990 kr
Hälsokontroll Total inkluderar analys av 25 viktiga hälsomarkörer. Perfekt för dig som vill testa många viktiga värden i kroppen. Snabba svar, tydliga resultat och läkarkommentar.
Irritabel tarm (IBS) – Symtom, behandling och FODMAP-diet
Irritabel tarm, även känd som Irritable Bowel Syndrome (IBS), kallades tidigare för irriterad tjocktarm.
Kort om IBS
- Symtom som uppblåsthet, olika typer av magsmärtor, förstoppning och diarré kan indikera IBS.
- Orsaken till IBS är okänd.
- Det finns inget specifikt laboratorietest eller undersökning för att diagnostisera IBS.
- Det primära är att behandla symtomen med FODMAP-dieten och undvika livsmedel som orsakar symtom.
Vad är irritabel tarm, eller IBS?
Irritabel tarm, även känd som Irritable Bowel Syndrome (IBS), kallades tidigare för irriterad tjocktarm. Symtom som uppblåsthet, olika typer av magsmärtor, förstoppning och diarré kan indikera IBS.
Trots att IBS kan vara besvärligt kan egenvård effektivt lindra symtomen. Det kräver förändringar i livsstil och kostvanor, men kan återställa livskvaliteten. Det finns ingen universell behandling för IBS, men livsstilsförändringar påverkar i hög grad mängden symtom.
Humör, sjukdomar, stress och framför allt kosten påverkar tarmens funktion. Varje enskild person behöver en individuell kostbehandling eftersom vissa livsmedel fungerar för en del men inte för andra.
IBS är ett tillstånd i de stora matsmältningsorganen, som kännetecknas av kramper, smärtor, förstoppning, uppblåsthet, gasbildning och diarré. Tillståndet är ofta långvarigt och symtomens intensitet kan variera över tid.
Endast ett fåtal personer med IBS upplever allvarliga symtom. De flesta kan kontrollera tillståndet genom kost och andra livsstilsförändringar.
Riskgrupper för IBS
Många människor upplever ibland symtom som liknar IBS. Tillståndet utvecklas dock lättare hos:
- Yngre personer. De flesta drabbade är under 50 år.
- Kvinnor. Tillståndet är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Östrogenbehandling under klimakteriet är också en riskfaktor.
- Personer med genetiskt anlag.
- Personer med psykiska problem. Ångest, depression och andra psykiska problem är kopplade till IBS. En traumatisk bakgrund kan också öka risken.
Vad orsakar IBS?
Orsaken till IBS är okänd. Tarmens funktion är nedsatt, även om inga specifika fel kan hittas vid grundliga undersökningar.
Vissa personer producerar mer tarmgaser än normalt. Andra har normal gasproduktion, men tarmen är känslig för sammandragningar och reaktioner på väggens utsträckning.
Tarmen reagerar känsligt på matens kvalitet. Psykologiska faktorer som nervositet, ångest, stress och depression påverkar också dess funktion.
Ibland kan IBS utlösas av virus som norovirus, magsjuka, salmonella, campylobacter eller protozoer, som får tarmen att reagera. I vissa fall minskar symtomen efter en virus- eller bakterieinfektion, men hos andra kvarstår symtomen permanent.
Vilka är symtomen på IBS?
Symtom på IBS varierar. Ibland blir de mer påtagliga, medan de vid andra tillfällen försvinner helt. Stressiga livssituationer utlöser ofta besvären. Symtom på IBS inkluderar bland annat:
- Uppblåsthet i magen.
- Magsmärtor i buken.
- Förändringar i tarmfunktionen: lösa avföringar flera gånger om dagen och förstoppning kan växla. Vissa kan uppleva främst det ena.
- Avföringen kan vara pelletsliknande, små eller slemmiga.
- Tarmen töms inte helt vid tarmtömning.
- Magsmärtor kan lindras vid tarmtömning.
- Gasbesvär, symtom och smärtor kan bli värre mot kvällen.
- Illamående.
- Matsmältningsbesvär.
- Trötthet.
- Huvudvärk.
Fibromyalgi, depression och sömnstörningar är vanligare hos personer med IBS.
Hur diagnostiseras IBS?
