ARTIKLAR

Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar är både ärftliga och livsstilsrelaterade sjukdomar, vars uppkomst ofta kan påverkas av livsstilen.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Cirkulationssystemets uppgift är att transportera blod, syre, näringsämnen och cellernas byggstenar runt i kroppen. De centrala delarna av cirkulationssystemet är hjärtat, artärerna, kapillärerna och venerna. 

Ohälsosamma levnadsvanor, övervikt, stillasittande, rökning och diabetes belastar cirkulationssystemet och kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar. Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat avsevärt sedan 70-talet. Trots detta orsakar hjärt- och kärlsjukdomar fortfarande nästan hälften av dödsfallen bland personer i arbetsför ålder i Sverige. 

Om du har akuta symtom, uppsök omedelbar läkarvård. 

Vad består cirkulationssystemet av?

Cirkulationssystemet består av hjärtat, artärerna, venerna och kapillärerna. Hjärtat pumpar blod som kommer från venerna till artärerna och kapillärerna, där utbyte av ämnen mellan blodet och cellerna sker. Blodet samlas från kapillärerna till venerna. Venerna transporterar blodet tillbaka till hjärtat. 

Vänster kammare i hjärtat pumpar blodet till den perifera cirkulationen, det vill säga den stora cirkulationen, varifrån blodet återvänder via venerna till hjärtats högra förmak och därifrån vidare till höger kammare. Höger kammare pumpar blodet till lungcirkulationen, det vill säga den lilla cirkulationen. Då cirkulerar blodet genom lungartärerna, kapillärerna på ytan av lungblåsorna och lungvenerna tillbaka till hjärtats vänstra förmak. 

Artärblodcirkulationen transporterar syre och energi- samt byggnadsmaterial till vävnaderna. Venblodcirkulationen transporterar koldioxid och andra avfallsprodukter från ämnesomsättningen bort från cellerna. 

Vad är hjärt- och kärlsjukdomar?

Sjukdomar som försämrar cirkulationssystemets normala funktion kallas hjärt- och kärlsjukdomar. 

De vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna är: 

• kranskärlssjukdom 
• hjärtsvikt 
• cerebrovaskulära störningar 
• högt blodtryck 
• störningar i fettomsättningen.   

Arterioskleros (“åderförkalkning”)

Det vanligaste skälet till försämrad kranskärlscirkulation är arterioskleros (populärt kallad “åderförkalkning”), som skadar kranskärlen. Arterioskleros innebär att de blodkärl som transporterar blod blir förträngda. Detta leder till att blodflödet i kärlen försämras. Kvinnor har en lägre risk för arterioskleros än män. 

Vilka är riskfaktorerna för kranskärlssjukdom?

Riskfaktorer som orsakar kranskärlssjukdom inkluderar: 

• rökning 
• högt blodtryck 
• högt kolesterol 
• diabetes. 

Att minska riskfaktorer gäller inte bara den äldre befolkningen. Att minska riskfaktorer i ung ålder har en betydande effekt på risken för kranskärlssjukdom senare i livet. 

Vad är symtomen på kranskärlssjukdom?

Det vanligaste symtomet på sjukdomen är bröstsmärta som uppstår vid fysisk ansträngning, till exempel vid snabb rörelse. Smärtan känns vanligtvis i mitten av bröstet och upplevs som ångestframkallande eller tryckande. Ibland kan symtomen också vara övergående andnöd utan bröstsmärta samt trötthet och illamående. 

I vissa fall kan det första tecknet på kranskärlssjukdom vara en hjärtinfarkt, det vill säga en skada på hjärtmuskeln orsakad av plötslig syrebrist. 

Om kranskärlssjukdom diagnostiseras är förebyggande åtgärder mycket viktiga eftersom sjukdomen har en tendens att förvärras. Genom att ändra livsstil, påbörja medicinering och regelbunden konditionsträning är det möjligt att minska sjukdomens progression och symtom relaterade till kranskärlssjukdom. 

