Vid ALS bryts nervceller långsamt ned och dör. Detta drabbar både viljestyrda muskler i armar, ben och ansikte, men också muskler som används vid sväljning och andning.
Innehållsförteckning
ALS står för amyotrofisk lateralskleros och är en allvarlig neurologisk sjukdom som påverkar kroppens muskler och rörelseförmåga. Sjukdomen angriper nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr musklerna, vilket leder till muskelförtvining och förlamning.
Vid ALS bryts nervceller långsamt ned och dör. Utan fungerande nervimpulser förlorar musklerna sin förmåga att arbeta och börjar förtvina. Detta drabbar både viljestyrda muskler i armar, ben och ansikte, men också muskler som används vid sväljning och andning. Däremot sker ingen påverkan på intelligens, minne eller känsel, vilket innebär att personer med ALS är fullt medvetna om sjukdomens förlopp.
Symtomen varierar från person till person, men de vanligaste tecknen är:
Symtomen blir successivt värre och leder med tiden till förlamning.
Det finns inget enskilt test som bekräftar ALS. Läkaren ställer diagnos baserat på:
Eftersom ALS kan påminna om andra neurologiska tillstånd krävs en noggrann utredning.
I de flesta fall (cirka 90 %) vet man inte varför ALS uppstår. Den formen kallas sporadisk ALS. Resterande cirka 10 % beror på ärftliga faktorer och kallas familjär ALS. Forskare misstänker att både genetiska och miljömässiga faktorer kan spela en roll, men exakt orsak är fortfarande okänd.
Varje år får omkring 400 personer i Sverige diagnosen ALS enligt Hjärnfonden. Sjukdomen är ovanlig men inte extremt sällsynt. Medelåldern vid de första symtomen kommer mellan 58 och 60 år.
De första tecknen på sjukdomen kan vara vaga och skiljer sig åt mellan olika personer. Några vanliga tidiga symtom är:
Symtomen börjar oftast i en kroppsdel och sprider sig gradvis till fler delar av kroppen.
ALS påverkar i huvudsak musklerna. Det är vanligast hos personer med familjär ALS. I vissa fall förekommer en koppling till frontotemporal demens (FTD), men de flesta personer med ALS har kvar sin intellektuella förmåga och är fullt medvetna genom hela sjukdomsförloppet.
ALS utvecklas olika snabbt hos olika personer. Den genomsnittliga överlevnaden efter diagnos är 2–4 år, men vissa lever betydligt längre – ibland i över 10 år. En känd person som levde länge med ALS var fysikern Stephen Hawking, som levde med sjukdomen i 55 år och dog 76 år gammal.
Det finns ännu inget botemedel mot ALS. Dock finns läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra symtom. Vårdteamet brukar inkludera neurolog, fysioterapeut, logoped, arbetsterapeut och kurator för att stötta personen genom hela sjukdomsförloppet.
Forskare världen över arbetar aktivt för att förstå orsakerna bakom ALS och utveckla nya behandlingar. Genom genetiska studier, stamcellsforskning och kliniska läkemedelsprövningar har man kommit närmare kunskap om vad som driver sjukdomen. Flera lovande behandlingar undergår tester just nu i studier, men fler genombrott måste ske innan ett botemedel finns.
Sverige ligger i framkant när det gäller forskning om ALS. Vill du stötta forskningen? Överväg att skänka en slant till forskningen och Hjärnfonden.
Att få en ALS-diagnos innebär stora förändringar – både fysiskt och psykiskt. Det är vanligt att behöva anpassningar i hemmet, hjälpmedel och personlig assistans. Det finns stöd att få från sjukvården och olika patientföreningar, både för den drabbade och för närstående.
Stephen Hawking var 21 år gammal när han fick sin ALS diagnos. Diagnosen blev början på ett nytt liv. Efter diagnosen fick Stephen vissa återkommande drömmar. ”En dröm som återkom flera gånger var att jag skulle offra mitt liv för att rädda andra. Om jag ändå skulle dö kunde jag lika gärna uträtta goda gärningar” skriver Stephen i sin bok Stephen Hawking – Min korta historia.
Till dig som är drabbad av sjukdomen; Även om det känns omöjligt just nu, försök fokusera på nuet och låt dig glädjas åt små ögonblick i livet. Många patienter hittar ett sätt att leva med sjukdomen, när de har haft tillräckligt med tid för att anpassa sig. Med tillräckligt mycket stöd och kunskap om vad som har hjälpt andra, kan också du hitta ett sätt. Umeå Universitet forskningsgrupp.
Blogg
Blogg
Blogg
Blogg
Blogg
Blogg
Vitals hälsokontroller är förebyggande och ger inget direkt svar på om du är frisk eller sjuk. När ett provsvar visar sig vara utanför referensvärde kan du bli rekommenderad av våra läkare att kontakta din ordinarie vårdcentral för vidare utredning.
Om du bor i Stockholm, Uppsala eller Göteborg kan du vända dig till någon av Melivas vårdcentraler. Vid behov av receptförnyelse eller digital lättakut kan du vända dig till Melivas digitala klinik. Klicka här för att läsa mer.
