Kreatinin undersöks för att bedöma njurfunktion, alltså hur effektivt dina njurar kan rena ditt blod från restprodukter och skadliga ämnen.
Kreatinin berättar om hur dina njurar fungerar
Kreatinin är ett protein som undersöks för att bedöma njurfunktion, alltså hur effektivt dina njurar kan rena ditt blod från restprodukter och skadliga ämnen.
I den här artikeln förklarar vi vad kreatinin är, varför man mäter det och hur man kan tolka olika nivåer av kreatinin.
Kort om kreatinin
- Kreatinin är ett protein som skapas i muskelvävnader
- Höga nivåer av kreatinin i blodet kan vara ett tecken på njursvikt
- Höga nivåer av kreatinin i blodet kan vara kopplade till symtom såsom trötthet, aptitlöshet och sjukdomskänsla
- Män producerar mer kreatinin än kvinnor
Vad är kreatinin?
När muskler kontraherar (drar ihop sig) frigörs kreatin, ett protein som sedan omvandlas till kreatinin. Kreatinin används inte av kroppen, utan filtreras via njurarna ut i urinen som en restprodukt.
Kreatininnivåer i blodet är proportionerliga mot muskelmassa och att genom att mäta kreatinin kan man utvärdera hur väl njurarna kan filtrera blodet.
Varför mäter man kreatinin?
Kreatinin-prover används för att få en uppfattning om, eller övervaka njurarnas funktion. Om nivåerna av kreatinin i blodet är avvikande så tyder det på att njurarnas filtrationsförmåga är nedsatt.
Det finns flera orsaker till att njurarnas filtrationsförmåga försämras, men de vanligast förekommande är till exempel allvarliga infektioner, diabetes, högt blodtryck, andra hjärt-och kärlsjukdomar och läkemedelspåverkan.
Kreatinvärden och muskelmassa
Mängden kreatinin i blodet är proportionerligt mot muskelmassa, därför har män på gruppnivå högre nivåer av kreatinin än kvinnor. På samma sätt har unga människor ofta mer muskelmassa och därmed högre nivåer av kreatinin.
Hos unga muskulösa män kan därför kreatininnivåerna ligga över referensvärdena, utan att det föreligger någon njurskada.
Hos äldre, som ofta har mindre muskelmassa frigörs mindre mängder kreatinin. Men på grund av att njurarnas filtreringsförmåga naturligt minskar med åldern ses ändå stabila kreatininvärden hos friska personer.
Vilka är referensintervallen för kreatinin?
Följande referensvärden gäller för kreatinin:
Kvinnor > 18 år: 45 – 90 µmol/L
Män > 18 år: 50 – 100 µmol/L
Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.
Vad innebär förhöjda nivåer av kreatinin (högt kreatinin)?
Höga nivåer av kreatinin i blodet tyder på att njurarnas filtrationsförmåga är nedsatt. Det kallas för njursvikt, ett tillstånd som antingen är temporärt eller kroniskt. Det är därför mycket viktigt att utreda den bakomliggande orsaken till höga nivåer av kreatinin.
Vid allvarlig njursvikt kan kreatininnivåerna öka till 500–1 000 µmol / l eller högre. För att akut åtgärda tillståndet behöver man då i vissa fall dialys, det vill säga artificiell filtrationsbehandling.
Förutom njursvikt kan kreatinin också förhöjas vid följande tillstånd:
- Vätskebrist och uttorkning
- Hög muskelmassa
- Tung fysisk ansträngning
- Njursten
- Svår prostataförstoring
- Allvarlig infektion
Höga nivåer av kreatinin i blodet kan orsaka symtom som trötthet, aptitlöshet, förändringar i sammansättningen eller urinering, illamående och muskelkramper.
Vad innebär låga nivåer av kreatinin?
Låga nivåer av kreatinin beror oftast inte på någon sjukdom utan orsakas istället av bland annat:
- Liten muskelmassa
- Svälttillstånd
- Graviditet
Medicinskt granskad av: Oskar Nordlund Medicinskt ansvarig läkare |
Vanliga frågor
I genomsnitt urinerar vuxna cirka 200–400 milliliter per gång. Denna mängd kan variera från person till person och beror bland annat på mängden vätska som intagits och på blåsans kapacitet. Det är normalt att urineringsfrekvensen och mängderna varierar under dagen.