Behandling av kranskärlssjukdom

Medicinsk behandling inleds med acetylsalicylsyra, som förhindrar bildandet av blodproppar i artärerna. Nitroglycerin kan användas för att lindra bröstsmärta. Ofta påbörjas också kolesterolmedicinering för att sänka blodets kolesterolnivåer. 

Om symtomen inte lindras med medicinering eller om sjukdomens natur kräver det, är alternativa behandlingsmetoder kranskärlsballongutvidgning eller bypass-operation. 

Hur kan kranskärlssjukdom förebyggas?

Kranskärlssjukdom kan förebyggas genom att minska riskfaktorer. 

Kosten bör beakta energimängden och kvaliteten på fett. Kosthållningen bör innehålla mycket grönsaker och frukt samt lämpliga mängder protein. Snabba kolhydrater som ljust vete bör ersättas med fullkornsprodukter och hårt fett med mjukt fett. Hälsosam viktkontroll och förebyggande samt behandling av diabetes genom motion och kosthållning förebygger uppkomsten av kranskärlssjukdom. 

Högt blodtryck eller hypertoni

Högt blodtryck eller hypertoni är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Blodtrycket tenderar att öka från 40 års ålder och påverkas av genetik och livsstil. Blodtrycket anses vara normalt när det är under 130/85 mmHg. 

Hur kan man sänka högt blodtryck?

Högt blodtryck kan påverkas genom att minska intaget av salt och överdriven alkohol samt genom att minska övervikt. Hälsosamma livsstilsvanor och en helhetsmässig livsstilsförändring hjälper. 

Vad innebär hjärtsvikt?

Vid hjärtsvikt försämras hjärtats pumpfunktion, det vill säga det kan inte pumpa blod normalt i kroppen. Svikt är ett syndrom som kan bero på flera olika hjärtsjukdomar. Hjärtsvikt är sällsynt hos personer under 50 år, men bland de över 75 år lider en av tio av tillståndet. 

Vad är orsakerna till hjärtsvikt?

De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är kranskärlssjukdom, hjärtinfarkt och högt blodtryck. Över tid orsakar högt blodtryck förtjockning, styvning och slutligen försämring av hjärtmuskulaturens pumpförmåga. 

Vilka är symtomen på hjärtsvikt?

Hjärtsvikt manifesterar sig vanligtvis på vänster kammare i hjärtat. Ett vanligt symtom är andnöd och trötthet som uppstår vid fysisk ansträngning. Andnöden beror på blodstockning i lungorna eftersom hjärtat inte orkar pumpa blodet från lungorna vidare. 

Vid svikt i höger kammare är ett vanligt symtom svullnad i anklar och underben samt i övre buken. Svullnaden beror på vätskeansamling i vävnaderna. En saltfattig kost kan öka svullnaden. 

Behandling av hjärtsvikt

Hjärtsvikt är en allvarlig livslång sjukdom. Förebyggande och behandling av syndromet syftar till att påverka dess orsaker, dvs. högt blodtryck och kranskärlssjukdom. 

Medicinering är den viktigaste delen av behandlingen av hjärtsvikt. Utöver medicinering är det mycket viktigt att sluta röka, få tillräckligt med sömn, hantera vikten hälsosamt och konsumera alkohol måttligt. Det är också viktigt att se till att man har en hälsosam och saltfattig kost samt får tillräckligt med järn. 

Vanligtvis förekommer nedsatt fysisk och prestationsförmåga i samband med svikt. Regelbunden motion har dock visat sig minska hjärtats arbetsbelastning och förbättra funktionsförmågan på många sätt. Motion bör utövas tre gånger i veckan i minst en halvtimme åt gången och kompletteras med lätt styrketräning 1-2 gånger i veckan. 

Vad är cerebrovaskulära sjukdomar?

Hjärnan är en enhet som reglerar alla kroppens funktioner, från att tänka och känna till att gå, sova, lära sig och andra kognitiva funktioner. En cerebrovaskulär störning orsakar vävnadsskador som påverkar kroppens funktioner på många sätt. 

En cerebrovaskulär störning kan orsaka permanenta eller tillfälliga förlamningssymtom, känselbortfall, störningar i språkfunktionerna och andra mentala prestationer. 

