Original price was: 2490 kr.1743 krCurrent price is: 1743 kr.
Hälsokontroll Premium Kvinna är Vitals mest omfattande hälsokontroll och inkluderar 41 värden som ger dig viktig information om hur din kropp mår.
Apolipoprotein B (ApoB) är en riskmarkör för hjärt-och kärlsjukdom
Apolipoprotein B (ApoB) är ett bärarprotein som hjälper till att transportera LDL-kolesterol (även kallat det onda kolesterolet) samt andra skadliga fettmolekyler i blodet. ApoB-värdet ger tillsammans med övriga lipidvärden en uppskattning av risken att drabbas av hjärt-och kärlsjukdomar.
Kort om apolipoprotein B (ApoB)
- ApoB är huvudkomponenten i LDL, också känt som det onda kolesterolet
- Förhöjda ApoB-nivåer kan innebära en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar
- Att undersöka sitt ApoB-värde kan vara särskilt fördelaktigt för personer med övervikt och diabetes samt de med ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdomar
Vad är apolipoprotein B (ApoB)?
Kroppen behöver transportera kolesterol och andra fettmolekyler från kosten via blodet till platser där det behövs. Transporten av fetter i blodet sker med hjälp av olika lipoproteiner som LDL och HDL, även kända som det onda och goda kolesterolet.
Apolipoprotein B är huvudkomponenten i LDL vilket innebär att varje LDL-molekyl har ett ApoB-protein bundet till sig. I HDL är det istället apolipoprotein A1 (ApoA1) som är huvudkomponent.
Kopplingen till kolesterol
Själva Apo-proteinerna hjälper till att producera enzymer som bryter ner fettmolekyler och hjälper också till att binda in till receptorer hos olika celler som fettmolekylerna ska transporteras till. Genom att mäta koncentrationen av ApoB i blodet kan man därför göra en uppskattning av mängden kolesterol i blodomloppet.
Både LDL och HDL är nödvändiga för hälsan och fyller viktiga roller i kroppen, att kalla LDL enbart för det onda kolesterolet är därför lite missvisande. En hög koncentration av LDL, särskilt i förhållande till mängden HDL, är dock starkt förknippat med en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Varför undersöker man ApoB?
ApoB analyseras eftersom dess mängd samt relation till ApoA1 är en riskmarkör för hjärt- och kärlsjukdom. Särskilt hos överviktiga personer samt diabetes– och njursjukdomspatienter kan nivåerna vara ohälsosamma trots att de är inom referensintervallet. Det beror på att dessa tillstånd alla på olika vägar höjer kolesterolvärdet eller gör kroppen känsligare för höga kolesterolnivåer.
Övervikt, metabolt syndrom och typ 2-diabetes som alla påverkar kolesterolvärdet negativt har dessutom blivit allt vanligare. I dessa riskgrupper kan resultatet från ett traditionellt kolesteroltest vara något förhöjt eller normalt, även om det finns ökad risk för sjukdom. I sådana situationer är det särskilt gynnsamt att känna till antalet och förhållandet mellan kolesterolbärande proteiner snarare än enbart den totala koncentrationen.
Relation till ApoA1
Många känner till att ett högt kolesterolvärde ökar risken för framtida hjärt- och kärlsjukdomar, men även nivåer inom normalintervallet där kvoten mellan LDL och HDL är hög har visat sig vara dåligt för den långsiktiga hälsan. Ju högre nivåer av ApoB (mäter LDL) i relation till ApoA1 (mäter HDL), desto större är risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Högt totalt kolesterolvärde och särskilt en hög kvot mellan LDL och HDL leder till ökad åderförkalkning. En ökad åderförkalkning kan sedan orsaka en rad problem med hjärta och kärl och ökar exempelvis risken för att drabbas av hjärtsvikt, hjärtinfarkt och stroke.
En lämplig mängd LDL i relation till HDL minskar däremot risken för hjärt- och kärlsjukdom, även när totala kolesterolvärdet är på högre nivåer. Balansen mellan ”dåligt” LDL och ”gott” HDL är helt enkelt viktigare än de enskilda nivåerna av respektive värde.
En hög kvot mellan ApoB och ApoA1 (som mäter det ”goda” kolesterolet HDL) ger inga direkta symtom men ökar risken för att man ska drabbas av sjukdomar med tiden. Det kan därför vara bra att undersöka sin ApoB/ApoA1 kvot med ett enkelt blodprov för att kontrollera risken att man drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.
