Hem / Artiklar / Sömn, sömnlöshet och sömnstörningar
Sömn, sömnlöshet och sömnstörningar
ARTIKLAR

Sömn, sömnlöshet och sömnstörningar

Sömnen är nödvändig och det går inte att kompromissa med den. Vad orsakar sömnlöshet och trötthet? Vilka olika sömnstörningar finns det? Och vad händer egentligen under sömnen?

Sömnstörningar

  • Sömnlöshet och trötthet plågar många och tyvärr påverkar sömnstörningar inte bara livskvaliteten utan även risken för många andra sjukdomar.
  • Att förbättra sömnen är möjligt, även om det inte alltid är lätt.
  • Det är alltid viktigt att ta hand om sin allmänna hälsa och ha en regelbunden vardag.

Sömnen är nödvändig och det går inte att kompromissa med den

Sömnbrist försämrar bland annat immunsystemet, ökar risken för cancer och Alzheimers sjukdom samt stör blodsockernivåerna. Ofta sägs det att sömnbrist stör blodsockernivåerna så mycket att tillståndet kan jämföras med prediabetes. Kortvarig sömn leder mot kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och stroke. Dessutom påverkar sömnstörningar ofta psykiska störningar, såsom depression och ångest.

Vad händer under sömnen?

Under sömnen sköljer cerebrospinalvätskan cellerna i hjärnan. Under sömnen kan cerebrospinalvätskan skölja djupare i de intercellulära utrymmena än under vakenhet och transportera bort avfallsprodukter från cellernas ämnesomsättning. Sömn så att säga “rengör” hjärnan.

Under de djupaste sömnfaserna repareras cellskador och kopplingarna mellan nervcellerna förstärks – särskilt i hjärnområden som är viktiga för minnet. I dessa hjärnområden kan även nya nervceller bildas, även i vuxen ålder.

Å andra sidan beskärs onödiga synapskopplingar för att spara utrymme och eventuellt också för att minimera energiförbrukningen.

Sömnens betydelse för hälsan

Både för kort och för lång nattsömn är ohälsosamt. Dessa ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt typ 2-diabetes.

En natt med dålig sömn leder till att:

Sömnlöshet och trötthet är mycket vanligt. Dessa symtom är centrala i alla sömnstörningar.

Både psykiska, fysiska och yttre faktorer som stör vår sömn påverkar sömnen negativt. Som ett resultat kan nattsömnen förkortas, förlängas eller bli oregelbunden från det normala.

Bakom långvarig trötthet kan det också finnas till exempel järnbristanemi eller störningar i sköldkörteln.

Vad betyder sömnskuld och sömnbrist?

Sömnskuld, eller sömnbrist, uppstår från för kort nattsömn och en otillräcklig sömn. I detta fall är sömnen ofta också av dålig kvalitet, innehåller inte tillräckligt med olika sömnstadier och ger ingen återhämtning. Sömnskuld kan ackumuleras när en person inte hinner eller inte vill sova tillräckligt, eller när han eller hon inte kan, inte får eller inte har möjlighet att sova när han eller hon vill. Sömnskuld kan även bero på andra sömnstörningar eller andra sjukdomar.

Är en tupplur bra för hälsan?

En kort och tillräcklig tidig tupplur är ofta uppiggande. 10-20 minuter är en lämplig tid. På kvällen bör man inte längre ta en tupplur.

Om du däremot alltid känner dig trött kan det finnas en annan orsak. Det kan finnas en sömnstörning eller till exempel mycket varierande blodsockernivåer i bakgrunden. Trötthet på eftermiddagen och känslan av tryck för sömn kan orsakas av en stor eller för kolhydratrik måltid.

För lång (mer än 30 minuter) och för sen tupplur påverkar påföljande nattsömn och försämrar sömnkvaliteten. Om du har sovit djup sömn under dagen (denna sömnfas börjar 30 minuter efter att du somnat), kanske det inte räcker till för påföljande natt.

