Genom Vital kan du beställa hälsokontroller och enskilda tester. I resultatrapporten jämförs värdena med referens- och målvärden för en frisk befolkning, men dessa referensvärden tar inte hänsyn till graviditetens påverkan.
I denna artikel går vi igenom några värden där resultaten kan påverkas av graviditet. Om du har fått specifika rekommendationer från din läkare, till exempel i samband med behandling av en specifik sjukdom, bör du alltid följa dessa. Vid oklara situationer bör du alltid kontakta mödravården eller din läkare.
Blodvolymen ökar under graviditeten. Ökningen av blodvolymen börjar redan i tidig graviditet och totalt sett ökar den med cirka 40-50 procent. Ökningen av blodplasman är dock något större än ökningen av röda blodkroppar, vilket leder till att blodet späds ut under mitten av graviditeten. Därför sjunker också hemoglobinnivån i blodet. Detta innebär dock inte att det föreligger anemi under graviditeten. Å andra sidan ökar behovet av järn avsevärt på grund av moderkakans och fostrets tillväxt samt moderns ökade produktion av röda blodkroppar.
Hemoglobin har specifika referensvärden under graviditeten. Hos praktiskt taget alla kvinnor sjunker hemoglobinnivån (Hb) under denna period. Gränsen för anemi anses vara en hemoglobinnivå på 110 g/l under första trimestern, 100 g/l under andra trimestern och återigen 110 g/l under tredje trimestern. En hemoglobinnivå under 80 g/l anses vara skadlig både för modern och fostret.
Hemoglobinmätning ingår som en del av blodstatus. Järnförrådet i kroppen bedöms bland annat genom mätning av ferritin.
Från början av andra trimestern ökar insulinutsöndringen från bukspottkörteln, vilket leder till att den gravida kvinnans fasteblodsocker sjunker. Under den andra halvan av graviditeten försämras kroppens förmåga att hantera blodsocker, och även friska mödrar utvecklar en mild insulinresistens. Blodsockernivåerna efter måltid är högre än hos icke-gravida kvinnor.
Glukosbelastning rekommenderas vanligtvis att utföras mellan graviditetsvecka 24 och 28, men kan även genomföras tidigare (före vecka 20) om det finns en hög risk för underliggande typ 2-diabetes. Socialstyrelsen har inte fastställt någon specifik screeningmetod, men det finns två huvudsakliga metoder som används för att identifiera behovet av glukosbelastning (OGTT) under graviditeten i Sverige:
Om graviditetsdiabetes diagnostiseras får kvinnan vägledning om kostförändringar och egenvård av blodsockret från mödravården. Kostbehandling för graviditetsdiabetes anses vara effektiv om fasteblodsocker är under 5,5 mmol/l och nivåerna en timme efter måltid är under 7,8 mmol/l.
LPK (Leukocytplasmakoncentration) – anger mängden vita blodkroppar i blodet. Antalet vita blodkroppar kan vara förhöjt i många situationer även utan att det föreligger sjukdom. Graviditet är en sådan situation där antalet vita blodkroppar kan öka. Det kan förekomma en tredubbling jämfört med normala referensvärden.
TPK (Trombocyter) – anger mängden blodplättar i blodet. Referensområdet för trombocyter under graviditet är 120 × 10^9/l.
Kolesterolnivåerna kan också öka under graviditeten. Graviditeten kan ibland leda till en markant ökning av både kolesterol och triglycerider.
Det är inte nödvändigt att undersöka blodfettsvärden under graviditeten eller strax efter förlossningen. Det rekommenderas att kontrollera kolesterolnivåerna efter förlossningen och vänta några veckor innan mätning.
Tyreotropin (P-TSH) minskar medan fritt tyroxin (P-Fritt T4) ökar under graviditeten.
Normalvärden för sköldkörteltester förändras i tidig graviditet vilket kan komplicera tolkningen av värden under graviditeten. Vid svår graviditetsillamående kan det uppstå tecken på överaktiv sköldkörtel, men förändringarna brukar normaliseras runt vecka 18–20 av graviditeten.
Sköldkörtelstörningar är relativt vanliga hos unga kvinnor och det är viktigt att behandla dem innan graviditeten för att undvika risker för både moderns och fostrets hälsa.
Graviditetshepatos, även känd som hepatogestos eller graviditetskolestas, är en leverfunktionsstörning som kan uppstå under graviditet, där orsaken är okänd. Tillståndet kännetecknas av klåda i huden och förhöjda levervärden i blodet. Symtom på graviditetshepatos uppträder vanligtvis mellan vecka 30 och 36 av graviditeten. Om du upplever klåda, bör du informera din mödravårdscentral. Där kommer nivåerna av gallsyror och leverenzymer (ALAT) att kontrolleras. Om dessa värden är förhöjda, kommer du att hänvisas till vidare behandling.
Efter förlossningen lindras klådan inom några dagar och levervärdena normaliseras vanligtvis inom 2–8 veckor. Om symtomen kvarstår efter förlossningen, bör en eventuell underliggande leversjukdom undersökas. Informera din mödravårdscentral om detta.
Blodtrycket kan sjunka, särskilt under mitten av graviditeten. Det systoliska trycket minskar något, medan det diastoliska trycket vanligtvis sjunker med 10–20 mmHg. Blodtrycksvärdena återgår till normala nivåer mot slutet av graviditeten.