Cerebrovaskulär störning (CVS) innebär: 

• tillfällig störning i blodcirkulationen (TIA) eller 
• en permanent skada orsakad av en hjärnblödning eller 
• en hjärninfarkt. 

Vad innebär en tillfällig cerebrovaskulär störning (TIA)?

En tillfällig cerebrovaskulär störning är en övergående störning i blodcirkulationen i hjärnan, vars symtom liknar de vid en hjärninfarkt. Symtomen går dock snabbt över, vanligtvis inom en timme, men senast inom ett dygn. 

Vad är en hjärnblödning?

Vid en hjärnblödning orsakar blödning i hjärnvävnaden tryck på det omgivande hjärnområdet, vilket stör funktionen i nervvävnaden. Blodcirkulationen minskar också i det blödande kärlets område. 

Vad innebär en hjärninfarkt eller cerebrovaskulär ocklusion?

En hjärninfarkt eller cerebrovaskulär ocklusion uppstår när hjärnvävnad plötsligt förstörs på grund av störningar i blodcirkulationen. En hjärninfarkt kan orsakas av två skäl: antingen blockeras eller brister en hjärnartär. Blockeringen orsakar syrebrist i artärens försörjningsområde, vilket leder till att det området i hjärnan får en infarkt eller nekros. 

En venös trombos i hjärnan, eller sinustrombos, kan också orsaka en hjärninfarkt eller hjärnblödning. Sinustrombos är relativt ovanligt och förekommer främst hos unga kvinnor. 

Vad orsakar en hjärninfarkt?

Den vanligaste orsaken till en hjärninfarkt är en blodpropp i en hjärnartär. Blodproppen orsakas vanligtvis av arterioskleros, som också orsakar till exempel kranskärlssjukdom. Hjärninfarkt har samma riskfaktorer som hjärtinfarkt: rökning, bukfetma, diabetes, överdriven alkoholkonsumtion, högt kolesterol och högt blodtryck. 

Uppskattningsvis en fjärdedel av hjärninfarkterna orsakas av en blodpropp eller emboli som har sitt ursprung i hjärtat. Blodproppen transporteras med blodcirkulationen genom artärerna tills den fastnar i en gren av en hjärnartär. Den vanligaste orsaken till emboli är en hjärtarytmi, nämligen förmaksflimmer. 

Ungefär 15 procent av hjärninfarkterna orsakas av bristning i en hjärnartär och den efterföljande blödningen in i hjärnvävnaden. Vanligtvis är högt blodtryck bakomliggande orsak, vilket över åren orsakar förändringar i hjärnartärernas väggar. 

Vad är symtomen på hjärninfarkt?

Symtomen på hjärninfarkt uppstår vanligtvis plötsligt. Vanliga symtom på hjärninfarkt inkluderar funktionsstörningar eller förlamning i ena sidan eller båda sidor av kroppen, domningar, känselbortfall samt svårigheter med talproduktion. Andra symtom kan vara hängande mungipa, synstörningar, yrsel, dubbelseende och förvirring.

Vid hjärnblödning utvecklas förlamningssymtomen vanligtvis något långsammare. Blödningens storlek och placering påverkar symtomen. Symtomen kan variera från milda, såsom plötsligt uppkommande kraftig huvudvärk, till svåra, såsom omfattande förlamning på ena sidan, där medvetandet ofta försämras.

Hur kan risken för cerebrovaskulära störningar minskas?

Genom egna livsstilsval kan man förebygga cerebrovaskulära störningar. Att undvika hårt fett och vitt socker, regelbunden motion, måttlig alkoholkonsumtion och att vara icke-rökare är viktiga livsstilsförändringar som är förebyggande. Att ta hand om högt blodtryck och högt kolesterol minskar också risken. 

Störningar i fettomsättningen

Störningar i fettomsättningen, eller dyslipidemi, innebär onormala blodfettnivåer. Behandlingen av onormala blodfettnivåer syftar till att förebygga artärsjukdomar, såsom kranskärlssjukdom och hjärnartärsjukdom. 