Det finns inget specifikt laboratorietest eller undersökning för att diagnostisera IBS. Efter att andra sjukdomar har uteslutits återstår ofta IBS som den sista möjligheten. Diagnosen ställs baserat på symtomen samt om besvären har pågått länge och inga andra alarmerande symtom förekommer.
Vid misstanke om en allvarligare sjukdom genomförs endoskopiska och ultraljudsundersökningar. Plötsliga förändringar i tarmfunktionen kräver vanligtvis alltid undersökningar.
Eftersom många andra sjukdomar kan ge symtom som liknar IBS, behöver man först undersöka och utesluta dessa. Till exempel kan celiaki ge liknande symtom. Obehandlad celiaki kan leda till allvarligare följdsjukdomar, vilket är varför det är viktigt att utesluta celiaki.
IBS hos barn
IBS kan också förekomma hos barn. Det kan drabba personer i alla åldrar, och de flesta drabbade är under 50 år. Även hos barn behandlar man tillståndet med kost, och i vissa fall med läkemedel. Den mest effektiva hjälpen för symtomen får man genom att hitta en lämplig kost för barnet. FODMAP-dieten är också lämplig för behandling hos barn.
Om barnets magsmärtor fortsätter under en längre tid eller uppträder kraftigt, bör man alltid söka läkarvård.
Behandling av IBS
Du kan effektivt behandla IBS med egenvård. Det finns ingen botande behandling, men symtomen kan lindras. Det viktigaste i behandlingen är att hitta en kost som passar individen.
Vilka faktorer ökar IBS-symtom?
- Olämplig mat. Betydelsen av matallergiers påverkan på IBS är inte helt förstådd. Riktiga matallergier orsakar sällan IBS, men många upplever att deras symtom blir värre av vissa livsmedel. Dessa inkluderar spannmålsprodukter, mejeriprodukter, citrusfrukter, bönor, kål och kolsyrade drycker. För de flesta IBS-patienter är FODMAP-dieten en lämplig behandlingsmetod.
- Oregelbundna måltider.
- För stora portioner.
- Att äta snabbt.
- Stress. Många med IBS upplever att symtomen blir värre eller mer vanligt förekommande i samband med stress. Även om stress kan förvärra symtomen är det inte orsaken till symtomen.
- Brist på motion och långvarigt sittande. Rörelse och promenader ökar passagen av tarmgas och avföring genom tjocktarmen.
- Hormoner. IBS är vanligare hos kvinnor än hos män. Enligt vissa källor kan hormoner spela en roll i utvecklingen av IBS. Hos vissa kvinnor är tarmens symtom värre under eller kring menstruationen.
FODMAP-dieten
FODMAP-dieten begränsar svårsmälta kolhydrater. FODMAP står för “Fermentable Oligo-, Di-, Mono- And Polysaccharides”, vilket är fermenterbara kolhydrater. Kroppen absorberar inte dessa kolhydrater ordentligt, vilket gör att de når tjocktarmen. Där fermenterar bakterier dem för att producera energi.
FODMAP-dieten fungerar ofta mycket bra för behandling av IBS, men kosten är individuell för varje person. Att hitta en lämplig kost kräver ofta vägledning, tid och experiment.
Livsmedel att undvika i FODMAP-dieten
De livsmedel som man bör undvika producerar mycket tarmgas. Bland annat fruktaner, raffinos och många sockeralkoholer (xylitol, laktitol, sorbitol och mannitol) är kolhydrater som orsakar IBS-symtom. Vissa livsmedelsgrupper fungerar för vissa, medan andra bör undvika dem.
Det är inte meningen att helt eliminera FODMAP-kolhydrater från kosten. För de flesta räcker det att begränsa FODMAP-exponeringen till 10 gram per dag.
Det är omöjligt att helt undvika dessa kolhydrater, eftersom de finns i många växtbaserade produkter, och det är inte heller nödvändigt. Att minska vissa livsmedel kan dock lindra symtomen hos de flesta med IBS.
Symtomen på IBS blir ofta värre ju mer av dessa livsmedel man har ätit totalt. Mängden påverkar alltså symtomens uppkomst. Vissa personer tål till exempel en viss mat i små mängder, men stora portioner orsakar symtom.