Om du ofta behöver en tupplur kan det finnas behov av att justera din dagliga rytm, eller kan det bero på dålig sömnkvalitet, en sömnstörning eller för lite nattsömn.

Störningar i sömn-vakenhetsrytmen

En del sömnstörningar är störningar i sömn-vakenhetsrytmen. Störningar i sömn-vakenhetsrytmen kan visa sig som sömnlöshet, överdriven sömnighet, ett ständigt behov av tupplur och allmän trötthet.

Bakom störningar i sömn-vakenhetsrytmen kan det finnas:

Vanligaste störningar relaterade till sömnen

Det finns många olika störningar relaterade till sömn, och vi går igenom de vanligaste i detta avsnitt.

Sömnlöshet

Sömnlöshet innebär oförmåga att sova. Sömnlöshet är ett tillstånd där huvudproblemet är svårigheter att somna, att vakna mitt i natten och ha svårt att somna om. Den som lider av sömnlöshet känner sig vanligtvis inte utvilad efter sömnen utan lider av trötthet.

Orsaker till sömnlöshet – Vad orsakar sömnlöshet?

Orsaken till sömnlöshet kan vara:

Bland vuxna som lider av sömnlöshet:

Behandling av sömnlöshet

Både orsaken till sömnlöshet och överdriven sömnighet måste utredas och behandlas. I båda fallen uppmuntras man även att ha en regelbunden livsrytm. Vid behandling av långvarig sömnlöshet är icke-medicinska behandlingar det man i första hand prövar.

Sömnlöshet ökar risken för diabetes

Personer som lider av sömnlöshet kan drabbas av typ 2-diabetes oftare än andra. En ny studie identifierade 19 riskfaktorer som ökar risken för diabetes och 15 som skyddar mot det, varav de flesta var välkända (till exempel fetma, högt blodtryck och rökning). En ny upptäckt var också sömnlöshet. Personer som lider av sömnlöshet hade 17 procent högre risk att utveckla typ 2-diabetes än deltagare utan sömnlöshet.

Överdriven sömnighet

Överdriven sömnighet innebär onormal sömnighet. Överdriven sömnighet är ett tillstånd där huvudproblemet är överdriven trötthet. Den som lider av överdriven sömnighet känner sig inte utvilad efter sömnen, inte ens om den är längre än normalt. Därför lider personen av sömnighet, sover långa nätter och kan också ta åtminstone en tupplur under dagen.

Cirka 3 procent av vuxna och 15 procent av ungdomarna lider av överdriven sömnighet. Bland dem som lider av överdriven sömnighet har 47 procent en psykisk störning, oftast en depressionsstörning. Bakom överdriven sömnighet kan det också finnas en annan sömnstörning som orsakar icke-återhämtande nattsömn och överdriven sömnighet, såsom narkolepsi.

Sömnapné

Sömnapné är en sömnstörning som påverkar andningen under sömnen. Sömnapné kan vara obstruktiv, central eller en blandning av dessa två. I den blandade formen av obstruktiv och central sömnapné förekommer båda typerna av sömnapné.

Obstruktiv sömnapné

Vid obstruktiv sömnapné blockeras luftvägarna helt eller delvis, vilket gör att luften inte kan passera normalt genom luftvägarna. När luften blockeras kan syrehalten i blodet börja sjunka.

Central sömnapné

Vid central sömnapné orsakar hjärnans andningscentrum andningsuppehåll. I detta fall är luftvägen fri och öppen, men personen andas inte.

För att diagnostisera sömnapné krävs vanligtvis en sömnstudie och ett besök hos en läkare. Vid behandling av sömnapné bedöms svårighetsgraden av sömnapnén, dess påverkan på livskvaliteten och eventuella övriga sjukdomar. Behandlingen styrs av svårighetsgraden av sömnapnén och patientens kliniska symtom.

Narkolepsi

Vid narkolepsi somnar personen plötsligt och snabbt, ibland också förlorar muskeltonus i kroppen. Denna förlust av muskeltonus kan orsaka skador, till exempel om personen faller till marken när han eller hon somnar.

