990 kr
Hälsokontroll Total inkluderar analys av 25 viktiga hälsomarkörer. Perfekt för dig som vill testa många viktiga värden i kroppen. Snabba svar, tydliga resultat och läkarkommentar.
Hjärnans åldrande – Förebyggande stimulans
När vi åldras genomgår hjärnan en rad förändringar hos alla människor.
Kort om hjärnans åldrande
- Vid hög ålder saktar hjärnans funktioner ner något, och till exempel tar det längre tid att minnas saker.
- Förebyggande åtgärder bör påbörjas senast i medelåldern, även om det fortfarande är möjligt att uppnå resultat vid åttio års ålder.
- En stor utmaning med åldrandet är ofta ensamhet.
- Hos äldre människor är undernäring och ensidig kost ett vanligare problem än fetma.
Hjärnans åldrande
På grund av minskningen av nervceller blir hjärnbarken tunnare, hjärnans volym och vikt minskar, och avfallsprodukter som amyloid och lipofuscin ansamlas i hjärnan. Dessa förändringar, som är en del av det normala åldrandet, har dock endast en liten påverkan på de mentala funktionerna.
Vid hög ålder saktar hjärnans funktioner ner något, och till exempel tar det längre tid att minnas saker. Det blir också svårare att fokusera på flera saker samtidigt.
En av de främsta önskningarna hos äldre människor är att behålla sin mentala skärpa. För att uppnå detta kan den åldrande individen göra mycket själv. Förebyggande åtgärder bör påbörjas senast i medelåldern, även om det fortfarande är möjligt att uppnå resultat vid åttio års ålder.
Träning av hjärnan – Stimulans håller hjärnan aktiv
Hjärnans funktion försämras vid brist på användning, men hjärnan kan också tränas. Människor behöver tillräckligt med meningsfulla yttre och inre stimuli. Bra fritidsaktiviteter inkluderar körsång, musik i allmänhet, resor, kulturevenemang, hobbyverksamhet och regelbundna möten med andra människor.
Aktiviteter som är bra för hjärnan inkluderar också läsning, korsord, sudoku, kortspel och till och med bingo. Att titta på TV kan lätt bli passivt, men detta kan undvikas genom att välja stimulerande program. Alla program kan bli stimulerande om man har någon att diskutera dem med.
En stor utmaning med åldrandet är ofta ensamhet. Att bo ensam innebär inte nödvändigtvis att man känner sig ensam, men det finns en risk att man isolerar sig. Kontakterna minskar också när jämnåriga vänner går bort. Släktingar och vänner bör ta hand om de som bor ensamma och inkludera dem i olika aktiviteter. Kommuner, församlingar och pensionärsorganisationer bör vara aktiva gentemot ensamma människor, även om de själva inte orkar ta initiativ.
En dator är en bra 80-årspresent. Barnbarn och andra kunniga i familjen kan snabbt lära ut hur man googlar, skickar e-post och betalar räkningar online. Det finns inget som hindrar mormor eller farfar från att gå med i Facebook. Att använda datorn är bra hjärngymnastik och hjälper till att hålla kontakten över generationsgränserna.
Kostens påverkan på hjärnan
Hos äldre människor är undernäring och ensidig kost ett vanligare problem än fetma. Bland de som får hemsjukvård har 10-30% brist på energi, protein eller båda. Förutom fysisk svaghet orsakar detta depression och mental nedstämdhet. Om vikten börjar minska kan man glömma lättprodukter och mellanmål rekommenderas. Glass, choklad och bakverk är tillåtna, såvida inte den äldre har svårbehandlad diabetes. Ibland behövs även kosttillskott som innehåller protein och energi.
Med åldern minskar törstkänslan, vilket kan leda till störningar i kroppens vätskebalans. Uttorkning, särskilt i varmt väder, kan orsaka förvirring och svårigheter att stå. Om blodtrycket är lågt kan extra salt vara till hjälp. Dagligen behövs minst en liter vätska utöver måltidsdrycker. Om drickandet är motbjudande är isglass, glass och frukt bra alternativ.