På samma sätt passar en lågkolhydratkost ofta för behandling av IBS, men det beror på att man samtidigt begränsar mängden FODMAP-kolhydrater.
Att börja med FODMAP-dieten – Hur gör man?
FODMAP-dieten bör alltid vara individuellt anpassad. Tarmen kan tåla vissa livsmedel från listan, medan andra livsmedelsgrupper orsakar mycket symtom.
Syftet med kosten är att endast begränsa de livsmedel som inte passar individen och som orsakar symtom. Därför är det viktigt att återinföra de livsmedelsgrupper som inte orsakar symtom i kosten.
Genomförandet av kosten börjar praktiskt taget med att man en efter en identifierar vilka livsmedelsgrupper som inte passar individen. Det är därför bra att återinföra passande livsmedel i kosten efter uteslutning, för att undvika en alltför ensidig kost.
Ofta vet individen själv några livsmedel som inte passar. Med hjälp av dessa kan man dra slutsatser om vissa livsmedelsgrupper som troligen inte heller passar.
Om symtomen inte lindras inom cirka 4–6 månader kan det röra sig om en annan sjukdom.
FODMAP-dieten behöver inte vara livslång och passande livsmedel återinförs i kosten beroende på situationen. Symtomen kan till exempel bli lindrigare när en svår, stressig livssituation har passerat.
När man begränsar kosten bör man alltid överväga vilka livsmedel som kan ersätta de borttagna livsmedlen. På så sätt säkerställer man intaget av alla näringsämnen och en varierad och hälsosam kost som helhet.
IBS & FODMAP – Livsmedel att undvika
Vad lugnar en irriterad tarm? Det finns ingen universell lista över livsmedel som passar alla vid behandling av IBS, och inte heller en exakt lista över livsmedel som man bör undvika. Det är alltid individuellt, beroende på vilka livsmedel personen kan äta.
Följande livsmedel passar dock vanligtvis inte:
- Många ostar, som färskost, komjölk, fårmjölk, getmjölk och ost, yoghurt, glass och puddingar. Dessa livsmedel samlar gas och vätska i tarmen.
- Sparris, soltorkade tomater, körsbär, björnbär, äpple, mango, vattenmelon, majssirap, honung, många alkoholer. Dessa livsmedel samlar vätska i tarmen.
- Kronärtskocka, vitlök, lök, schalottenlök, salladslök, lök- och vitlökspulver, ärtor, sojabönor, kidneybönor, banan, grapefrukt, nektarin, plommon, persimon, råg, vete, korn, pistaschnötter, cashewnötter, baljväxter och vissa tesorter. Dessa livsmedel samlar gas.
- Svamp, blomkål, sockerärtor, aprikos, blåbär, päron, persika, torkade plommon, xylitol, sorbitol och andra sötningsmedel. Dessa samlar vätska i tarmen.
- Alkohol och fet mat orsakar symtom hos många, så det är bäst att undvika dem.
- Tuggummi, proteinbars och pastiller kan också orsaka symtom.
- Kaffe passar de flesta i måttliga mängder, men i början kan man också minska kaffekonsumtionen för att se om det minskar symtomen.
Kostbehandling av IBS är alltid individuell. Ofta orsakar baljväxter som ärtor, linser och bönor, samt mejeriprodukter, vissa grönsaker och stenfrukter de värsta symtomen. Det är viktigt att ta reda på vilka livsmedel som orsakar symtom och vilka som inte gör det.
Livsmedel som inte orsakar symtom bör man återinföra i kosten för att säkerställa en varierad kost.
IBS & FODMAP – Rekommenderade livsmedel
Även vilka livsmedel som fungerar att äta varierar från person till person. Följande livsmedel passar dock vanligtvis:
- Alla kokta grönsaker passar vanligtvis, förutom kål, blomkål och broccoli.
- Vissa fruktsorter.
- Potatis, morot och majs.
- De flesta bärsorter (vissa bär kan dock orsaka symtom).
- Citrusfrukter.
- Havre.
- Fiberrika livsmedel. (kli kan dock orsaka symtom).
- Många tål vissa spannmålsprodukter. För att veta vad som passar en själv måste man prova sig fram. Prova att byta till exempel rågbröd mot havrebröd.
