Hälsokontroll Premium Kvinna är Vitals mest omfattande hälsokontroll och inkluderar 41 värden som ger dig viktig information om hur din kropp mår.
Prediabetes är ett förstadium till diabetes
Det är viktigt att identifiera prediabetes, eftersom det i detta skede fortfarande är möjligt att förhindra uppkomsten av vuxendiabetes i de flesta fall.
Kort om prediabetes
- Prediabetes är ett förstadium till diabetes.
- Alla med typ 2- eller vuxendiabetes har också gått igenom prediabetes-skedet.
- Prediabetes är en fas utan symtom och förbises därför lätt.
- Prediabetes diagnostiseras genom kontroll av fastesocker som då visar på värden på plasmaglukos mellan 6,1- 6,9 eller via ett sockerbelastningstest.
- Prediabetes behandlas i första hand genom att göra förändringar i de egna levnadsvanorna.
Vad är prediabetes?
Prediabetes är ett tillstånd där blodsockernivåerna är förhöjda, men man har ännu inte diabetes. Prediabetes är alltså ett förstadium till diabetes. Blodsockret kan vara förhöjt flera år innan diabetes diagnostiseras. Alla med typ 2- eller vuxendiabetes har också gått igenom prediabetes-skedet.
Prediabetes kan ses som kroppens sista varning och en uppmaning att ändra levnadsvanorna innan diabetes bryter ut. I prediabetes-skedet är det viktigt att vara extra noga med vad man äter och hur man rör på sig. Att ändra levnadsvanorna i en hälsosammare riktning kan fördröja eller till och med förhindra uppkomsten av typ 2-diabetes hos vuxna.
Vem har risk att utveckla prediabetes?
Orsaken till stigande blodsocker och utvecklingen av prediabetes finns främst i levnadsvanorna men genetisk predisposition kan också påverka utvecklingen av sjukdomen. Ärftlig predisposition för störningar i glukosmetabolismen är mycket vanlig, och många överviktiga riskerar att utveckla typ 2-diabetes i framtiden. Diabetes kan också förekomma hos en person som inte har en familjehistoria av diabetes.
I synnerhet är bukfetma en riskfaktor för typ 2-diabetes eftersom ansamling av fett i bukhålan och levercellerna leder till insulinresistens. Insulinresistens är en störning i bukspottkörtelns produktion av insulin, vilket leder till att effekten av insulin på cellerna minskar och blodsockret kan stiga.
Förutom övervikt och särskilt bukfetma är andra faktorer som predisponerar för prediabetes och typ 2-diabetes ohälsosam kost, för lite motion, hög ålder, metaboliskt syndrom, sömnbrist, rökning och graviditetsdiabetes. Låggradig inflammation, som har uppstått i kroppen som ett resultat av levnadsvanorna under åren, kan också bidra till utvecklingen av diabetes hos vuxna.
Du kan enkelt mäta dina egna blodsockernivåer och andra värden som är viktiga för din hälsa genom Vital.
Fastställande av prediabetes
Prediabetes utvecklas långsamt i kroppen under flera år eller till och med årtionden och kan vara helt symtomfri. Liksom diabetes kan prediabetes detekteras genom blodprov.
I undersökningarna används bland annat ett sockerbelastningstest. Blodsockret mäts efter fasta och två timmar efter intag av en sockerlösning. Om ett av värdena ger ett avvikande resultat tolkas det som en blodsockerstörning och en risk att utveckla diabetes.
Förutom sockerbelastningstest kan B-HbA1c användas för att diagnostisera prediabetes och diabetes. HbA1c = långtidsblodsocker och är en form av glykerat hemoglobin. Blodets glukoshalt, P-Glukos, kan också användas.
Eftersom symtomen på stigande blodsocker kan vara mycket milda, är det också bra att mäta blodsockernivåerna hos personer med normal vikt som inte hör till riskgruppen, om deras tillstånd förändras.
Om du redan har genomfört en hälsokontroll via Vital får du resultaten presenterade i en tydlig resultatrapport, där värdena jämförs med referensvärdena.
Symtom på prediabetes
Prediabetes kan vara helt symtomfri eller orsaka mycket milda symtom som kan vara svåra att identifiera. Skedet av förhöjt blodsocker, eller prediabetes, varar ofta i åratal och man kan också vänja sig vid symtomen med tiden.
Symtomen på prediabetes är till stor del desamma som symtomen på diabetes men mycket mildare.
De vanligaste symtomen är bland annat:
- trötthet
- frekvent urinering och stora mängder urin
- torr mun
- ökad törst
- trög tankegång
- fluktuationer i synen
- domningar eller stickningar i händerna eller fötterna
Hos äldre kan högt blodsocker också leda till minskat välbefinnande och funktionsförmåga samt förvirring. Hos äldre och barn kan en ökning av mängden urin leda till sängvätning. Symtomen kan också vara mycket olika beroende på person.