Vilka är referensvärdena för ApoB?
Målvärdet för ApoB hos både män och kvinnor är mindre än 0,9 g/l och dess referensvärde är:
Kvinnor: 0,60–1,17 g/L
Män: 0,66–1,33 g/L
Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.
Vad innebär ett högt värde av ApoB?
Ett högt värde indikerar att man löper högre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar som exempelvis hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Det höga värdet kan bero både på ärftliga faktorer och ens livsstil. Brist på motion, övervikt samt kost som är rik på mättat fett och snabba kolhydrater påverkar alla ens kolesterolvärde negativt.
Vad innebär ett lågt värde av ApoB?
Ett lågt värde är oftast ett gott tecken och är associerat med god hälsa i allmänhet.
Även om ens nivå är inom referensintervallet kan man dock löpa högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar om kvoten mellan ApoB och ApoA1 är hög.
Hur skiljer sig ApoB-testet från ett traditionellt kolesteroltest?
Ett traditionellt kolesteroltest mäter den totala nivån av kolesterol i blodet. Men inte enbart den totala nivån utan även förhållandet mellan mängden LDL och HDL påverkar risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar.
Direkta HDL- och LDL-analyser skiljer ApoB-innehållande lipoproteiner som LDL från andra lipoproteiner som ApoA1 innehållande HDL. Antalet LDL och HDL partiklar kan därför bedömas med dessa tester. Mätningen fastställer specifikt mängden av de viktigaste komponenterna i de olika lipoproteinerna, nämligen ApoB och ApoA1.
ApoB-testet mäter mängden av alla aterogena lipoproteiner och oftast kombinerar man samtidigt med ett ApoA1-test som mäter HDL. Att något är aterogent innebär att det orsakar åderförkalkning eller artärsjukdom.
Vem kan ha nytta av ett ApoB-test?
ApoB-undersökningen är lämplig för att bedöma risken för hjärt-och kärlsjukdom hos personer som vill veta om risk föreligger. Det kan vara bra om du vet att äldre släktingar drabbats av hjärt-kärlsjukdom, om du är överviktig, lider av diabetes eller om du helt enkelt är nyfiken på att undersöka och påverka din egen hälsa.
Kan livsstilen påverka ApoB-värdet?
Livsstilen kan påverka ens blodfetter och kolesterolvärden i hög grad. Generellt gäller att hälsosamma kost- och motionsvanor ger bra värden medan kalori- och fettrik kost kombinerat med stillasittande ger sämre värden. Det går därför att få bättre värden genom att hålla sig i god fysisk form och äta hälsosam kost som innehåller låga mängder mättat fett.
Minska snabba kolhydrater
Det är också bra att undvika ett för stort intag av snabba kolhydrater, det vill säga mat med högt glykemiskt index. Höga ApoB-nivåer är ofta kopplat till höga nivåer av levertriglycerider. Höga levertriglycerider kan orsakas inte bara av en hög fettkonsumtion utan även av kost med högt glykemiskt index. Snabba kolhydrater, det vill säga matvaror med högt glykemiskt index, höjer alltså också ApoB-värdet. Det är därför viktigt att inte ersätta en fettrik kost med en som innehåller mycket snabba kolhydrater om man försöker sänka sitt kolesterolvärde.
Också fetma och metabolt syndrom med medföljande insulinresistens kan höja ApoB-nivåerna. Det kan därför hjälpa ens kolesterolvärde att gå ner i vikt om man är överviktig.
 | Medicinskt granskad av: Oskar Nordlund Medicinskt ansvarig läkare |
Vanliga frågor
Kolesterolmediciner, såsom statiner, minskar leverns produktion av kolesterol och ökar dess borttagning från blodomloppet, vilket sänker blodets kolesterolnivåer.
För att sänka triglyceriderna rekommenderas hälsosamma livsstilsvanor, såsom regelbunden motion, minskad alkoholkonsumtion, en hälsosam kost rik på fibrer samt låg på mättade fetter, och vid behov medicinering enligt läkares anvisningar.
Tillståndet i blodkärlen undersöks ofta med ultraljud, vilket ger information om kärlens struktur och blodflöde. Mätning av blodtryck och blodprov som mäter kolesterol och andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar är också viktiga.
En vuxen bör få mindre än 300 mg kolesterol per dag från kosten. Om personen har högt kolesterol, är rekommendationen mindre än 200 mg per dag.
