Hälsokontroll Hjärta med läkarutlåtande från hjärtspecialist innehåller tester som analyserar dina kolesterolvärden och andra viktiga hälsomarkörer. Vid avvikande kolesterolvärden erbjuds du en kostnadsfri konsultation med hjärtspecialisten.
Hjärtrytmstörningar
Hjärtrytmstörningar, eller avvikelser i hjärtats rytm, är vanliga.
Kort om hjärtrytmstörningar
- Det finns både ofarliga och livshotande hjärtrytmstörningar.
- Extra hjärtslag som känns då och då är vanliga även hos helt friska personer.
- Om rytmstörningarna är återkommande eller symtomen är kraftiga, är det viktigt att utreda om det finns en underliggande hjärtsjukdom.
Vad orsakar hjärtrytmstörningar?
Hjärtat slår ständigt och i jämn takt, långsammare i vila och snabbare vid ansträngning. Den jämna pulsen kan störas på många sätt, vilket leder till hjärtrytmstörningar. Dessa uppträder ofta periodiskt eller i attacker, och mellan dessa kan rytmen vara helt normal.
Hjärtrytmstörningar kan uppstå i vilken situation som helst. Ofta identifieras inga utlösande faktorer. Stress, sömnbrist och överdriven konsumtion av alkohol eller kaffe kan bidra till rytmstörningar.
Det är viktigt att avgöra när känslan av rytmstörningar indikerar sjukdom och risken för allvarligare attacker.
Symtom på hjärtrytmstörningar
Typiska symtom på hjärtrytmstörningar inkluderar:
- Känsla av konstiga hjärtslag eller snabb hjärtklappning
- Yrsel
- Kortvarig medvetslöshet
Avvikelser i hjärtats rytm orsakar ofta olika känslor, såsom hjärtklappning och oregelbundna hjärtslag. Vid pulsmätning kan man märka att hjärtslagen ibland uteblir eller är svaga. Rytmstörningarkan också orsaka yrsel eller svimning. För långsam eller för snabb puls kan leda till svaghet, andfåddhet och bröstsmärta.
Rytmstörningar kan också upptäckas med pulsmätare, blodtrycksmätare och särskilt med EKG. Användning av pulsmätare rekommenderas om det finns en benägenhet för rytmstörningar.
Långvariga rytmstörningar kan orsaka hjärtsvikt. Långvarigt förmaksflimmer kan leda till blodproppar och i värsta fall stroke. De allvarligaste rytmstörningarna kan leda till plötslig död.
Olika typer av hjärtrytmstörningar
Rytmstörningar kan delas in i extraslag, takykardi, bradykardi och förmaksflimmer.
Extraslag är de vanligaste rytmstörningarna och förekommer hos alla människor, och de kräver oftast ingen behandling. Man bör söka läkare om extraslagen är mycket frekventa, uppträder vid fysisk ansträngning eller orsakar mycket obehagliga känslor.
Takykardi, eller snabb hjärtrytm, orsakas ofta av extra ledningsbanor i hjärtat, där hjärtats elektriska signaler cirkulerar och gör slagen snabba. Symtomen är plötslig hjärtklappning som kan pågå i minuter eller till och med timmar. I början av attacken kan det förekomma en kortvarig svimning.
Bradykardi, eller långsam hjärtrytm, kan orsaka yrsel eller svimning. Sjuk sinusknuta och ledningsblock orsakade av degeneration av ledningsbanan kan orsaka långa pauser mellan hjärtslagen. Dessa upptäcks ofta när patienten söker vård, men ibland först efter undersökningar.
Förmaksflimmer är vanligt vid flera hjärtsjukdomar och hos äldre. Vid förmaksflimmer blir hjärtats funktion mycket snabb och oregelbunden. Det kan uppträda i attacker eller som en permanent rytmrubbning. Förmaksflimmer kan även gå obemärkt förbi. Det är särskilt viktigt att upptäcka förmaksflimmer eftersom det kan öka risken för stroke och ofta kräver blodförtunnande behandling.
Undersökning och behandling av hjärtrytmstörningar
Vid misstanke om hjärtrytmstörningar bör man i första hand kontakta sin vårdcentral eller husläkare för en initial bedömning. På vårdcentralen lyssnar läkaren på hjärtat och kontrollerar puls och blodtryck. EKG är en rutinundersökning på vårdcentral som undersöker hjärtats elektriska aktivitet och som på så sätt kan visa om det finns någon rytmstörning. Distriktsläkare brukar även ordinera blodprover som en del i utredningen av rytmstörningar.
