Hem / Artiklar / Tarmbakterier påverkar hälsa och välbefinnande

Tarmbakterier påverkar hälsa och välbefinnande

Tarmen påverkar vår hälsa på många sätt. Tarmens mikrobiom kan man själv påverka. Miljön och arvet har också sina effekter, men vår tarms välbefinnande beror mycket också på våra egna val och vår kost.

Tarmmikrober

Mikroberna i matsmältningskanalen utgör människans största mikrobiom.
Tarmmikroberna deltar bland annat i att ta hand om vårt immunförsvar och vår hälsa.
Tarmens mikrobiom kan påverkas av livsstil.

Innehållsförteckning

Vad är tarmens mikrobiom?

Mikroberna i matsmältningskanalen utgör människans största mikrobiom. Mikrober lever också till exempel på huden. De flesta mikrober lever i tjocktarmen. Cirka hälften av avföringens massa är bakterier. Den samling av olika bakteriearter kallas för mikrobiom.

Tarmen påverkar vår hälsa på många sätt. Tarmens mikrobiom kan man själv påverka. Miljön och arvet har också sina effekter, men vår tarms välbefinnande beror också mycket på våra val och kost. Stress påverkar också tarmens mikrobiom.

Tarmens mikrobiom påverkar vår hälsa. Därför är det viktigt att ta hand om tarmen.

Vad är tarmmikrober?

Med tarmmikrober avses de bakterier som lever i tarmen. De flesta tarmbakterierna lever i tjocktarmen, men även i tunntarmen finns mikrober. Mikrobernas aktivitet ökar ju längre ner i tunntarmen maten förflyttar sig.

Mikrober lever i människans kropp, till exempel i tarmen, munnen och på huden. I tarmen lever flera hundra om inte över tusen olika bakteriearter. Alla dessa är inte kända, än mindre deras effekter på vår hälsa.

I tjocktarmen finns det upp till 1,5 kilogram mikrobiom. Det lönar sig att ta hand om alla dessa kompisar. Tarmens mikrobiom kan påverkas av livsstil och kost.

Tarmmikrober utsöndrar och producerar otaliga kopplingar som påverkar människans immunförsvar och kroppens funktion. Kopplingarna påverkar hormoner, neurotransmittorer och inflammatoriska faktorer.

Tarmmikrober påverkar också direkt tarmväggens genomsläpplighet. Bakterierna påverkar nedbrytningen och upptaget av näringsämnen samt producerar vitaminer.

En del av tarmmikroberna bor på slemhinnans yta och en del i tarmens innehåll.

Tarmens balans är ofta störd på grund av antibiotikakurer.

Vilka är tarmflorans uppgifter?

Tarmmikroberna har många uppgifter i kroppen. De påverkar både humöret och det fysiska tillståndet. Bakterierna deltar i nedbrytningen av kolhydrater i tarmen och bidrar till upptaget av vissa vitaminer.

De goda mikroberna skyddar också mot patogener, det vill säga sjukdomsframkallande mikroorganismer.

Tarmbakteriernas uppgifter:

bryta ner kolhydrater (fermentation)
främja immunsystemets normala funktion
fungera som skydd mot patogener
hjälpa till med upptaget av K– och B-vitaminer samt magnesium, kalcium och järn
hjälpa till med produktionen av galla.

Serotonin och dopaminproduktionen i tarmen

Mikroberna i tunntarmen producerar humörpåverkande kopplingar som serotonin och dopamin. Tarmbakterier producerar förstadier till serotonin som påverkar humöret.

Serotonin påverkar till exempel humör, sexuella funktioner, minnets funktion, vakenhet samt reglering av aggression. En minskad nivå av serotonin är en av grundorsakerna till depression. Största delen av serotonin produceras i tarmen.

Dopamin är en neurotransmittor i centrala nervsystemet som orsakar känslor av välbehag, har en uppiggande effekt och deltar i regleringen av känslor. Dopamin förbättrar också inlärningen. En del av dopaminet kommer från tarmen.

Hur bildas tarmfloran under barndomen?

Människans mikrobioms mångfald börjar redan under graviditeten, men särskilt under förlossningen. Mikrobiotan utvecklas särskilt under de första åren, och även under hela livet.