Den som lider av narkolepsi är trött större delen av dagen, sömnen ger inte normal återhämtning och personen kan också uppleva psykiska störningar. Känslan av kontroll över sitt eget liv är förlorad. Personen klarar inte av normala dagliga sysslor eftersom tröttheten är så stark.

Personer med narkolepsi måste vanligtvis diskutera särskilda arrangemang med sin läkare för arbetslivet och studier. Narkoleptiker säkerställer vanligtvis sin ork med tupplur, och dagens rytm är noggrant planerad.

Behandlingen av narkolepsi innefattar ofta stimulerande läkemedel i kombination med en livsrytm som möjliggör dagvila. Syftet med medicineringen är att påverka personens vakenhet så att dagliga sysslor kan utföras och personen kan delta i socialt liv och arbets- eller studieliv.

Parasomnia

Parasomnia består av sömnstörningar som innebär nattliga skräckattacker. Skräckattackerna upprepas vanligtvis under sömnen och stör sömnen, vilket leder till icke-återhämtande nattsömn när personen vaknar och upplever skräckdrömmar natt efter natt.
Orsaker och behandling av skräckattacker

Att fastställa orsaken till skräckattacker är utmanande och kräver vanligtvis en psykologisk utvärdering och en genomgång av personens förflutna för att avgöra om det finns någon psykologisk faktor från det förflutna som ligger bakom skräckattackerna.

Rastlösa ben och periodisk rörelsestörning i extremiteterna

Rastlösa ben-syndromet är också känt som Willis-Ekboms sjukdom. Tillståndet innebär oftast obehagliga känslor i benen som tvingar personen att röra på benen. Symtomen på rastlösa ben uppträder vanligtvis i vila, mest på kvällen. Symtom på rastlösa ben kan också förekomma i armarna och andra delar av kroppen.

Bakom rastlösa ben kan det finnas järnbrist. Genom Vital kan du få en undersökning för järnbrist utan remiss.

Rastlösa ben kan också bero på andra sjukdomstillstånd som Parkinsons sjukdom, hjärtsjukdomar eller lever- och njursjukdomar. Symtomen kan också orsakas av vissa läkemedel.

En annan sömnstörning som orsakar symtom i benen är periodisk rörelsestörning i extremiteterna. Vid denna sömnstörning uppträder symmetriska benrörelser när personen somnar. Då uppträder symtomen i benen periodiskt med några tiotals sekunders mellanrum, vilket stör sömncyklerna. Symtomen uppträder oftast tidigt på natten. Denna sömnstörning kan förekomma tillsammans med rastlösa ben.

Hur kan man förbättra sömnen?

Vilka faktorer stödjer god sömn? Här är några tips för bättre sömn och förbättrad dygnsrytm:

  1. Sov tillräckligt länge och undvik sömnskuld.
  2. Undvik fettrik mat och alkohol på kvällen.
  3. Prova konditionsträning som får dig att flåsa och höjer pulsen. Gör en 45–60 minuters träning 2–3 gånger i veckan.
  4. Undvik dock intensiv träning för sent på kvällen. På kvällen kan du utöva lätt motion; till exempel en 15 minuters promenad i frisk luft är bra för sömnen.
  5. Ta hand om sömnhygienen: mörklägg sovrummet ordentligt, vädra rummet och se till att det inte är för kallt eller varmt, isolera sovrummet från ljud och störningar som husdjur.
  6. Prova ljusterapi eller gryningsljus på hösten och vintern i 30–60 minuter åt gången 5–7 morgnar i veckan. Tidsinställ ljusterapin mellan klockan 5 och 10.
  7. Lugna ner dig i god tid före sänggåendet. Följ välbekanta kvällsrutiner som främjar sömnen.
  8. Gå till sängs först när du är sömnig. Om du har sömnlöshet kan du försöka lugna dig i sängen med andningsövningar och meditation.
  9. Undvik att läsa e-post, bläddra i sociala medier, prata i telefon, surfa på nätet, titta på TV och äta i sängen.
  10. Om du vaknar på natten och är hungrig, ät något och återvänd till sängen för att lugna dig. Sömnen kommer vanligtvis efter en stund om du bara kan lugna ditt sinne.
  11. Försök att alltid stiga upp vid samma tid på morgonen. Detta främjar en stabil sömn-vakna rytm.
  12. Undvik en för lång tupplur och att sova för ofta. Håll dig vaken och aktiv under dagen.
  13. Ät regelbundet och lätt under dagen. Detta hjälper dig att hålla dig alert.
  14. Ta en dusch eller bastu på kvällen och gör din kväll trevligt avslappnad, till exempel tillsammans med din familj. Att äta tillsammans ger en bra känsla. Se till att kvällsmåltiden är tillräckligt mättande så att du inte går och lägger dig hungrig.


