ARTIKLAR

Gluten och glutenfri kost

Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn. Dessutom innehåller olika sorter och derivat av dessa spannmål gluten, såsom mannagryn, speltvete, rågvete och kamutvete. 

Vad är gluten?

Oavsett om du äter rågbröd gjort på råg eller kanelbullar gjorda på vetemjöl, innehåller båda gluten. Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn. Dessutom innehåller olika sorter och derivat av dessa spannmål gluten, såsom mannagryn, speltvete, rågvete och kamutvete. 

Gluten i spannmål kan ytterligare delas in i strukturkomponenter, så kallade prolaminer och gluteniner. Vetegluten består av gliadin och glutenin. Råggluten består av secalin och glutenin. Kornets gluten består av hordein och glutenin. Gliadin är den mest studerade av dessa och är vanligtvis det spannmålsprotein som utlöser autoimmuna sjukdomar i kroppen. 

Hos personer med celiaki skadar gluten cellerna på ytan av tunntarmen. Skadan orsakas av glutenets prolamin-del, som varierar mellan olika spannmål. Ibland kan gluten från spannmål orsaka matsmältningsproblem även hos personer som inte har celiaki. Oftast handlar det om glutenkänslighet, vilket vi kommer skriva mer om längre fram. 

Gluten är en vattenolöslig proteinblandning som ger deg dess klibbiga konsistens och till exempel ger bröd dess luftiga, brödliknande textur och tålighet. Gluten används också som en del av många andra produkter och i vissa mediciner. 

Märkningen “Kan innehålla gluten” innebär att produkten vanligtvis inte kan användas, åtminstone inte i stora mängder. Detta innebär att produkten i sig inte har använt glutenhaltiga spannmål, men på grund av tillverknings- eller lagringsförhållanden är produkten inte glutenfri. 

Vad är glutenfri mat?

Glutenfri mat är särskilt märkt som glutenfri. Det innehåller då inte gluten, det vill säga vete, råg eller korn. 

Vad händer i tarmen när man äter gluten?

När glutenhaltig mat passerar mot tarmen bryter matsmältningsenzymerna ner glutenets byggstenar, gliadin och glutenin. När gliadin och glutenin passerar matsmältningssystemet bedömer lymfocyterna i tarmen om de innehåller skadliga ämnen. Hos personer som inte har problem med gluten absorberas proteinerna normalt. Hos personer med glutenkänslighet identifierar lymfocyterna glutenproteinet som skadligt, vilket leder till att kroppens T-lymfocyter attackerar tunntarmens slemhinna. 

Normalt har tunntarmens slemhinna många utskott som kallas tarmvilli. Tarmvilli ökar tunntarmens yta vilket underlättar matsmältningssystemets funktion och absorption av näringsämnen i blodomloppet. Ju mer yta tarmen har, desto mer näringsämnen kan den absorbera. Detta kan jämföras med uppsugningsförmågan hos en svamp jämfört med hushållspapper – vilken av dem absorberar vatten bättre? Tarmvilli finns för att säkerställa att det finns tillräckligt med yta i tarmen för att näringsämnen ska kunna absorberas i blodomloppet. 

Om tarmvilli skadas och krymper störs absorptionen av näringsämnen. Detta kan leda till att tarmväggarna börjar läcka, vilket kan orsaka matsmältningsproblem såsom uppblåsthet, diarré och förstoppning samt anemi och brist på D-vitamin och järn. Om störningar i näringsupptaget fortsätter under en längre tid kan det öka risken för andra sjukdomar. 

Vilka besvär kan gluten orsaka?

För vissa kan glutenhaltiga produkter orsaka diffusa symtom, som oftast yttrar sig som mag- och tarmbesvär. Symtomen kan också uppstå på huden. Symtom orsakade av gluten kan vara relaterade till flera olika sjukdomar. 

Celiaki

Celiaki är en autoimmun sjukdom där proteinet gluten, som finns i vete, råg och korn, skadar cellerna i tunntarmens slemhinna. Skadorna i celiaki orsakas av glutenets prolamin-del, som varierar mellan olika spannmål. Som ett resultat av skadan skadas och krymper slemhinnans villi, vilket stör absorptionen av näringsämnen i blodomloppet. 

Celiaki kan visa sig på många sätt, men typiska symtom är olika mag- och tarmbesvär. Celiaki kan också vara symptomfri eller visa sig på huden som dermatitis herpetiformis. 

Celiaki behandlas med en livslång glutenfri kost. För närvarande är det den enda verkliga (och lyckligtvis effektiva) behandlingsmetoden för celiaki och dermatitis herpetiformis.

