Hälsokontroll Total Plus ger dig en bred bild av din hälsa och inkluderar 35 värden som tillsammans bildar en omfattande nulägesanalys av de viktigaste värdena i din kropp.
GFR (glomerulär filtrationshastighet)
GFR-undersökningen används vanligtvis för att bedöma njurfunktionen.
Glomerulär filtrationshastighet (GFR)
- Den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) beskriver njurfunktionen.
- Den glomerulära filtrationshastigheten ger ett mer exakt värde på njurfunktionen än enbart kreatinin.
- Onormalt låg GFR indikerar njurinsufficiens.
Njurundersökning
Njurfunktionen har länge bedömts med kreatininanalys. Den glomerulära filtrationshastigheten är emellertid en mer exakt analys på njurfunktionen än enbart kreatinin.
Varför görs en GFR-undersökning?
Glomerulär filtrationshastighet (GFR) är ett mått på hur väl njurarna filtrerar blodet. GFR mäts i milliliter per minut och avser den hastighet med vilken blodet renas från avfallsprodukter och överskottsvätska.
Njurfunktionen kan försämras till följd av sjukdomar (t.ex. diabetes, förhöjt blodtryck, hjärtsjukdomar) eller vissa mediciner. Därför följs njurfunktionen i samband med många långvariga sjukdomar eller förändringar i medicineringen.
Njurarna bör vara i ett stabilt tillstånd då undersökningen görs, eftersom undersökningen inte är lämplig för bedömning av akut njurinsufficiens.
Vilka faktorer kan påverka GFR-värdet?
GFR-värdet påverkas av samma faktorer som kreatinin. Kreatinin kommer från musklerna, vilket är anledningen till att hög muskelmassa höjer kreatininvärdet och låg muskelmassa sänker det.
Hos män produceras mer kreatinin än hos kvinnor, eftersom män har mer muskelmassa än kvinnor.
Åldern påverkar också värdena, eftersom njurfunktionen minskar naturligt med åldern, liksom muskelmassan.
En nedsatt njurfunktion kan diagnostiseras genom ett förhöjt kreatininvärde och ett sänkt GFR-värde.
Extra läsning
CKD-EPI-formel
Det finns flera formler för att bestämma GFR-värdet, såsom CKD-EPI-formeln (Chronic Kidney Disease Epidemiology Collaboration). CKD-EPI-formeln är inte lämplig för barn och används endast för vuxna i åldern 18 år och äldre. CKD-EPI-formeln tar inte hänsyn till personens vikt. Resultatet av beräkningen redovisas som normaliserat per den genomsnittliga kroppsytan hos vuxna, 1,73 m2.
Cockcroft-Gaults formel
GFR-värdet kan också beräknas med den mer exakta Cockcroft-Gault-formeln som tar hänsyn till personens vikt.
GFR = (140 – ålder) x vikt (kg) / a x P-krea (µmol/l), där a = 0,8 för män och 0,95 för kvinnor
Vanliga frågor
I genomsnitt urinerar vuxna cirka 200–400 milliliter per gång. Denna mängd kan variera från person till person och beror bland annat på mängden vätska som intagits och på blåsans kapacitet. Det är normalt att urineringsfrekvensen och mängderna varierar under dagen.
Dialysbehandling kan utföras på två olika sätt: som hemodialys eller peritonealdialys. I hemodialys leds patientens blod genom en maskin som filtrerar bort slaggprodukter och överskottsvätska från blodet, och det renade blodet återförs till patienten. I peritonealdialys förs dialysvätska in i bukhålan via en kateter, där den samlar upp slaggprodukter och överskottsvätska, och vätskan byts regelbundet.
Vuxna urinerar i genomsnitt 1–2 liter per dygn. Urinmängden kan variera beroende på vätskeintag, omgivningens temperatur och personens hälsotillstånd. Det är viktigt att dricka tillräckligt med vätskor under dagen för att upprätthålla god hydrering och hälsa.
Frekvensen av dialys beror på patientens hälsotillstånd och läkares rekommendation. Vanligtvis utförs hemodialys tre gånger i veckan, och varje behandlingstillfälle varar ungefär 4 timmar. Peritonealdialys kan utföras manuellt flera gånger om dagen eller maskinellt under natten, då behandlingen sker dagligen.
Behandlingen av njursvikt beror på dess svårighetsgrad och orsak. Behandlingen kan inkludera medicinering, kostförändringar, reglering av vätskeintag och i vissa fall dialysbehandling eller njurtransplantation.
Njursvikt diagnostiseras vanligtvis med blod- och urintester som mäter värden som beskriver njurfunktionen, såsom kreatinin och urea. Vid behov kan även bilddiagnostiska undersökningar göras.
Njurfunktionen kan stödjas med hälsosamma livsstilsvanor, såsom ett tillräckligt vätskeintag, en balanserad kost, regelbunden motion och genom att undvika rökning och överdriven alkoholkonsumtion.
Njurskador kan uppstå till exempel på grund av långvarigt högt blodtryck, diabetes mellitus, vissa läkemedel eller giftiga ämnen som tungmetaller. Även inflammationer och autoimmuna sjukdomar kan skada njurarna.
Symtom på njursvikt inkluderar trötthet, svullnader särskilt i benen och ögonlocken, förändringar i urinens färg och mängd samt en allmän sjukdomskänsla.
Njurproblem kan visa sig som rygg- eller sidovärk, högt blodtryck, förändringar i urinens färg och återkommande urinvägsinfektioner.
Kreatinin undersöks för att bedöma njurfunktion, alltså hur effektivt dina njurar kan rena ditt blod från restprodukter och skadliga ämnen.
8 skäl till att göra en hälsokontroll via blodprov
Att ta sin hälsa i sina egna händer börjar med att förstå sin kropp. Ett bra första steg är att förstå kroppens viktigaste värden genom ett blodprov.
Minska saltet och sänk blodtrycket
Flera studier visar tydligt att ett minskat saltintag kan sänka blodtrycket. Ju mer du minskar sitt saltintag, desto mer sänks ditt blodtryck.
Artikel uppdaterad:
3 september 2024