Hälsokontroll Kolesterol och Metabolism Plus inkluderar 13 värden för att undersöka kolesterol- och levervärden samt sockerbalansen. Hälsokontrollen ger indikationer på om du eventuellt har avvikelser i kolesterol- eller sockermetabolismen eller om du har påverkan på levern.
Dyslipidemier, det vill säga störningar i fettomsättningen
Behandling av dyslipidemi syftar till att förebygga artärsjukdomar.
Vad betyder dyslipidemi?
Med dyslipidemi avses en störning i fettomsättningen. I praktiken innebär dyslipidemi en situation där något av kolesterolvärdena avviker från referensvärdet. Dyslipidemi är en betydande faktor som påverkar den totala risken för artärsjukdomar.
Behandling av dyslipidemi
Huvudmålet med behandlingen av dyslipidemi är att förebygga artärsjukdomar. Behandlingen av dyslipidemi fokuserar främst på kost, motion och rökfrihet. Med förändringar i livsstilen strävar man också efter att uppnå normalvikt. Dessutom överväger läkaren från fall till fall även läkemedelsbehandling. Den primära medicinen som används är en kolesterolsänkande medicin, statin.
Kost
Att minska mättat (dvs. så kallat hårt) fett och öka omättat (dvs. så kallat mjukt) fett i kosten sänker LDL-kolesterol och minskar risken för artärsjukdomar. Användning av växtsteroler (1,5–3 g/dag) kan sänka LDL-kolesterol med cirka 10 %. För att sänka höga triglyceridnivåer rekommenderas viktminskning för överviktiga, en reducering i intaget av fiberfattiga kolhydrater, ökning av fiberrika livsmedel, ökad fiskkonsumtion och en reducerad användning av alkohol.
Motion
Uthållighetsträning har visat sig ha gynnsamma effekter på att öka HDL-kolesterolnivåerna och sänka triglyceridnivåerna. För att uppnå dessa fördelar rekommenderas till exempel en 30-60 minuters rask promenad dagligen.
Styrketräning kan minska det totala kolesterolet, LDL-kolesterolet och triglyceridnivåerna.
Den största fördelen uppnås genom att kombinera både uthållighets- och styrketräning.
Ärftliga dyslipidemier
Om artärsjukdom eller ett tecken på ärftlig dyslipidemi (som fettansamlingar i huden eller senorna) förekommer i ung ålder, bör även nära släktingar undersökas. De viktigaste ärftliga dyslipidemierna är familjär hyperkolesterolemi (FH) och familjär kombinerad hyperlipidemi.
Vad är FH?
FH-sjukdomen, eller familjär hyperkolesterolemi, är en kolesterolhöjande sjukdom orsakad av en genmutation. FH-sjukdomen är en av de vanligaste ärftliga sjukdomarna och i Sverige lider cirka 33 000 personer av den. Sjukdomen är dominant ärftlig, vilket innebär att hälften av barnen till en drabbad person ärver sjukdomen.
Vid FH-sjukdomen är kolesterolnivån ofta över 10 mmol/l, men värdet kan också vara lägre. Kost och livsstil påverkar inte kolesterolnivån vid denna sjukdom. Sjukdomen behandlas med medicinering. Obehandlad kan sjukdomen orsaka tidig kranskärlssjukdom.
Kolesterolmätning
Kolesterolnivåer och kolesterolets kvalitet kan mätas med blodprov. Vid mätning av det totala kolesterolet undersöks blodets kolesterolhalt.
Bekanta dig också med Vital hälsokontroll Bas, vilken inkluderar kolesterolmätning. Det finns även andra olika omfattande paket att välja emellan.
Vital hälsokontroll Bas innehåller flera olika mätvärden som ger mångsidig information om hur din kropp mår. Hälsokontrollen hjälper dig att enkelt se vilka värden som ligger inom referensvärdena och vad varje värde betyder samt hur du kan påverka värdena.
Mät även lipoproteiner
Ännu viktigare än kolesterolnivåerna som riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar är kvaliteten och antalet partiklar som transporterar fett i kroppen. Se även Hälsokontroll kolesterol och metabolism plus. Testet används i följande situationer: bedömning av risken för hjärt- och kärlsjukdomar, utredning av dyslipidemier samt uppföljning av kolesterolsänkande läkemedelsbehandling.
Innehåller till exempel undersökningar: apo A1, apo B och kvoten ApoB/A1. Testet används i följande situationer: bedömning av risken för hjärt- och kärlsjukdomar, utredning av dyslipidemier och uppföljning av kolesterolsänkande läkemedelsbehandling.
Vanliga frågor
Kolesterolmediciner, såsom statiner, minskar leverns produktion av kolesterol och ökar dess borttagning från blodomloppet, vilket sänker blodets kolesterolnivåer.
För att sänka triglyceriderna rekommenderas hälsosamma livsstilsvanor, såsom regelbunden motion, minskad alkoholkonsumtion, en hälsosam kost rik på fibrer samt låg på mättade fetter, och vid behov medicinering enligt läkares anvisningar.