Kolesterol är för högt när totala kolesterolet är över 5 mmol/l, LDL-kolesterol över 3 mmol/l eller HDL-kolesterol är under 1 mmol/l för män och under 1,2 mmol/l för kvinnor.
Kolesterol kan sänkas genom att äta hälsosamt, minska intaget av mättade fetter och kolesterol. Även genom att öka mängden fiberrika livsmedel i kosten och genom regelbunden fysisk aktivitet.
LDL-kolesterol anses vara för högt när dess koncentration i blodet överstiger 3 mmol/l. Höga LDL-värden ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, så det är viktigt att kontrollera dem för hälsans skull.
Det rekommenderas att friska vuxna mäter sitt kolesterol minst en gång vart femte år. Personer i riskgrupper och de som använder kolesterolmedicinering bör mäta sitt kolesterol oftare.
Förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar innefattar hälsosamma levnadsvanor: en balanserad kost, regelbunden motion, att sluta röka och en måttlig alkoholkonsumtion. Det är också viktigt att regelbundet kontrollera blodtryck, kolesterolvärden och blodsocker.
Kolesterol elimineras från kroppen via levern, som omvandlar det till galla. Gallan hjälper till att smälta fetter och elimineras från kroppen med avföringen.
Kolesterolnivåerna kan stiga snabbt, till och med inom några dagar, om kosten innehåller mycket mat rik på kolesterol och mättade fetter.
Kranskärlssjukdom diagnostiseras vanligtvis med ett belastningstest för hjärtat, EKG (elektrokardiogram) och blodprov som mäter hjärtmarkörer. Ibland kan även bilddiagnostiska undersökningar som ultraljud av hjärtat eller datortomografi användas.
LDL-kolesterol kan sänkas genom att minska mängden mättade fetter och kolesterol i kosten. Man bör även öka fiberinnehållet i kosten samt upprätthålla en regelbunden fysisk aktivitet.
Perifer artärsjukdom i nedre extremiteterna diagnostiseras vanligtvis genom en klinisk undersökning utförd av en läkare, samt olika diagnostiska tester. De vanligaste testerna är ankel-brachial index (ABI), som mäter blodtrycket i ankeln och armen, samt Doppler-ultraljud, som utvärderar blodflödet i artärerna. Vid behov kan även mer detaljerade bildtekniker som angiografi användas, för att ge en detaljerad bild av kärlens tillstånd.
Det totala kolesterolet beräknas genom att addera HDL-, LDL- och 20 procent av triglyceridvärdet. Detta ger en översikt över blodets kolesterolnivåer.
Kolesterolmedicinering kan påbörjas när livsstilsförändringar inte är tillräckliga för att sänka höga kolesterolnivåer och personen har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
HDL-kolesterolet kan höjas genom att lägga till hälsosamma fetter i kosten, såsom nötter, olivolja och fet fisk, samt genom regelbunden aerob träning.
Kolesterolnivåerna kan börja sjunka redan inom några veckor efter livsstilsförändringar, såsom förändringar i kost och ökad fysisk aktivitet. Med medicinering kan förändringarna synas ännu snabbare.
Original price was: 2290 kr.1603 krCurrent price is: 1603 kr.
Hälsokontroll Premium Man är Vitals mest omfattande hälsokontroll och inkluderar 41 värden som ger dig viktig information om hur din kropp mår.
Artikel
Kolesterol handlar om dina blodkärls hälsa
Kolesterolvärdet anger den totala mängden kolesterol i kroppen. Ett för högt värde kan innebära en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.
Artikel
HDL – det goda kolesterolet
HDL-kolesterol kallas även för det “goda” kolesterolet, då höga HDL-värden bland annat kan minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.
Artikel
LDL-kolesterol – det dåliga kolesterolet
LDL-kolesterol kallas även för “det dåliga kolesterolet”. Det kommer från mättat fett i kosten och samlas i blodkärlen.
Artikel
ApoA1 är en markör för “det goda” kolesterolet
ApoA1 är ett protein som hjälper till att transportera HDL-kolesterol (även kallat det goda kolesterolet) samt andra skadliga fettmolekyler i blodet.
Artikel
Triglycerider är kroppens energireserver
Kroppen bildar triglycerider från mat som inte förbrukas direkt. Bukfetma och alkohol kan orsaka för höga värden.
Artikel
Diabetes – en av våra vanligaste folksjukdomar
Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att man har för mycket socker i blodet. Övervikt, dåliga kostvanor och för lite motion är riskfaktorer.
Artikel uppdaterad:
20 november 2024