Irritabel tarm-syndrom

Irritabel tarm-syndrom är ett vanligt tillstånd som påverkar matsmältningssystemet. Olika kramper, smärtor, förstoppning och uppblåsthet, gaser och diarré kan vara tecken på detta. Irritabel tarm-syndrom kräver långsiktig egenvård. 

Få personer med irritabel tarm-syndrom får allvarliga symtom och oftast hålls tillståndet under kontroll med livsstilsförändringar. Spannmålsprodukter kan orsaka symtom hos personer med irritabel tarm. I dessa fall är det inte nödvändigtvis gluten utan spannmålens innehåll av FODMAP-kolhydrater som är problemet. Därför kan personer med IBS också få hjälp av en glutenfri kost, även om det inte specifikt är gluten som orsakar symtomen. 

Den viktigaste behandlingsmetoden för irritabel tarm-syndrom är FODMAP-dieten. Den lindrar vanligtvis symtomen avsevärt. Förutom kosten är stresshantering en annan viktig faktor i hanteringen av irritabel tarm-syndrom. 

Glutenkänslighet utan celiaki eller spannmålsallergi

Glutenkänslighet kan orsaka symtom hos vissa personer från gluten, även om de inte har celiaki eller spannmålsallergi. Det uppskattas att det finns cirka 0,5-6 personer per hundra i befolkningen som är glutenkänsliga. Det finns dock inget exakt test för att fastställa fenomenet, så dess prevalens är inte säkert känd. Glutenkänslighet kan orsaka symtom som diarré, magont, uppblåsthet, trötthet, depression och hudsymtom. 

Det är också bra att överväga om det kan vara odiagnostiserad celiaki. Finns det celiaki i släkten? Om celiaki förekommer i släkten, bör regelbunden övervakning av celiaki övervägas. 

Spannmålsallergi och celiaki kan ibland blandas ihop

Spannmålsallergi och celiaki kan ibland förväxlas, även om det handlar om två olika saker. När en person med celiaki äter gluten börjar hans eller hennes kropp att producera antikroppar mot sina egna vävnader. Vid matallergi producerar kroppen istället antikroppar mot matens proteiner. De proteiner som oftast orsakar spannmålsallergi kommer från korn, vete och råg och ibland även havre. Behandlingen för spannmålsallergi är att undvika de spannmål som orsakar allergiska reaktioner. 

Hur påverkar gluten hormonerna?

Om kroppen inte kan hantera gluten normalt, absorberas inte näringsämnena alltid normalt i blodomloppet. Detta kan leda till brist på vitaminer och mineraler. Bristsjukdomar relaterade till celiaki kan orsaka allvarligare konsekvenser och påverka kroppens hormonfunktion.  Gluten är kopplat till sköldkörtelfunktionen; celiaki kan öka risken för hypotyreos. Många människor med autoimmuna sjukdomar tål inte glutenhaltiga livsmedel. 

Glutenfri kost

En glutenfri kost kan initialt vara utmanande eftersom all råg, korn och vete, samt produkter som innehåller något av dessa, måste uteslutas. Den rekommenderade dagliga mängden fiber är minst 25-35 gram. Fiber kan fås från exempelvis grönsaker, frukt, bär, nötter och frön samt från glutenfria råvaror som amarant, hirs och glutenfritt havre. 

Med tiden lär man sig att identifiera de produkter som bör undvikas och de som bör värderas i kosten. Många livsmedel som är minimalt industriellt bearbetade är glutenfria. Undvik därför starkt processad mat, som flingor, och gluteninnehållande spannmålsprodukter. Bra alternativ är istället exempelvis grönsaker, potatis och sötpotatis.

En glutenfri kost reparerar skador på tunntarmens slemhinna hos personer med celiaki och förebygger symtom som stör det normala vardagslivet (magbesvär, eksem, viktnedgång etc). 

Efter att ha börjat med en glutenfri kost syns inte längre celiaki i testresultaten. 

Var finns gluten?

Många spannmålsprodukter och livsmedel kan innehålla gluten. Ibland kan gluten hittas i produkter där man inte förväntar sig att hitta det. Vi har sammanställt en lista över vanliga produkter som innehåller gluten: 

• vete, råg, korn 
• bröd, krutonger och bakverk 
• pasta och nudlar: ravioli, gnocchi, ramen, udon och äggnudlar 
• flingor och müsli 
• produkter gjorda av durumvete, emmervete, mannagryn, spelt, enkornsvete, grahamsmjöl, couscous, kamutvete och rågvete 
• malt: maltextrakt, malt sirap, maltsocker, maltkornsmjöl och maltvinäger 
• såser och enstaka smaksatta majonnäs
• öl. 

All mat som har varit i kontakt med gluten bör undvikas. Exempel på detta är bufféer där redskap kan ha varit i kontakt med annan mat, samt lösgodis. Gluten kan också spridas via en slev eller smörkniv, även om man bara tar glutenfri mat. 