Tillståndet i blodkärlen undersöks ofta med ultraljud, vilket ger information om kärlens struktur och blodflöde. Mätning av blodtryck och blodprov som mäter kolesterol och andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar är också viktiga.
En vuxen bör få mindre än 300 mg kolesterol per dag från kosten. Om personen har högt kolesterol, är rekommendationen mindre än 200 mg per dag.
Kolesterol är för högt när totala kolesterolet är över 5 mmol/l, LDL-kolesterol över 3 mmol/l eller HDL-kolesterol är under 1 mmol/l för män och under 1,2 mmol/l för kvinnor.
Kolesterol kan sänkas genom att äta hälsosamt, minska intaget av mättade fetter och kolesterol. Även genom att öka mängden fiberrika livsmedel i kosten och genom regelbunden fysisk aktivitet.
LDL-kolesterol anses vara för högt när dess koncentration i blodet överstiger 3 mmol/l. Höga LDL-värden ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, så det är viktigt att kontrollera dem för hälsans skull.
Det rekommenderas att friska vuxna mäter sitt kolesterol minst en gång vart femte år. Personer i riskgrupper och de som använder kolesterolmedicinering bör mäta sitt kolesterol oftare.
Förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar innefattar hälsosamma levnadsvanor: en balanserad kost, regelbunden motion, att sluta röka och en måttlig alkoholkonsumtion. Det är också viktigt att regelbundet kontrollera blodtryck, kolesterolvärden och blodsocker.
Kolesterol elimineras från kroppen via levern, som omvandlar det till galla. Gallan hjälper till att smälta fetter och elimineras från kroppen med avföringen.
Kolesterolnivåerna kan stiga snabbt, till och med inom några dagar, om kosten innehåller mycket mat rik på kolesterol och mättade fetter.
Kranskärlssjukdom diagnostiseras vanligtvis med ett belastningstest för hjärtat, EKG (elektrokardiogram) och blodprov som mäter hjärtmarkörer. Ibland kan även bilddiagnostiska undersökningar som ultraljud av hjärtat eller datortomografi användas.
LDL-kolesterol kan sänkas genom att minska mängden mättade fetter och kolesterol i kosten. Man bör även öka fiberinnehållet i kosten samt upprätthålla en regelbunden fysisk aktivitet.
Perifer artärsjukdom i nedre extremiteterna diagnostiseras vanligtvis genom en klinisk undersökning utförd av en läkare, samt olika diagnostiska tester. De vanligaste testerna är ankel-brachial index (ABI), som mäter blodtrycket i ankeln och armen, samt Doppler-ultraljud, som utvärderar blodflödet i artärerna. Vid behov kan även mer detaljerade bildtekniker som angiografi användas, för att ge en detaljerad bild av kärlens tillstånd.
Det totala kolesterolet beräknas genom att addera HDL-, LDL- och 20 procent av triglyceridvärdet. Detta ger en översikt över blodets kolesterolnivåer.
Kolesterolmedicinering kan påbörjas när livsstilsförändringar inte är tillräckliga för att sänka höga kolesterolnivåer och personen har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
HDL-kolesterolet kan höjas genom att lägga till hälsosamma fetter i kosten, såsom nötter, olivolja och fet fisk, samt genom regelbunden aerob träning.
Kolesterolnivåerna kan börja sjunka redan inom några veckor efter livsstilsförändringar, såsom förändringar i kost och ökad fysisk aktivitet. Med medicinering kan förändringarna synas ännu snabbare.
Triglycerider är fetter som cirkulerar i blodet och är en viktig energikälla i kroppen. Höga triglyceridnivåer ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
LDL, även kallat det “onda” kolesterolet, transporterar blodfetter såsom kolesterol i kroppen. LDL transporterar det mesta av kolesterolet i blodet till vävnaderna, men också till väggarna i artärerna. Överskott av kolesterol blir kvar i blodomloppet och kan byggas upp i artärernas väggar, vilket leder till förträngningar.
Regelbundna kontroller av kolesterol, samt att hålla kolesterolet på bra nivåer, är viktiga steg för att hålla sig frisk och för att kroppen ska må bra.
Apolipoprotein B (ApoB) är en riskmarkör för hjärt-och kärlsjukdom
Apolipoprotein B (ApoB) är ett bärarprotein som hjälper till att transportera LDL-kolesterol (även kallat det onda kolesterolet) samt andra skadliga fettmolekyler i blodet.
Ateroskleros (“åderförkalkning”)
ARTIKLAR De flesta riskfaktorer för åderförkalkning är kopplade till livsstil, även om ärftlighet också spelar en roll. Kort om åderförkalkning Åderförkalkning kan vara symtomfri under lång tid.
HDL – det goda kolesterolet
HDL-kolesterol kallas även för det “goda” kolesterolet, då höga HDL-värden bland annat kan minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.
Metabola syndromet (MBS) – symtom, orsaker och behandling
Metabola syndromet (MBS) avser ett tillstånd där en person har flera hälsofarliga störningar samtidigt.
Lipider är fett och fettliknande ämnen som cirkulerar i blodet
Lipider är essentiella fetter och fettliknande ämnen för kroppen.
Artikel uppdaterad:
21 november 2024