Dialysbehandling kan utföras på två olika sätt: som hemodialys eller peritonealdialys. I hemodialys leds patientens blod genom en maskin som filtrerar bort slaggprodukter och överskottsvätska från blodet, och det renade blodet återförs till patienten. I peritonealdialys förs dialysvätska in i bukhålan via en kateter, där den samlar upp slaggprodukter och överskottsvätska, och vätskan byts regelbundet.
Vuxna urinerar i genomsnitt 1–2 liter per dygn. Urinmängden kan variera beroende på vätskeintag, omgivningens temperatur och personens hälsotillstånd. Det är viktigt att dricka tillräckligt med vätskor under dagen för att upprätthålla god hydrering och hälsa.
Frekvensen av dialys beror på patientens hälsotillstånd och läkares rekommendation. Vanligtvis utförs hemodialys tre gånger i veckan, och varje behandlingstillfälle varar ungefär 4 timmar. Peritonealdialys kan utföras manuellt flera gånger om dagen eller maskinellt under natten, då behandlingen sker dagligen.
Behandlingen av njursvikt beror på dess svårighetsgrad och orsak. Behandlingen kan inkludera medicinering, kostförändringar, reglering av vätskeintag och i vissa fall dialysbehandling eller njurtransplantation.
Njursvikt diagnostiseras vanligtvis med blod- och urintester som mäter värden som beskriver njurfunktionen, såsom kreatinin och urea. Vid behov kan även bilddiagnostiska undersökningar göras.
Njurfunktionen kan stödjas med hälsosamma livsstilsvanor, såsom ett tillräckligt vätskeintag, en balanserad kost, regelbunden motion och genom att undvika rökning och överdriven alkoholkonsumtion.
Njurskador kan uppstå till exempel på grund av långvarigt högt blodtryck, diabetes mellitus, vissa läkemedel eller giftiga ämnen som tungmetaller. Även inflammationer och autoimmuna sjukdomar kan skada njurarna.
Symtom på njursvikt inkluderar trötthet, svullnader särskilt i benen och ögonlocken, förändringar i urinens färg och mängd samt en allmän sjukdomskänsla.
Njurproblem kan visa sig som rygg- eller sidovärk, högt blodtryck, förändringar i urinens färg och återkommande urinvägsinfektioner.
Hälsokontroll Total Plus ger dig en bred bild av din hälsa och inkluderar 35 värden som tillsammans bildar en omfattande nulägesanalys av de viktigaste värdena i din kropp.
Hälsokontroll Total inkluderar 27 värden och är en omfattande hälsokontroll för dig som vill ha en grundlig koll på de viktigaste områdena som påverkar din hälsa.
Hälsokontroll Bas inkluderar 20 värden och är en grundläggande hälsokontroll för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar din hälsa.
10 saker du kanske inte visste om testosteron
Testosteron är mycket mer än bara ett könshormon – 10 saker som du kanske inte kände till om testosteron och testosteronbrist.
ALAT och leverhälsa
Levern bearbetar och bryter ner farliga ämnen. ALAT visar hur levern mår, förhöjda värden indikerar leverskada.
Albumin återspeglar vätskebalansen i kroppen
Albumin produceras i levern och har två viktiga funktioner, att reglera kroppens vätskenivåer samt att transportera viktiga näringsämnen till kroppens vävnader.
CRP mäter inflammationsnivån i kroppen
C-reaktivt protein, eller förkortningen CRP är ett protein som produceras av levern. Nivåerna av CRP i blodet stiger kraftigt vid inflammatoriska tillstånd som bland annat kan orsakas av sjukdomar och infektioner.
Diabetes – en av våra vanligaste folksjukdomar
Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att man har för mycket socker i blodet. Övervikt, dåliga kostvanor och för lite motion är riskfaktorer.
Ferritin och järnbrist
Ferritin är ett protein som kroppen använder för att lagra järn. Genom att mäta sina nivåer av ferritin får man därför en bild av kroppens järnnivåer, har man låga ferritinnivåer indikerar det järnbrist.
Artikel uppdaterad:
5 september 2024