Läkemedlens påverkan på hjärnans åldrande
Många läkemedel orsakar biverkningar på centrala nervsystemet. Mentala förmågor kan försämras av exempelvis lugnande medel, sömnmedel, starka smärtstillande medel, läkemedel mot inkontinens och kortisonläkemedel. Läkemedel som används för att behandla hjärtsvikt kan sänka blodtrycket så mycket att patienten börjar falla och knappt orkar stå upprätt.
En helhetsbedömning av medicineringen bör göras av en läkare som känner patienten minst en gång om året. Målet är attpatienten endast har nödvändiga läkemedel i rätt doser. På grund av åldersrelaterad försämring av njurfunktionen är läkemedelsdoserna för en 80-åring endast hälften av doserna för en medelålders person.
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom blir vanligare med åldern, och nästan var tredje person över 85 år har denna sjukdom. Utvecklingen av Alzheimers sjukdom beror delvis på ärftliga riskfaktorer. Även om det finns Alzheimers sjukdom i familjen, kan dess debut fördröjas med de metoder som nämns ovan. Möjliga förebyggande åtgärder inkluderar också att äta fisk, behandla högt blodtryck och högt kolesterol i medelåldern, samt förebygga typ 2-diabetes. Omega-3-fettsyror eller fiskolja och D-vitamin kan också vara fördelaktiga.
Forskare söker intensivt efter läkemedel som kan bromsa, till och med stoppa och förebygga Alzheimers sjukdom. Förhoppningsvis kommer dessa inom de närmaste åren. Redan med nuvarande läkemedel kan symtomens utveckling bromsas avsevärt. De bästa resultaten uppnås om behandlingen kan påbörjas i ett tidigt skede av sjukdomen. Därför bör orsaken till minnes- och funktionsnedsättning alltid utredas, även om det ännu inte påverkar livet avsevärt. I ungefär hälften av fallen ligger andra, ofta behandlingsbara orsaker bakom milda symtom än Alzheimers sjukdom.
Effekterna av njutningsmedel på centrala nervsystemet är motsägelsefulla. Stora mängder alkohol är skadliga för åldrande hjärnor, men en liten mängd alkohol (till exempel ett litet glas rödvin eller en matsked konjak på kvällen ibland) kan skydda hjärnans blodkärl. Det är dock viktigt att komma ihåg att regelbundet intag av alkohol medför risker. Kaffe aktiverar och kan till och med minska risken för demens.
Aktiv användning av hjärnan, upprätthållande av fysisk kondition, en varierad och tillräcklig kost samt tidig diagnos och behandling av allmänna sjukdomar hjälper till att hålla hjärnan skarp även i hög ålder.
1490 kr
Hälsokontroll Total Plus ger dig en bred bild av din hälsa och inkluderar 35 värden som tillsammans bildar en omfattande nulägesanalys av de viktigaste värdena i din kropp.
Återhämtning
Återhämtning kan främjas genom tillräcklig vila, balanserad kost och hydrering. Regelbunden, men inte för ansträngande motion hjälper kroppen att återhämta sig. Hantering av stress och goda sömnrutiner är också av stor vikt.
MS
MS-sjukdom börjar vanligtvis med episodiska neurologiska symtom som kan variera kraftigt mellan olika patienter. Vanliga första symtom inkluderar synstörningar såsom dubbelseende eller försämrad syn i ett öga, muskelsvaghet, balansproblem, känselstörningar och plötsliga koordinationsproblem. Symtomen kan komma och gå, och deras allvarlighetsgrad variera. I början av MS kan symtomen vara milda och övergående, men då sjukdomen fortskrider kan de förvärras och bli mer bestående.
MS-sjukdom (multipel skleros) diagnostiseras vanligtvis genom neurologisk undersökning, magnetisk resonanstomografi (MRI), analys av ryggmärgsvätska och ibland även funktionstester av nervbanorna. Diagnosen baseras på fynd som visar inflammatoriska förändringar i centrala nervsystemet vid olika tidpunkter och på olika platser. Magnetisk resonanstomografi är ett centralt verktyg för att diagnostisera MS, eftersom det kan avslöja inflammatoriska lesioner i hjärnan och ryggmärgen, vilka är typiska för MS.