Först därefter tar distriktsläkaren ställning till om besvären behöver remitteras vidare till kardiolog, en specialist på hjärtsjukdomar. Även vid normalt EKG remitteras många patienter till kardiolog.
Kardiologen bedömer rytmstörningarnas allvar och utför nödvändiga undersökningar. Även under normal rytm kan EKG visa tecken på en benägenhet för rytmstörningar. Långtidsregistrering av EKG med en bärbar enhet är ett effektivt sätt att undersöka rytmstörningar.
Kardiologen ordinerar behandling och fortsatta åtgärder. Läkemedelsbehandling är vanligtvis lämplig för milda rytmstörningar och behandling av förmaksflimmer. Rytmstörningar orsakade av avvikande ledningsbanor kan behandlas med kateterbehandling, även kallad ablation. Om pulsen är för långsam kan en pacemaker användas för att öka hjärtfrekvensen, särskilt om skadliga symtom återkommer eller det finns risk för hjärtblock eller medvetslöshet.
Håll koll på din hälsa med Vital
Vital erbjuder lättförståeliga laboratorieresultat. Genom att analysera dina värden i blodet kan du identifiera eventuella brister och förbättra dina värden. Resultaten presenteras visuellt och tydligt i resultatrapporten, där du enkelt kan se om dina värden ligger inom referensnivåerna.
Med blodprov via Vital kan du välja mellan 150 olika provtagningsställen runtom i Sverige.
1490 kr
Hälsokontroll Total Plus ger dig en bred bild av din hälsa och inkluderar 35 värden som tillsammans bildar en omfattande nulägesanalys av de viktigaste värdena i din kropp.
990 kr
Hälsokontroll Total inkluderar analys av 25 viktiga hälsomarkörer. Perfekt för dig som vill testa många viktiga värden i kroppen. Snabba svar, tydliga resultat och läkarkommentar.
690 kr
För bara 690 kr får du en hälsokontroll Bas med analys av 19 viktiga hälsomarkörer, inklusive blodstatus, kolesterol och blodsocker. Perfekt för dig som vill testa flera viktiga värden och lägga till fler analyser vid behov. Snabba svar, tydliga resultat och läkarkommentar.
Artärsjukdom
Kranskärlssjukdom diagnostiseras vanligtvis med ett belastningstest för hjärtat, EKG (elektrokardiogram) och blodprov som mäter hjärtmarkörer. Ibland kan även bilddiagnostiska undersökningar som ultraljud av hjärtat eller datortomografi användas.
Kolesterolmedicinering kan påbörjas när livsstilsförändringar inte är tillräckliga för att sänka höga kolesterolnivåer och personen har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Blodtryck
Att minska saltet i kosten kan sänka blodtrycket redan inom några veckor. Att minska saltintaget förbättrar kontrollen av blodtrycket och kan hjälpa till att minska behovet av blodtrycksmedicinering. Det är rekommenderat att sträva efter att konsumera högst 5-6 gram salt per dag.
Ett diastoliskt blodtryck anses vara för lågt om det sjunker under 60 mmHg. Detta kan orsaka symtom som yrsel, svaghet eller svimning, särskilt då man snabbt reser sig upp.
Blodtrycket anges med två siffror: det övre (systoliska) värdet visar trycket under hjärtats sammandragningsfas och det nedre (diastoliska) värdet visar trycket under hjärtats vilofas. Till exempel indikerar ett blodtrycksvärde på 120/80 mmHg, att det systoliska trycket är 120 mmHg och det diastoliska trycket är 80 mmHg. Enheten mmHg står för millimeter kvicksilver.
Det är rekommenderat att regelbundet mäta blodtrycket, särskilt om du har riskfaktorer för högt blodtryck eller har fått en diagnos om högt blodtryck. Mätningen bör göras i en lugn situation, sittande och efter vila. Det bästa sättet att följa utvecklingen av blodtrycket är att mäta det vid samma tidpunkt på dagen, under flera dagars tid.
Om du har mycket högt blodtryck, över 180/120 mmHg, och samtidigt uppvisar andra symtom som bröstsmärta, huvudvärk, synstörningar eller yrsel, bör du omedelbart söka akutvård. Högt blodtryck kan vara ett livshotande tillstånd som kräver snabb behandling.