Om blodsockernivån har varit hög under lång tid kan kroppen ha vant sig vid högt blodsocker, och det kan finnas lindriga eller inga symtom. Om däremot blodsockernivån för det mesta håller sig på en bra nivå kan även en liten ökning av blodsockernivån lätt orsaka symtom.
Symtomen kan också vara relaterade till en annan sjukdom, så det är viktigt att söka läkarvård om man misstänker en sjukdom.
Behandling av prediabetes
I en frisk kropp kontrollerar insulin att blodsockret inte stiger för högt. Vid typ 1-diabetes producerar bukspottkörteln inte tillräckligt med insulin, men vid typ 2-diabetes och prediabetes beror ökningen av blodsockret vanligtvis på ohälsosamma levnadsvanor. Prediabetes behandlas i första hand genom att göra förändringar i de egna levnadsvanorna.
Vid både prediabetes och alla andra typer av diabetes baseras behandlingen på kontroll av vikt och blodsocker genom ändrade levnadsvanor, vilket också främjar kardiovaskulär hälsa.
Redan en viktminskning på några kilo minskar risken för diabetes avsevärt, för när man går ner i vikt försvinner fett snabbare från bukhålan än från under huden. Fett som ackumuleras i de inre organen kan effektivt minskas genom att motionera och ändra sina matvanor.
En livsstilsförändring i prediabetes-skedet kan förhindra uppkomsten av typ 2-diabetes eller skjuta upp behovet av att påbörja läkemedelsbehandling. Behandlingen av prediabetes och diabetes (inkl. livsstilsförändring) bör alltid påbörjas så tidigt som möjligt.
Diabetesens uppkomst kan påverkas med levnadsvanorna
Typ 2-diabetes, som prediabetes mycket ofta leder till, är en allvarlig och ärftlig sjukdom, vars uppkomst påverkas avsevärt av levnadsvanorna. Man bör lära sig hälsosamma levnadsvanor senast när prediabetes diagnostiseras.
Eftersom i synnerhet övervikt och bukfetma, för lite motion, rökning samt felaktiga matvanor ökar risken för sjukdomen avsevärt, kan risken påverkas kraftigt. Risken för att utveckla sjukdomen är särskilt hög hos dem med ärftliga faktorer som predisponerar för diabetes.
Genom att lägga till motion i vardagen och ompröva sina matvanor kan man förhindra eller åtminstone fördröja uppkomsten av diabetes. En hälsosam kost som ger alla nödvändiga skyddande näringsämnen och vitaminer gör att man håller sig frisk och mår bra.
Vanliga frågor
Kolhydratintaget för diabetiker bör planeras individuellt tillsammans med en sakkunnig inom hälsovården. Det rekommenderas generellt att kolhydrater utgör cirka 45-60 % av det dagliga energiintaget, men mängden kan variera beroende på typen av diabetes och mål för behandling.
Metformin verkar genom att sänka blodsockernivåerna och förbättra kroppens förmåga att använda insulin effektivt. Det är en vanligt använd medicin för behandling av typ 2-diabetes. Metformin minskar leverns produktion av glukos och ökar musklernas användning av glukos, vilket hjälper till att sänka blodsockret. Dessutom kan det ha en gynnsam effekt på hjärt- och kärlhälsan och hjälpa till med vikthantering.
Neuropati börjar vanligtvis gradvis. De första symptomen kan vara domningar, stickningar eller pirrningar, särskilt i fötter och händer. Symptomen beror på nervskador som kan orsakas av många olika faktorer, såsom diabetes, vitaminbrist, infektioner eller exponering för toxiner. Utvecklingen av neuropati kan vara långsam, och symptomen kan förvärras över tid om den underliggande orsaken inte behandlas.
Förebyggande av diabetes inkluderar en hälsosam kost, regelbunden motion, att man upprätthåller en normalvikt och undviker rökning. Dessa åtgärder kan minska särskilt risken för typ 2-diabetes.
Ett glukostoleranstest utförs genom att låta personen dricka en glukoslösning, varefter blodsockerförändringar mäts flera gånger under de följande timmarna. Testet hjälper till att bedöma hur väl kroppen hanterar glukos.
Symtom på diabetes inkluderar konstant törst, frekvent behov av att urinera, trötthet, suddig syn och långsamt läkande sår. Symtomen kan utvecklas gradvis, särskilt vid typ 2-diabetes.