Misstankar om MS kan uppstå när en person upplever neurologiska symtom som kan variera kraftigt. Typiska symtom inkluderar synstörningar som dubbelbilder eller försämrad syn i ett öga, muskelsvaghet, problem med balansen, känselstörningar och plötsliga koordinationsproblem. Symtomen kan uppträda i episoder och deras allvarlighetsgrad varierar. Om sådana symtom uppstår är det lämpligt att vända sig till en läkare som kan bedöma behovet av vidare undersökningar, såsom magnetkameraundersökning av hjärnan.
Hjärt- och kärlsjukdomar
Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. I Sverige är de ett betydande hälsoproblem, och en stor del av befolkningen lider av hjärt- och kärlsjukdomar någon gång under sitt liv.
Hjärt- och kärlsjukdomar behandlas med en kombination av läkemedel, livsstilsförändringar och vid behov kirurgiska ingrepp. Läkemedelsbehandlingen kan inkludera blodtrycksmediciner, kolesterolsänkande mediciner och mediciner som förhindrar blodkoagulering.
Tillståndet i blodkärlen undersöks ofta med ultraljud, vilket ger information om kärlens struktur och blodflöde. Mätning av blodtryck och blodprov som mäter kolesterol och andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar är också viktiga.
Det rekommenderas att friska vuxna mäter sitt kolesterol minst en gång vart femte år. Personer i riskgrupper och de som använder kolesterolmedicinering bör mäta sitt kolesterol oftare.
Förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar innefattar hälsosamma levnadsvanor: en balanserad kost, regelbunden motion, att sluta röka och en måttlig alkoholkonsumtion. Det är också viktigt att regelbundet kontrollera blodtryck, kolesterolvärden och blodsocker.
Kranskärlssjukdom diagnostiseras vanligtvis med ett belastningstest för hjärtat, EKG (elektrokardiogram) och blodprov som mäter hjärtmarkörer. Ibland kan även bilddiagnostiska undersökningar som ultraljud av hjärtat eller datortomografi användas.
Perifer artärsjukdom i nedre extremiteterna diagnostiseras vanligtvis genom en klinisk undersökning utförd av en läkare, samt olika diagnostiska tester. De vanligaste testerna är ankel-brachial index (ABI), som mäter blodtrycket i ankeln och armen, samt Doppler-ultraljud, som utvärderar blodflödet i artärerna. Vid behov kan även mer detaljerade bildtekniker som angiografi användas, för att ge en detaljerad bild av kärlens tillstånd.
Kolesterolmedicinering kan påbörjas när livsstilsförändringar inte är tillräckliga för att sänka höga kolesterolnivåer och personen har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Artikel
Hjärnan fungerar med högkvalitativ näring
Näringens betydelse börjar redan före födseln när hjärnan byggs upp. Genom hela livet kan vi påverka hjärnan genom våra val, maten vi äter och våra levnadsvanor.
Artikel
Äldre personers näringsbehov – Vad bör beaktas i kosten och livsstilen?
Näring spelar en avgörande roll för äldres hälsa och funktionsförmåga. God näring för äldre kan både förebygga sjukdomar och främja återhämtning.
Artikel
Alkohol påverkar hälsan på många sätt
Alkohol har en förlamande effekt på centrala nervsystemet under berusning och kan efter långvarig användning försämra minnet och äventyra hälsan.
Artikel
D-vitamin är extra viktigt för nordbor
Får du i dig tillräckligt med D-vitamin? Lär dig vad D-vitamin är bra för, vilken kost som fyller på dina lager, och hur du kan mäta din vitamin D-nivå.
Artikel
Diabetes – en av våra vanligaste folksjukdomar
Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att man har för mycket socker i blodet. Övervikt, dåliga kostvanor och för lite motion är riskfaktorer.
Vital är en del av vårdkoncernen Meliva AB
Vitals hälsokontroller är förebyggande och ger inget direkt svar på om du är frisk eller sjuk. När ett provsvar visar sig vara utanför referensvärde kan du bli rekommenderad av våra läkare att kontakta din ordinarie vårdcentral för vidare utredning.
Om du bor i Stockholm, Uppsala eller Göteborg kan du vända dig till någon av Melivas vårdcentraler. Vid behov av receptförnyelse eller digital lättakut kan du vända dig till Melivas digitala klinik. Klicka här för att läsa mer.
Artikel uppdaterad:
5 mars 2025