Behandling av lågt blodtryck kan inkludera adekvat hydrering och en måttlig ökning av saltintaget. Regelbunden, måttlig motion och en kost som innehåller små måltider ofta, kan också hjälpa till att höja blodtrycket. Om lågt blodtryck orsakar symtom som yrsel eller svimning, är det bra att diskutera med en läkare.
Hjärt- och kärlsjukdomar
Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. I Sverige är de ett betydande hälsoproblem, och en stor del av befolkningen lider av hjärt- och kärlsjukdomar någon gång under sitt liv.
Hjärt- och kärlsjukdomar behandlas med en kombination av läkemedel, livsstilsförändringar och vid behov kirurgiska ingrepp. Läkemedelsbehandlingen kan inkludera blodtrycksmediciner, kolesterolsänkande mediciner och mediciner som förhindrar blodkoagulering.
Tillståndet i blodkärlen undersöks ofta med ultraljud, vilket ger information om kärlens struktur och blodflöde. Mätning av blodtryck och blodprov som mäter kolesterol och andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar är också viktiga.
Det rekommenderas att friska vuxna mäter sitt kolesterol minst en gång vart femte år. Personer i riskgrupper och de som använder kolesterolmedicinering bör mäta sitt kolesterol oftare.
Förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar innefattar hälsosamma levnadsvanor: en balanserad kost, regelbunden motion, att sluta röka och en måttlig alkoholkonsumtion. Det är också viktigt att regelbundet kontrollera blodtryck, kolesterolvärden och blodsocker.
Kranskärlssjukdom diagnostiseras vanligtvis med ett belastningstest för hjärtat, EKG (elektrokardiogram) och blodprov som mäter hjärtmarkörer. Ibland kan även bilddiagnostiska undersökningar som ultraljud av hjärtat eller datortomografi användas.
Perifer artärsjukdom i nedre extremiteterna diagnostiseras vanligtvis genom en klinisk undersökning utförd av en läkare, samt olika diagnostiska tester. De vanligaste testerna är ankel-brachial index (ABI), som mäter blodtrycket i ankeln och armen, samt Doppler-ultraljud, som utvärderar blodflödet i artärerna. Vid behov kan även mer detaljerade bildtekniker som angiografi användas, för att ge en detaljerad bild av kärlens tillstånd.
Kolesterolmedicinering kan påbörjas när livsstilsförändringar inte är tillräckliga för att sänka höga kolesterolnivåer och personen har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Artikel
Hjärtat & hjärthälsa
Hjärtats hälsa kan stödjas genom att inte röka, upprätthålla en hälsosam vikt, övervaka blodvärden och blodtryck samt genom tillräcklig motion.
Artikel
Hjärt- och kärlsjukdomar
ARTIKLAR Hjärt- och kärlsjukdomar är både ärftliga och livsstilsrelaterade sjukdomar, vars uppkomst ofta kan påverkas av livsstilen. Kort om hjärt- och kärlsjukdomar Ohälsosamma levnadsvanor,
Blog
8 skäl till att göra en hälsokontroll via blodprov
Att ta sin hälsa i sina egna händer börjar med att förstå sin kropp. Ett bra första steg är att förstå kroppens viktigaste värden genom ett blodprov.
Artikel
Motion – Hälsoeffekter av fysisk aktivitet och rekommendationer
ARTIKLAR Motion är ett effektivt sätt att främja hälsa och bibehålla kroppens funktionsförmåga. Det kan även användas som en del i behandling av sjukdomar eller symtom,
Blog
Träningstrender 2025
BLOGG 10 heta träningstrender 2025 Träning och hälsa utvecklas ständigt och här hittar du en sammanfattning av 10 populära träningstrender 2025 som kan
Blog
Hur påverkar vitaminer din kropp och hälsa?
Alla har nog hört att vitaminer är bra för ens hälsa. Men varför är det viktigt, och vad gör vitaminerna egentligen för oss?
Vital är en del av vårdkoncernen Meliva AB
Vitals hälsokontroller är förebyggande och ger inget direkt svar på om du är frisk eller sjuk. När ett provsvar visar sig vara utanför referensvärde kan du bli rekommenderad av våra läkare att kontakta din ordinarie vårdcentral för vidare utredning.
Om du bor i Stockholm, Uppsala eller Göteborg kan du vända dig till någon av Melivas vårdcentraler. Vid behov av receptförnyelse eller digital lättakut kan du vända dig till Melivas digitala klinik. Klicka här för att läsa mer.
Artikel uppdaterad:
5 mars 2025