- Mejeriprodukter orsakar oftast bara problem om det finns problem med laktos i samband med IBS. Prova först att minska mängden mejeriprodukter och prova sedan i små mängder för att se om det uppstår symtom.
- Använd lite eller ingen olja vid tillagning. Mat som tillagas i ugn, på grill eller genom kokning passar vanligtvis bättre än stekt mat.
En lämplig kost för varje individ hittar man genom att prova sig fram. För en person med IBS kan en viss produkt vara ett absolut nej, medan en annan kan äta den utan problem.
Om du märker att en viss produkt orsakar magbesvär bör du undvika att äta den. De livsmedel som inte orsakar symtom bör man återinföra i kosten för att hålla den så varierad som möjligt.
IBS och motion
Att motionera lindrar symtomen på IBS genom att öka passagen av tarmgas och avföring genom tjocktarmen.
Stress och sömnens påverkan på IBS
Stress förvärrar symtomen på IBS, även om det inte är den egentliga orsaken till symtomen. Det kan hanteras genom både stora och små livsstilsförändringar, som att förbättra sin sömn. Både sömnens kvalitet och kvantitet påverkar.
Att upprätthålla en regelbunden sömn- och måltidsrytm hjälper till att balansera vardagen. Sov tillräckligt och satsa på vardaglig stresshantering. Belastningen från tidsförskjutning eller skiftarbete är inte bra för kroppen.
Annan egenvård för IBS – Hur lugnar man magen?
- Vid förstoppning kan man prova fiberpreparat som ökar tarmens aktivitet. Fiberpreparat finner man på apotek, ofta i form av tabletter eller dryck. Till exempel linfrön och andra lösliga fibrer kan hjälpa.
- Probiotika kan användas som stöd för egenvård, och dessa kan hjälpa vissa.
- Dimetikon- eller simetikonläkemedel kan hjälpa mot uppblåsthet och gasbesvär om kostförändringar inte hjälper. Stora gasbubblor bryts ner till mindre av dessa läkemedel eftersom de minskar ytspänningen i tarmvätskorna.
- Loperamidläkemedel kan hjälpa till att kontrollera diarré. Det finns att köpa i små mängder utan recept på apotek för tillfälligt bruk.
Det primära är att behandla symtomen med FODMAP-dieten och undvika livsmedel som orsakar symtom.
Läkemedelsbehandling av IBS
Även om det inte finns något läkemedel eller botemedel mot IBS, kan symtomen vid behov lindras med medicinering. Läkemedelsbehandling för IBS använder man i regel först när egenvård inte hjälper eller symtomen är mycket svåra. Vanligtvis lindras symtomen bäst med FODMAP-dieten.
Däremot kan läkemedel mot förstoppning lindra förstoppning vid IBS. För att lindra tarmkramper kan man prova antikolinerga läkemedel.
Även vissa terapier kan lindra symtomen.
När ska man söka vård?
IBS är i sig inte ett farligt tillstånd. Ibland kan dock symtom uppstå som kräver läkarvård. Om IBS-symtom har förekommit under en längre tid kan man börja prova om egenvårdsåtgärder (FODMAP-dieten) hjälper till att lugna tarmens funktion.
Om symtomen uppträder plötsligt utan att de har funnits tidigare, bör man undersöka om det kan vara en annan sjukdom.
I följande situationer bör man söka upp en läkare:
- Det finns blod i avföringen.
- Symtomen är tydligt livshindrande.
- Det förekommer viktminskning, trötthet eller andra symtom.
- Tarmens funktion har förändrats märkbart och pågått i några veckor.
- Det finns en familjehistoria av tjocktarms– och äggstockscancer.
- Besvären fortsätter och är svåra trots egenvård.
1490 kr
Hälsokontroll Total Plus ger dig en bred bild av din hälsa och inkluderar 35 värden som tillsammans bildar en omfattande nulägesanalys av de viktigaste värdena i din kropp.
Vanliga frågor
Tarmhälsan kan förbättras med en mångsidig kost som innehåller mycket fibrer, probiotika och magra proteinkällor. Det är också viktigt att dricka tillräckligt med vatten och undvika överdriven konsumtion av alkohol och bearbetade livsmedel. Regelbunden motion och stresshantering spelar också en nyckelroll i att främja tarmhälsan.