Effekten av mörkertiden på sömnen

Sömnlöshet kring mörkertid uppträder under hösten och vintern. Efter att ha somnat vaknar personen ofta mitt i natten och är vaken i 1–3 timmar innan hen somnar om. Behandlingen av sömnlöshet vid mörkertid fokuserar på att reglera dygnsrytmen, lindra sömnlösheten och förbättra kvaliteten på nattsömnen.

Vad kan sömnsvårigheter annars vara relaterade till?

Sömnsvårigheter kan också vara relaterade till exempelvis följande:

Vanliga frågor

Sömnapné stör sömnstrukturen genom att orsaka upprepade andningsuppehåll som avbryter sömnen och sänker sömnkvaliteten. Detta leder ofta till dagtrötthet och en tendens att somna under dagen, eftersom sömnen inte är återhämtande. På lång sikt kan sömnapné öka risken för många hälsoproblem, såsom hjärt- och kärlsjukdomar.

Behandlingen av sömnapné beror på dess allvarlighetsgrad och symtomens natur. Vanliga behandlingsmetoder inkluderar livsstilsförändringar såsom viktkontroll och att undvika att sova på rygg. Apparatbehandling, såsom CPAP (Continuous Positive Airway Pressure), som håller luftvägarna öppna under sömnen, är också en vanlig behandlingsmetod. I vissa fall kan kirurgi också övervägas.

Diagnosen av sömnapné baserar sig på en bedömning av symtomen och en sömnregistrering, även känd som polysomnografi. I denna undersökning övervakas patientens sömn under natten, under kontrollerade förhållanden, där andning, hjärtfrekvens och hjärnaktivitet registreras. Dessutom kan man använda sig av en enklare form av sömnregistrering som görs hemma. Den fokuserar på andning och syresättning.

En kvinna hoppar i trampolinen
Artikel

Ferritin och järnbrist

Ferritin är ett protein som kroppen använder för att lagra järn. Genom att mäta sina nivåer av ferritin får man därför en bild av kroppens järnnivåer, har man låga ferritinnivåer indikerar det järnbrist. 

Artikel

Restless Legs, RLS (Willis-Ekboms sjukdom)

ARTIKLAR Ibland kan symtomen på restless legs förklaras av låga ferritinnivåer och järnbrist, varvid behandling med järntillskott vanligtvis hjälper mot symtomen. Kort om Restless Legs,

Artikel uppdaterad:
11 september 2024

Varför Vital?

Din hälsa i dina händer

  • Ger dig kunskap och kontroll över din hälsa

  • Följ dina värden hur de utvecklas över tid

  • Enkla och tydliga resultat inom några dagar

  • Inga väntetider på remiss från läkare för att beställa hälsokontroll/enskilda tester

  • För både privatpersoner och företag

  • Hälsokontroller framtagna av erfarna läkare

  • Läkare granskar alla resultat

  • Vi samarbetar med över 100 ackrediterade lab i Sverige, över 70 i Stockholm

  • Första provsvaren oftast inom några timmar

  • Blodprovet tar bara några minuter

NYCKELTAL

Över

150 000

tester analyserade

Kundnöjdhet

9,2/10

Betyg på Google

4,8 / 5

Gå till varukorgen: : 0 kr