Blodets koaguleringsförmåga ökar under graviditeten. Koncentrationerna av många koagulationsfrämjande faktorer stiger redan i tidig graviditet och når sin högsta nivå i slutet av graviditeten samt några veckor efter förlossningen.
Blodflödet till njurarna och filtreringen av urin genom njurglomeruli ökar med 30–50 % under graviditeten.
Nivåerna av natrium och kalium påverkas inte av graviditeten.
Om din menstruation är mer än en vecka försenad och graviditet inte är en möjlig orsak, är det bra att konsultera en läkare. Förseningen kan bero på stress, hormonella förändringar eller hälsoproblem.
I genomsnitt blir par gravida inom sex månader efter att de börjat försöka, men detta kan variera kraftigt.
Graviditetsillamåendet slutar oftast vid slutet av den fjärde graviditetsmånaden, men för vissa kan det fortsätta längre.
Befruktningen sker vanligtvis under ägglossningen när en äggcell frigörs från äggstocken. Detta sker vanligtvis cirka 14 dagar före starten av nästa menstruationscykel. Befruktning är möjlig när spermier möter äggcellen i äggledaren.
Graviditeten kan vanligtvis upptäckas med ett graviditetstest ungefär två veckor efter befruktningen, vilket motsvarar tiden för den första uteblivna menstruationscykeln.
Under ägglossningen är sannolikheten för graviditet högst. Enligt studier blir ungefär 30 % av kvinnorna gravida om de har samlag under dagen för ägglossningen. Denna procentandel kan variera beroende på individuella faktorer.
Äggcellen är befruktningsbar ungefär 12-24 timmar efter ägglossningen. Spermierna kan leva i kvinnans kropp upp till fem dagar, således kan befruktningen ske om samlaget har skett upptill fem dagar före ägglossningen.
En kvinna har vid födseln ungefär 1-2 miljoner äggceller, men deras antal minskar med åldern. Vid puberteten har en kvinna kvar cirka 300 000-500 000 äggceller. Under hela sitt liv använder en kvinna endast cirka 300-400 äggceller via ägglossningar.
I ett blodprov syns graviditet genom en ökning av hCG-hormonet (human choriongonadotropin), som är en biomarkör för graviditet.
Graviditeten börjar vanligtvis synas externt i början av andra trimestern, runt vecka 12-16, men detta kan variera individuellt.
Det lönar sig att göra ett graviditetstest när menstruationen är minst en dag försenad. Testet är mest exakt om det tas direkt på morgonen, efter att man vaknat.
Risken för graviditetsdiabetes kan minskas med hälsosamma levnadsvanor, såsom en balanserad kost och regelbunden motion.
Sannolikheten för graviditet är mycket låg under menstruationen och omedelbart efter den, eftersom ägget ännu inte har mognat. Dock, eftersom tidpunkten för ägglossningen kan variera, är det omöjligt att fastställa helt “säkra” dagar. Därför, om det är viktigt att undvika graviditet, rekommenderas det att kontinuerligt använda tillförlitliga preventivmetoder.
Förberedelser inför graviditet börjar med hälsosamma livsstilsvanor och god planering. Börja med att äta en varierad kost rik på vitaminer och mineraler, särskilt folsyra, som är viktig för utvecklingen av fostrets nervsystem. Se till att få tillräckligt med motion, vila och utöva stresshantering, vilka alla bidrar till en hälsosam graviditet. Sluta röka och använda alkohol, och kontrollera med en profesionell inom hälsovården att dina nuvarande mediciner är lämpliga under graviditeten.
Graviditeten kan upptäckas i ett blodprov redan 7-12 dagar efter befruktningen när nivån av hCG-hormonet stiger.
Möjligheten att bli gravid börjar öka redan fem dagar före ägglossningen, eftersom spermier kan leva i kvinnans kropp upp till 5 dagar. Den största möjligheten att bli gravid är 1-2 dagar före ägglossningen och på själva dagen för ägglossningen.
Möjligheten att bli gravid är som störst under ägglossningen, som vanligtvis inträffar ungefär 10-16 dagar före nästa menstruationsperiod börjar. Detta tidsfönster varierar från kvinna till kvinna och från månad till månad. Spermier kan leva i kvinnans kropp i upp till 5 dagar, så samlag några dagar före ägglossningen kan leda till graviditet.
Att ta sin hälsa i sina egna händer börjar med att förstå sin kropp. Ett bra första steg är att förstå kroppens viktigaste värden genom ett blodprov.
Sätt ihop ett eget testpaket Här kan du skräddarsy en egen hälsokontroll genom att lägga till individuella tester LÄGG TILL ENSKILDA TEST TILL
Vital gör det enkelt att förstå din hälsa och löpande följa dess utveckling. Genom att beställa en av våra hälsokontroller får du snabbt och enkelt ta ett blodprov utan läkarremiss.
Artikel uppdaterad:
3 september 2024
Ger dig kunskap och kontroll över din hälsa
Följ dina värden hur de utvecklas över tid
Enkla och tydliga resultat inom några dagar
Inga väntetider på remiss från läkare för att beställa hälsokontroll/enskilda tester
För både privatpersoner och företag
Hälsokontroller framtagna av erfarna läkare
Läkare granskar alla resultat
Vi samarbetar med över 100 ackrediterade lab i Sverige, över 70 i Stockholm
Första provsvaren oftast inom några timmar
Blodprovet tar bara några minuter
Över
tester analyserade
Kundnöjdhet
Betyg på Google