För att minska svullnad är det viktigt att dricka tillräckligt med vatten, undvika överkonsumtion av salt och öka andelen fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker och fullkornsprodukter i kosten. Motion hjälper också till att aktivera kroppens vätskecirkulation och kan därmed lindra svullnad. Om svullnaden är återkommande eller om det finns andra symtom, bör man söka sig till en professionell inom vården.
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) diagnostiseras ofta med en kombination av symtombedömning, laboratorietester, såsom mätning av inflammation, samt bilddiagnostiska undersökningar och endoskopisk undersökning av tarmen.
Effekterna av FODMAP-dieten kan börja synas redan efter några dagar, men det rekommenderas vanligtvis att prova dieten i minst 3-6 veckor för att kunna bedöma dess effekter på magens funktion och symtom på ett omfattande sätt. Varje person reagerar individuellt på dieten, så för vissa kan effekterna börja kännas snabbare än för andra.
Symtom på tjocktarmscancer kan inkludera förändringar i tarmfunktionen (som diarré eller förstoppning), blod i avföringen, buksmärta, trötthet och viktnedgång utan tydlig anledning. Symtomen kan variera och kan ofta påminna om övriga tarmsjukdomar.
Symtom på irriterad tjocktarm inkluderar bland annat magont, uppblåsthet, gasbildning, diarré eller förstoppning. Symtomen kan variera och deras intensitet växla. För många patienter förvärras symtomen av stress eller intag av vissa livsmedel, såsom fet eller kryddstark mat.
Diagnosen av Crohns sjukdom baseras på en kombination av symtom, kliniska undersökningar, laboratorietester och bildgivande studier. Vanligtvis används endoskopi där prover tas från tarmens slemhinna för histologisk undersökning. Blodprov kan mäta inflammation och specifika antikroppar som är vanliga vid Crohns sjukdom.
IBS (irriterande tarmsyndrom) diagnostiseras baserat på beskrivningen av symtom och deras varaktighet. Diagnosen görs ofta genom att utesluta andra möjliga sjukdomar som kan orsaka liknande symtom.
Artikel
Dysbios – En obalans i tarmfloran
ARTIKLAR Kort om dysbios Sjukdomar kopplade till tarmfloran verkar inte vara relaterade till enskilda skadliga bakterier, utan snarare till en obalans i bakteriefloran,
Artikel
Celiaki – Symtom och behandling
ARTIKLAR Vid celiaki tål inte tunntarmen gluten som finns i spannmålsprodukter som vete, råg och korn. Behandlingen för celiaki är en strikt glutenfri kost.
Artikel
Crohns sjukdom (regional enterit)
Crohns sjukdom är en långvarig inflammatorisk tarmsjukdom. Sjukdomen kan förekomma var som helst längs matsmältningskanalen. Behandling sker inom specialistvården.
Artikel
Fiber och prebiotika – får du tillräckligt med kostfiber?
Fibrer är viktiga oabsorberbara kolhydrater för hälsan. Hur kan jag då säkerställa tillräckligt fiberintag och förebygga sjukdomar?
Artikel
IBD – inflammatoriska tarmsjukdomar
Förekomsten av inflammatoriska tarmsjukdomar har ökat kraftigt under de senaste decennierna även i Sverige.
Artikel
Läckande tarm-syndrom – ökad genomsläpplighet i tarmen
Läckande tarm-syndrom innebär en situation där tarmens genomsläpplighet har ökat. En läckande tarm är kopplat till många sjukdomar.
Vital är en del av vårdkoncernen Meliva AB
Vitals hälsokontroller är förebyggande och ger inget direkt svar på om du är frisk eller sjuk. När ett provsvar visar sig vara utanför referensvärde kan du bli rekommenderad av våra läkare att kontakta din ordinarie vårdcentral för vidare utredning.
Om du bor i Stockholm, Uppsala eller Göteborg kan du vända dig till någon av Melivas vårdcentraler. Vid behov av receptförnyelse eller digital lättakut kan du vända dig till Melivas digitala klinik. Klicka här för att läsa mer.
Artikel uppdaterad:
7 februari 2025