Tidigare har man betonat nyföddas mikrobioms uppkomst under förlossningen, men enligt nuvarande kunskap finns moderns bakterier redan i moderkakan, fostervattnet och navelsträngen. Bakteriers gener som hittats i moderkakan och fostret kan vara härstammande från moderns bakterieflora, utan att det nödvändigtvis sker någon bakterietillväxt där.

Faktorer som påverkar bakteriestammarna inkluderar bland annat:

förlossningssätt
amning
miljö.

Varje person utvecklar en unik mikrobiota under barndomen.

Utvecklingen till en vuxenlik mikrobiota tar två till tre år. Under denna tid diversifieras mikrobiotan, tills den slutligen innehåller mest firmikuter, bakteroider, aktinobakterier, proteobakterier och verrucomikrober.”

En tredjedel av bakteriestammen erhålls från amning. Amning minskar till exempel risken för luftvägsinfektioner, öroninflammationer och diabetes hos barn, och ammade barn blir sällan överviktiga.

Mikrobiotan förändras dock också under livet till exempel på grund av kost, livsstil och miljöfaktorer.

Se till att få tillräckligt med fiber

Hälsosamma bakterier gillar fiberrik mat, såsom grönsaker och till exempel fullkorn.

Svenskar får i genomsnitt för lite fiber i sin kost. Detta gäller både kvinnor och män.

Tillräckligt fiberintag kan bli ett problem till exempel på en lågkolhydrat-, ketogen– eller glutenfri kost.

Fiber kan generellt sägas vara av två typer: olöslig och löslig fiber, men i verkligheten är indelningen inte så strikt.

Tillräckligt fiberintag påverkar hälsan på ett omfattande sätt; fiber har också en effekt på till exempel risken för kärlsjukdomar, övervikt och diabetes typ 2.

Vanliga frågor

Tarmhälsan kan förbättras med en mångsidig kost som innehåller mycket fibrer, probiotika och magra proteinkällor. Det är också viktigt att dricka tillräckligt med vatten och undvika överdriven konsumtion av alkohol och bearbetade livsmedel. Regelbunden motion och stresshantering spelar också en nyckelroll i att främja tarmhälsan.

För att minska svullnad är det viktigt att dricka tillräckligt med vatten, undvika överkonsumtion av salt och öka andelen fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker och fullkornsprodukter i kosten. Motion hjälper också till att aktivera kroppens vätskecirkulation och kan därmed lindra svullnad. Om svullnaden är återkommande eller om det finns andra symtom, bör man söka sig till en professionell inom vården.

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) diagnostiseras ofta med en kombination av symtombedömning, laboratorietester, såsom mätning av inflammation, samt bilddiagnostiska undersökningar och endoskopisk undersökning av tarmen.

Effekterna av FODMAP-dieten kan börja synas redan efter några dagar, men det rekommenderas vanligtvis att prova dieten i minst 3-6 veckor för att kunna bedöma dess effekter på magens funktion och symtom på ett omfattande sätt. Varje person reagerar individuellt på dieten, så för vissa kan effekterna börja kännas snabbare än för andra.

Symtom på tjocktarmscancer kan inkludera förändringar i tarmfunktionen (som diarré eller förstoppning), blod i avföringen, buksmärta, trötthet och viktnedgång utan tydlig anledning. Symtomen kan variera och kan ofta påminna om övriga tarmsjukdomar.

Symtom på irriterad tjocktarm inkluderar bland annat magont, uppblåsthet, gasbildning, diarré eller förstoppning. Symtomen kan variera och deras intensitet växla. För många patienter förvärras symtomen av stress eller intag av vissa livsmedel, såsom fet eller kryddstark mat.

Diagnosen av Crohns sjukdom baseras på en kombination av symtom, kliniska undersökningar, laboratorietester och bildgivande studier. Vanligtvis används endoskopi där prover tas från tarmens slemhinna för histologisk undersökning. Blodprov kan mäta inflammation och specifika antikroppar som är vanliga vid Crohns sjukdom.

IBS (irriterande tarmsyndrom) diagnostiseras baserat på beskrivningen av symtom och deras varaktighet. Diagnosen görs ofta genom att utesluta andra möjliga sjukdomar som kan orsaka liknande symtom.