IBD – inflammatoriska tarmsjukdomar
Förekomsten av inflammatoriska tarmsjukdomar har ökat kraftigt under de senaste decennierna även i Sverige.
Kort om IBD
- Förekomsten av inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) ökar.
- Inflammatoriska tarmsjukdomar inkluderar Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
- Enligt den senaste forskningen har man funnit samband mellan inflammatoriska tarmsjukdomar och en obalanserad tarmmikrobiota.
Innehållsförteckning
Vad är kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD?
Inflammatoriska tarmsjukdomar, Inflammatory Bowel Disease (IBD), inkluderar Crohns sjukdom och ulcerös kolit (Colitis ulcerosa). Det kan också vara en oklassificerad kolit som har drag av båda sjukdomarna. Om du misstänker att du har sjukdomen, bör du uppsöka läkare.
Colitis ulcerosa (ulcerös kolit)
Ulcerös kolit är en kronisk, långvarig tarmsjukdom som påverkar tjocktarmen. Orsaken till ulcerös kolit är okänd.
De mest framträdande symtomen på ulcerös kolit är diarré som kan pågå i veckor. Ett annat vanligt symtom är buksmärta. Sjukdomens symtom kan ibland vara svåra och ibland försvinna.
Crohns sjukdom (regional enterit)
Crohns sjukdom är en långvarig inflammatorisk tarmsjukdom som kan förekomma var som helst i mag-tarmkanalen. Sjukdomens symtom börjar vanligtvis gradvis. Rökning är en betydande riskfaktor för Crohns sjukdom.
Symtom på Crohns sjukdom inkluderar buksmärta, diarré, feber och viktminskning. Symtomen kan vara kontinuerliga eller återkommande periodvis, och symtomen kan också försvinna ibland.
Oklassificerad kolit
När man hänvisar till IBD kan det också vara en oklassificerad sjukdom som har drag av båda inflammatoriska tarmsjukdomarna. I sådana fall kan sjukdomen inte klassificeras i någon av grupperna och kallas oklassificerad kolit.
Förekomst av inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) i världen och i Sverige
IBD ökar kraftigt. Under de senaste decennierna har förekomsten av inflammatoriska tarmsjukdomar ökat avsevärt, särskilt i Sverige.
Varför ökar inflammatoriska tarmsjukdomar?
Faktorer som påverkar förekomsten av inflammatoriska tarmsjukdomar inkluderar:
- Brist på tarmmikrobiota (brist på naturliga mikrobiella kontakter under de första levnadsåren).
- Näringsfaktorer.
- Västerländska levnadsförhållanden och livsstilar, miljöfaktorer.
- Gener och ärftlighet.
- Låga D-vitaminnivåer (det är dock oklart om detta är en orsak eller en följd).
Den exakta orsaken till inflammatoriska tarmsjukdomar och ökningen av deras förekomst är fortfarande osäker.
En betydande riskfaktor för Crohns sjukdom är rökning.
Vanliga frågor
Tarmhälsan kan förbättras med en mångsidig kost som innehåller mycket fibrer, probiotika och magra proteinkällor. Det är också viktigt att dricka tillräckligt med vatten och undvika överdriven konsumtion av alkohol och bearbetade livsmedel. Regelbunden motion och stresshantering spelar också en nyckelroll i att främja tarmhälsan.
För att minska svullnad är det viktigt att dricka tillräckligt med vatten, undvika överkonsumtion av salt och öka andelen fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker och fullkornsprodukter i kosten. Motion hjälper också till att aktivera kroppens vätskecirkulation och kan därmed lindra svullnad. Om svullnaden är återkommande eller om det finns andra symtom, bör man söka sig till en professionell inom vården.
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) diagnostiseras ofta med en kombination av symtombedömning, laboratorietester, såsom mätning av inflammation, samt bilddiagnostiska undersökningar och endoskopisk undersökning av tarmen.
Effekterna av FODMAP-dieten kan börja synas redan efter några dagar, men det rekommenderas vanligtvis att prova dieten i minst 3-6 veckor för att kunna bedöma dess effekter på magens funktion och symtom på ett omfattande sätt. Varje person reagerar individuellt på dieten, så för vissa kan effekterna börja kännas snabbare än för andra.
Symtom på tjocktarmscancer kan inkludera förändringar i tarmfunktionen (som diarré eller förstoppning), blod i avföringen, buksmärta, trötthet och viktnedgång utan tydlig anledning. Symtomen kan variera och kan ofta påminna om övriga tarmsjukdomar.
Symtom på irriterad tjocktarm inkluderar bland annat magont, uppblåsthet, gasbildning, diarré eller förstoppning. Symtomen kan variera och deras intensitet växla. För många patienter förvärras symtomen av stress eller intag av vissa livsmedel, såsom fet eller kryddstark mat.
Diagnosen av Crohns sjukdom baseras på en kombination av symtom, kliniska undersökningar, laboratorietester och bildgivande studier. Vanligtvis används endoskopi där prover tas från tarmens slemhinna för histologisk undersökning. Blodprov kan mäta inflammation och specifika antikroppar som är vanliga vid Crohns sjukdom.
IBS (irriterande tarmsyndrom) diagnostiseras baserat på beskrivningen av symtom och deras varaktighet. Diagnosen görs ofta genom att utesluta andra möjliga sjukdomar som kan orsaka liknande symtom.
Läs mer om ämnet
Vital är en del av vårdkoncernen Meliva AB
Vitals hälsokontroller är förebyggande och ger inget direkt svar på om du är frisk eller sjuk. När ett provsvar visar sig vara utanför referensvärde kan du bli rekommenderad av våra läkare att kontakta din ordinarie vårdcentral för vidare utredning.
Om du bor i Stockholm, Uppsala eller Göteborg kan du vända dig till någon av Melivas vårdcentraler. Vid behov av receptförnyelse eller digital lättakut kan du vända dig till Melivas digitala klinik. Klicka här för att läsa mer.
