Urea är en restprodukt i kroppen
Urea är en restprodukt som bildas när kroppen bryter ner aminosyror och proteiner från mat vi har fått i oss,
Kort om urea
- Friska njurar tar effektivt bort urea från kroppen
- Män har en något högre ureakoncentration i blodet än kvinnor
- Leversvikt kan leda till ett lågt ureavärde.
Innehållsförteckning
Vad är urea?
Urea är en restprodukt som bildas när kroppen bryter ner aminosyror och proteiner efter att vi har ätit. Kroppen kan inte använda urea vilket är orsaken till att det måste tas bort från kroppen. Det mesta utsöndras genom njurarna i urinen och en liten del utsöndras genom huden och matsmältningskanalen.
Genom att analysera urea kan man få en uppfattning om njurfunktionen. Normalt finns små mängder kvar i blodomloppet. Vid större mängder urea i blodomloppet kan det vara ett tecken på nedsatt njurfunktion.
Vad innebär ett högt värde?
Ett högt värde kan ses vid exempelvis
- Nedsatt dirues, det vill säga en låg urinproduktion
- Njurdysfunktion vilket kan innefatta njurskador, njursvikt eller sjukdom
- Ökat proteinintag exempelvis genom föda
- Ökad proteinnedbrytning, exempelvis vid långvarigt sängläge, trauma eller feber
- Intag av läkemedel som är nefrotoxiska det vill säga läkemedel som orsakar njurskada
Vad innebär ett lågt värde?
Ett lågt värde kan ses vid exempelvis
- Hög diures, det vill säga en hög urinproduktion
- Leversvikt
- Ett lågt proteinintag
- Det sista skedet av graviditeten då fostret använder protein för att växa
- Undernäring
- Nefrotiskt syndrom, ett tillstånd där protein läcker ut från blodet till urinen. Du kan läsa mer om det här.
- Intag av vissa läkemedel som exempelvis diuretika och tillväxthormon
Vilka referensvärden gäller för Urea?
Kvinnor 18–50 år 2,6–6,4 mmol/L
Kvinnor > 50 år 3,1–7,9 mmol/L
Män 18–50 år 3,2–8,1 mmol/L
Män > 50 år 3,5–8,2 mmol/L
Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.
![]() | Medicinskt granskad av: Ron Liebkind Specialistläkare i allmänmedicin |
Vanliga frågor
I genomsnitt urinerar vuxna cirka 200–400 milliliter per gång. Denna mängd kan variera från person till person och beror bland annat på mängden vätska som intagits och på blåsans kapacitet. Det är normalt att urineringsfrekvensen och mängderna varierar under dagen.
Dialysbehandling kan utföras på två olika sätt: som hemodialys eller peritonealdialys. I hemodialys leds patientens blod genom en maskin som filtrerar bort slaggprodukter och överskottsvätska från blodet, och det renade blodet återförs till patienten. I peritonealdialys förs dialysvätska in i bukhålan via en kateter, där den samlar upp slaggprodukter och överskottsvätska, och vätskan byts regelbundet.
Vuxna urinerar i genomsnitt 1–2 liter per dygn. Urinmängden kan variera beroende på vätskeintag, omgivningens temperatur och personens hälsotillstånd. Det är viktigt att dricka tillräckligt med vätskor under dagen för att upprätthålla god hydrering och hälsa.
Frekvensen av dialys beror på patientens hälsotillstånd och läkares rekommendation. Vanligtvis utförs hemodialys tre gånger i veckan, och varje behandlingstillfälle varar ungefär 4 timmar. Peritonealdialys kan utföras manuellt flera gånger om dagen eller maskinellt under natten, då behandlingen sker dagligen.
Behandlingen av njursvikt beror på dess svårighetsgrad och orsak. Behandlingen kan inkludera medicinering, kostförändringar, reglering av vätskeintag och i vissa fall dialysbehandling eller njurtransplantation.
Njursvikt diagnostiseras vanligtvis med blod- och urintester som mäter värden som beskriver njurfunktionen, såsom kreatinin och urea. Vid behov kan även bilddiagnostiska undersökningar göras.
Njurfunktionen kan stödjas med hälsosamma livsstilsvanor, såsom ett tillräckligt vätskeintag, en balanserad kost, regelbunden motion och genom att undvika rökning och överdriven alkoholkonsumtion.
Njurskador kan uppstå till exempel på grund av långvarigt högt blodtryck, diabetes mellitus, vissa läkemedel eller giftiga ämnen som tungmetaller. Även inflammationer och autoimmuna sjukdomar kan skada njurarna.
Symtom på njursvikt inkluderar trötthet, svullnader särskilt i benen och ögonlocken, förändringar i urinens färg och mängd samt en allmän sjukdomskänsla.
Njurproblem kan visa sig som rygg- eller sidovärk, högt blodtryck, förändringar i urinens färg och återkommande urinvägsinfektioner.
Läs mer om ämnet
Leukocyter (vita blodkroppar) är en viktig del av immunförsvaret
11 februari 2022
Zink främjar hårväxt, hudhälsa och fertilitet
17 februari 2022
TSH reglerar sköldkörtelns funktion
31 januari 2022
Testosteron – det manliga könshormonet
18 mars 2022
Triglycerider är kroppens energireserver
7 februari 2022Vital är en del av vårdkoncernen Meliva AB
Vitals hälsokontroller är förebyggande och ger inget direkt svar på om du är frisk eller sjuk. När ett provsvar visar sig vara utanför referensvärde kan du bli rekommenderad av våra läkare att kontakta din ordinarie vårdcentral för vidare utredning.
Om du bor i Stockholm, Uppsala eller Göteborg kan du vända dig till någon av Melivas vårdcentraler. Vid behov av receptförnyelse eller digital lättakut kan du vända dig till Melivas digitala klinik. Klicka här för att läsa mer.

