Lipoprotein (a) är en molekyl som liknar LDL, men den har en extra protein kopplad till sig, kallad apoprotein (a). Ju kortare detta apoprotein (a) är, desto mer produceras och utsöndras det från levern, vilket ökar mängden lipoprotein A i blodet. Individers lipoprotein (a)-nivåer varierar kraftigt. De bestäms huvudsakligen genetiskt.
Mätning av lipoprotein(a)-nivåer rekommenderas särskilt vid familjär hyperkolesterolemi (FH) och om det finns tidiga fall av kärlsjukdomar i släkten eller om personens totala risk för kärlsjukdomar är hög eller mycket hög.
Lipoprotein (a) har skadliga effekter på hjärt- och kärlhälsan som är oberoende av andra riskfaktorer och kan förstärka deras påverkan. Om både lipoprotein (a) och LDL-nivåerna är förhöjda är det viktigt att fokusera på att sänka LDL-nivåerna, för att minska den skadliga samverkan mellan dessa faktorer.
Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.
Förhöjda lipoprotein(a)-nivåer är relaterade till:
De tillgängliga lipidläkemedlen kan inte signifikant minska lipoprotein(a)-nivåerna. Det är svårt att direkt påverka lipoprotein(a)-nivåerna med livsstilsval, men faktorer som sänker LDL-kolesterol minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
LDL-kolesterol kan du påverka själv. Genom att följa en hälsosam livsstil, inklusive regelbunden motion och en fiberrik kost med mjuka fetter som olivolja istället för hårda fetter som smör, kan du påverka dina blodfettsnivåer positivt. Viktnedgång, att sluta röka och att minska alkoholkonsumtionen kan också bidra till förbättrade blodfettsvärden.
Lipoprotein (a) tillhör familjen av lipoproteiner som transporterar LDL-kolesterol. Till skillnad från apolipoprotein B-100 i LDL-partiklarna, som delvis är nedsänkt i det fettrika membranet, består lipoprotein (a) av vattenlösliga proteiner och är inte aktivt involverat i transporten av fetter.
Lipoprotein (a) bör undersökas i följande situationer:
Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. I Sverige är de ett betydande hälsoproblem, och en stor del av befolkningen lider av hjärt- och kärlsjukdomar någon gång under sitt liv.
Hjärt- och kärlsjukdomar behandlas med en kombination av läkemedel, livsstilsförändringar och vid behov kirurgiska ingrepp. Läkemedelsbehandlingen kan inkludera blodtrycksmediciner, kolesterolsänkande mediciner och mediciner som förhindrar blodkoagulering.
Tillståndet i blodkärlen undersöks ofta med ultraljud, vilket ger information om kärlens struktur och blodflöde. Mätning av blodtryck och blodprov som mäter kolesterol och andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar är också viktiga.
Det rekommenderas att friska vuxna mäter sitt kolesterol minst en gång vart femte år. Personer i riskgrupper och de som använder kolesterolmedicinering bör mäta sitt kolesterol oftare.
Förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar innefattar hälsosamma levnadsvanor: en balanserad kost, regelbunden motion, att sluta röka och en måttlig alkoholkonsumtion. Det är också viktigt att regelbundet kontrollera blodtryck, kolesterolvärden och blodsocker.
Kranskärlssjukdom diagnostiseras vanligtvis med ett belastningstest för hjärtat, EKG (elektrokardiogram) och blodprov som mäter hjärtmarkörer. Ibland kan även bilddiagnostiska undersökningar som ultraljud av hjärtat eller datortomografi användas.
Perifer artärsjukdom i nedre extremiteterna diagnostiseras vanligtvis genom en klinisk undersökning utförd av en läkare, samt olika diagnostiska tester. De vanligaste testerna är ankel-brachial index (ABI), som mäter blodtrycket i ankeln och armen, samt Doppler-ultraljud, som utvärderar blodflödet i artärerna. Vid behov kan även mer detaljerade bildtekniker som angiografi användas, för att ge en detaljerad bild av kärlens tillstånd.
Kolesterolmedicinering kan påbörjas när livsstilsförändringar inte är tillräckliga för att sänka höga kolesterolnivåer och personen har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Lipoprotein (a) är en molekyl som liknar LDL, men den har en extra protein kopplad till sig, kallad apoprotein (a). Lipoprotein (a) har skadliga effekter på hjärt- och kärlhälsan som är oberoende av andra riskfaktorer och kan förstärka deras påverkan.
“Mycket vet – och känner vi själva, men att då och då få kroppens värden svart på vitt och råd av experter är intressant och tryggt istället för att.. just det – gissa!”
Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att man har för mycket socker i blodet. Övervikt, dåliga kostvanor och för lite motion är riskfaktorer.
Kolesterolvärdet anger den totala mängden kolesterol i kroppen. Ett för högt värde kan innebära en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.
HDL-kolesterol kallas även för det “goda” kolesterolet, då höga HDL-värden bland annat kan minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.
LDL-kolesterol kallas även för “det dåliga kolesterolet”. Det kommer från mättat fett i kosten och samlas i blodkärlen.
Non-HDL-kolesterol är ett mått på allt skadligt kolesterol i blodet och beräknas som skillnaden mellan totalt kolesterol och HDL-kolesterol.
Artikel uppdaterad:
3 september 2024
Ger dig kunskap och kontroll över din hälsa
Följ dina värden hur de utvecklas över tid
Enkla och tydliga resultat inom några dagar
Inga väntetider på remiss från läkare för att beställa hälsokontroll/enskilda tester
För både privatpersoner och företag
Hälsokontroller framtagna av erfarna läkare
Läkare granskar alla resultat
Vi samarbetar med över 100 ackrediterade lab i Sverige, över 70 i Stockholm
Första provsvaren oftast inom några timmar
Blodprovet tar bara några minuter
Över
tester analyserade
Kundnöjdhet
Betyg på Google