett bra första steg är att förstå kroppens viktigaste värden genom ett blodprov.
Artikel
Ferritin och järnbrist
Ferritin är ett protein som kroppen använder för att lagra järn. Genom att mäta sina nivåer av ferritin får man därför en bild av kroppens järnnivåer, har man låga ferritinnivåer indikerar det järnbrist.
Artikel
D-vitamin är extra viktigt för nordbor
Får du i dig tillräckligt med D-vitamin? Lär dig vad D-vitamin är bra för, vilken kost som fyller på dina lager, och hur du kan mäta din vitamin D-nivå.
Artikel
Folat (vitamin B9) är framförallt viktigt för kvinnor i fertil ålder
Folat, också kallat vitamin B9, är en av de viktigaste molekylerna i kroppen. Brist på folat kan bland annat orsaka fosterskador, blodbrist och beteendestörningar.
Artikel
Fosfat är nödvändigt för bildandet av ben och tänder
Fosfat är den näst vanligaste mineralen i kroppen och är livsviktigt för människor. Fosfat behövs för reglering av cellfunktion, aktivering av enzymer och som byggmaterial för DNA. Det är också nödvändigt för bildandet av ben och tänder.
Artikel
Glukos (blodsocker) är kroppens huvudsakliga energikälla
Glukos är samma sak som blodsocker och är den huvudsakliga energikällan för kroppens celler. Ett högt glukosvärde kan vara ett tecken på att man har diabetes.
Artikel uppdaterad:
3 september 2024