Både hemma och på restauranger bör all glutenfri mat förvaras, tillagas och serveras separat från annan mat och alltid i rena kärl. Till exempel bör öppnade mjölpåsar och glutenfria produkter inte förvaras bredvid varandra eller användas för att tillaga mat samtidigt. 

Det är viktigt att noggrant läsa livsmedelsförpackningarnas produktinformation. Många färdigmaträtter innehåller till exempel vetemjöl, även om man inte skulle gissa det direkt. Färdiga såser, påssoppor etc. innehåller ofta gluten. 

Undvik huvudsakligen produkter där det står “Kan innehålla gluten.” eller “Kan innehålla vete.” Vissa kan tolerera dessa produkter i mycket små mängder. 

Innehåller havre gluten?

Havre innehåller inte gluten i form av protein som finns i korn, vete eller råg, eftersom det är en växt från en annan spannmålsfamilj. Havre kan dock innehålla spår av andra gluteninnehållande spannmål, varför många som följer en glutenfri diet endast använder glutenfri havre. Under produktionen av glutenfri havre ser man till att den inte blir kontaminerad med andra spannmål. 

Glutenfri havre

Glutenfri havre är märkt med en särskild etikett som indikerar att den är glutenfri. Det är vanligtvis säkert för personer med celiaki att äta glutenfri havre. Havreprodukter kan kallas glutenfria om deras gluteninnehåll är under 20 mg/kg. Om du får symtom från glutenfri havre, bör du undvika att använda den. 

Glutenfri kost: vad får man äta?

All mat som är märkt som glutenfri är ätbar. Nedan listas också bra alternativ. 

Exempel på glutenfria livsmedel inkluderar: 

• Ris 
• Majs 
• Bönor, baljväxter 
• Potatis 
• Sötpotatis 
• Quinoa 
• Kassava 
• Soja 
• Linfrön, chiafrön, hampafrön 
• Hirs 
• Bovete 
• Pilarrot 
• Amarant 
• Teffgräs 
• Glutenfri havre 
• Frukt 
• Bär 
• Grönsaker 
• Nötter 
• Frön 
• Fetter och oljor 

Hur känner man igen en glutenfri produkt?

• En glutenfri produkt är vanligtvis märkt med en glutenfri symbol (det överkorsade axet). 
• Produkten kan också ha texten “glutenfri”. 
• Om förpackningen inte har någon av dessa märkningar, undersök produktens ingredienslista. 
• Produkten kan också ha märkningen “Kan innehålla gluten” eller “Kan innehålla vete, korn och råg”. Dessa produkter är inte lämpliga att använda. 

Hur snabbt påverkar en glutenfri kost?

Hur snabbt en glutenfri kost påverkar beror på om det handlar om celiaki, IBS eller någon annan sjukdom. Det finns inget rätt svar eftersom det är individuellt. Det beror också på hur mycket “dold gluten” man har fått i sig från sin kost. Vanligtvis börjar symtomen på celiaki lindras gradvis direkt, men det kan ibland ta månader eller till och med ett halvår att nå ett helt symtomfritt tillstånd. Många upplever att symtomen fortsätter länge om det är svårt att strikt följa kosten. Då kan det vara bra att vända sig till en dietist eller näringsfysiolog för att få kosten i ordning och lindra symtomen så mycket som möjligt. 

Nackdelar med glutenfri kost

På en glutenfri kost kan fiberintaget bli lågt, så det är viktigt att se till att få i sig tillräckligt med fiber. Detta är individuellt och beror på hur man sammansätter sin glutenfria kost. Annars innehåller inte glutenhaltiga spannmål några specifika näringsämnen som inte kan erhållas från andra källor. 

Glutenfri kost & viktnedgång

En glutenfri kost leder inte till viktnedgång. Många upplever dock att de får hjälp med till exempel svullnad. I samband med kostförändringen kan vikten minska till exempel för att man omedvetet har bytt ut “tomma kolhydrater” mot grönsaker. Viktnedgången beror dock inte direkt på att kosten är glutenfri. 

Å andra sidan kan starten på en glutenfri kost också leda till viktökning, eftersom glutenfria brödprodukter till exempel kan vara överraskande energitäta. 

Vanliga frågor

Page

Individuella tester

Sätt ihop ett eget testpaket Här kan du skräddarsy en egen hälsokontroll genom att lägga till individuella tester LÄGG TILL ENSKILDA TEST TILL

Läs mer

Page

Vitals hälsokontroller

Vitals hälsokontroller via blodprov låter dig få full koll på din egen hälsa.

Läs mer

Page

Provtagningsställen

Vitals provtagninsställen för blodprov. När du beställt din hälsokontroll kan du ta ditt blodprov på dessa platser.

Läs mer