Diabetesmedicinering börjar man med vanligtvis när livsstilsförändringar inte är tillräckliga för att kontrollera blodsockernivåerna. Typen och doseringen av medicinering beror på typen av diabetes och patientens individuella behov.
Typ 1-diabetes uppstår när kroppens immunsystem förstör de celler i bukspottkörteln som producerar insulin. Detta leder till en brist på insulin, vilket kräver livslång insulinbehandling.
Det är viktigt för personer med diabetes att följa en balanserad kost som hjälper till att kontrollera blodsockernivåerna. Kosthållningen bör innehålla mycket fibrer, lite socker och mättat fett samt tillräckligt med protein. Regelbundenhet i måltider och mellanmål samt noggrann övervakning av mängden kolhydrater är också centrala faktorer för att balansera blodsockret.
Insulin är ett hormon som produceras av bukspottkörteln och hjälper till att reglera blodsockernivån. När du äter omvandlar din kropp maten till glukos, som är den primära energikällan. Insulin hjälper glukos att flyttas från blodbanan till cellerna, där det används som energi. Om kroppen är insulinresistent reagerar inte cellerna normalt på insulin, vilket kan leda till ökade blodsockernivåer och på lång sikt öka risken för typ 2-diabetes.
Typ 2-diabetes utvecklas ofta på grund av övervikt, brist på motion och ohälsosamma matvanor. Genetiska faktorer påverkar också risken.
Insulinresistens kan visa sig på många olika sätt. Typiska symtom inkluderar trötthet, särskilt efter måltider, ökad midjemått, högt blodtryck och ojämn blodsockernivå. Långvarig insulinresistens kan också leda till att mörka, sammetliknande fläckar uppträder på huden, särskilt i nacken och armhålorna. Dessa symtom kan tyda på att kroppen inte använder insulin effektivt.
Behandling av diabetes inkluderar övervakning av blodsocker, kosthantering, motion samt vid behov medicinering. Personer med typ 1-diabetes behöver insulin, medan personer med typ 2-diabetes ofta kan hantera sin sjukdom med livsstilsförändringar och orala mediciner.
För att korrigera insulinresistens är det viktigt att fokusera på hälsosamma livsstilar. Kosten bör innehålla rikligt med fibrer och magra proteinkällor samt bör man begränsa intaget av enkla kolhydrater och mättade fetter. Regelbunden motion, såsom aerob träning och styrketräning, hjälper till att förbättra insulin känsligheten. Dessutom är tillräcklig sömn och stresshantering avgörande. Ibland kan medicinering utskriven av en läkare vara nödvändig för att hantera insulinresistensen.
Diabetes kan utvecklas när kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin eller när kroppens celler inte reagerar effektivt på insulin. Typ 1-diabetes beror vanligtvis på en autoimmun reaktion, medan typ 2-diabetes ofta är relaterad till livsstilen och genetiska faktorer.
Diabetes diagnostiseras med blodprov som mäter blodsocker och HbA1c-värde. Diagnosen bekräftas om fasteblodsockret upprepade gånger är högt eller om HbA1c-värdet överskrider en viss gräns.
Hälsokontroll Premium Man är Vitals mest omfattande hälsokontroll och inkluderar 41 värden som ger dig viktig information om hur din kropp mår.
Hälsokontroll Total Plus ger dig en bred bild av din hälsa och inkluderar 35 värden som tillsammans bildar en omfattande nulägesanalys av de viktigaste värdena i din kropp.
Anemi – symtom, behandling och orsaker
Anemi kan orsakas av många olika orsaker. Orsaken till anemi måste alltid fastställas innan behandling inleds.
Diabetes – en av våra vanligaste folksjukdomar
Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att man har för mycket socker i blodet. Övervikt, dåliga kostvanor och för lite motion är riskfaktorer.
D-vitamin är extra viktigt för nordbor
Får du i dig tillräckligt med D-vitamin? Lär dig vad D-vitamin är bra för, vilken kost som fyller på dina lager, och hur du kan mäta din vitamin D-nivå.
Alkohol påverkar hälsan på många sätt
Alkohol har en förlamande effekt på centrala nervsystemet under berusning och kan efter långvarig användning försämra minnet och äventyra hälsan.
CRP mäter inflammationsnivån i kroppen
C-reaktivt protein, eller förkortningen CRP är ett protein som produceras av levern. Nivåerna av CRP i blodet stiger kraftigt vid inflammatoriska tillstånd som bland annat kan orsakas av sjukdomar och infektioner.
Erytrocyter (EPK) anger mängden röda blodkroppar i blodet
Röda blodkroppar, eller erytrocyter har som uppgift att transportera syre till kroppens vävnader.
Artikel uppdaterad:
3 september 2024