Grunden för behandlingen av dyslipidemi är livsstilsförändring. Delar av livsstilsförändringen inkluderar att vara icke-rökare, att sträva efter normalvikt, regelbunden motion, en hälsosam kost samt tillräcklig sömn och vila. 

Blodfettnivåerna kan mätas med ett blodprov.

Onormala blodfettnivåer inkluderar:

• högt total-kolesterol (över 5 mmol/l) 
• högt LDL-kolesterol (över 3 mmol/l) 
• lågt HDL-kolesterol (hos män under 1 och hos kvinnor under 1,2 mmol/l) 
• höga triglyceridnivår (över 1,7 mmol/l) 

Onormala blodfettnivåer i sig är inte direkt en anledning till medicinering, utan de är utgångspunkten för en mer detaljerad riskbedömning för artärsjukdomar. Det är viktigt att komma ihåg att även normala blodfettnivåer inte innebär att man inte behöver ta itu med de vanligaste riskfaktorerna för artärsjukdom. De vanligaste riskfaktorerna inkluderar bukfetma, rökning, stillasittande, lätt förhöjt blodsocker och vissa inflammatoriska sjukdomar. 

Innan behandlingen av dyslipidemi påbörjas bör den totala risken bedömas, det vill säga hur stor risken är för personen att drabbas av artärsjukdomar. 

Riskbedömning är motiverad om:

• En ung vuxen i familjen har drabbats av artärsjukdom tidigt, till exempel kranskärlssjukdom hos män före 55 eller hos kvinnor före 65 års ålder.  
• Ärftlig dyslipidemi misstänks. 

I andra fall bedöms männens risk senast vid 40-årsålder och kvinnors vid 50-årsålder. Om en person har diagnostiserats med artärsjukdom, diabetes, ärftlig dyslipidemi eller njursvikt, är riskbedömningen enkel. Dessa sjukdomar ökar den totala risken för artärsjukdom, så det finns inget behov av en riskkalkylator. 

Om livsstilsförändringar inte leder till önskad förändring, påbörjas läkemedelsbehandling.

Hur kan du förebygga hjärt- och kärlsjukdomar?

Vi behöver dagligen hälsosam och färgrik mat samt tillräckligt med mineraler och vitaminer för att må bra. Människan är skapad för att röra på sig; mycket stillasittande skadar vår kropp. Svenskar sitter största delen av sin vakna tid. Stillasittande ökar risken för flera kroniska sjukdomar, såsom artärsjukdomar och diabetes. Dessutom är tillräcklig vila och sömn av stor betydelse. Långvarig sömnbrist är kopplad till bukfetma och många sjukdomar, såsom typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärtsjukdomar. 

Kom ihåg dessa: 

• Använd alkohol måttligt. Alkohol påverkar kroppens funktioner på många sätt. De som dricker mycket har en högre risk att drabbas av hjärtsjukdomar än de som inte dricker. 
• Var uppmärksam på din kost. 
• Var uppmärksam på mängden och kvaliteten på fett. Ersätt hårda fetter med mjuka fetter. 
• Ät regelbundet fisk. Den rekommenderade mängden är 2-3 gånger i veckan, varav fet fisk ungefär en eller två gånger i veckan. 
• Anpassa mängden energi i maten till din energiförbrukning. 
• Kom ihåg regelbunden motion. Regelbunden motion ökar mängden av det goda HDL-kolesterolet. 
• Det är värt att sluta röka. Rökning ökar signifikant risken för artärsjukdom. 

Vanliga frågor

Blog

8 skäl till att göra en hälsokontroll via blodprov

Att ta sin hälsa i sina egna händer börjar med att förstå sin kropp. Ett bra första steg är att förstå kroppens viktigaste värden genom ett blodprov.

Läs mer

Blog

Därför är fysisk aktivitet viktigt!

Fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att upprätthålla kondition, rörlighet och styrka, samt att främja hälsan i allmänhet.

Läs mer

Page

Individuella tester

Sätt ihop ett eget testpaket Här kan du skräddarsy en egen hälsokontroll genom att lägga till individuella tester LÄGG TILL ENSKILDA TEST TILL

Läs mer