ARTIKLAR

Celiaki – Symtom och behandling

Vid celiaki tål inte tunntarmen gluten som finns i spannmålsprodukter som vete, råg och korn. Behandlingen för celiaki är en strikt glutenfri kost.

Vad beror celiaki på?

Celiaki är en autoimmun sjukdom där proteinet gluten i vete, råg och korn skadar cellerna i slemhinnan på tunntarmens inre yta. Skadorna orsakas av glutenets prolamin-del, som varierar mellan olika spannmål. Som ett resultat av skadan förstörs gradvis slemhinnans villusskikt, och absorptionen av näringsämnen till blodomloppet störs.

• Den exakta mekanismen bakom utvecklingen av celiaki är ännu inte känd. För att sjukdomen ska bryta ut krävs dock genetisk benägenhet och gluten i kosten.
• Enligt nuvarande kunskap kan uppkomsten av celiaki inte förebyggas.
• De flesta som har celiaki lider dock av sjukdomen utan att vara medvetna om det.

Den som lider av celiaki bör noggrant sätta sig in i sjukdomen och dess behandling. När man förstår grunderna i celiaki är det lättare att motivera vikten av en glutenfri kost både för sig själv och för andra. Celiaki behandlas med en strikt glutenfri diet, men symtomen återkommer om man återgår till en kost som innehåller gluten. Dietbehandlingen är därför livslång.

Det finns två former av celiaki: tarmceliaki och hudceliaki.

Ärftlighet vid celiaki

Celiaki är en ärftlig sjukdom som man endast kan drabbas av om man har en genetisk predisposition för det. Om en av föräldrarna har celiaki, är risken att barnet utvecklar sjukdomen ungefär 10-15 procent. Om celiaki förekommer i familjen, rekommenderas det att mäta celiaki-antikroppar i blodprov vartannat år eller så snart symtom uppstår.

Förekomst av celiaki

I Sverige lider ungefär två procent av celiaki. Majoriteten av dem som har celiaki är kvinnor. Uppskattningsvis är endast omkring en tredjedel av dessa diagnostiserade, medan majoriteten lider av sjukdomen utan att vara medvetna om det.

Celiaki kan bryta ut vid vilken ålder som helst, men förekomsten ökar med åldern. Omkring 0,5 procent av barnen har celiaki, medan 2,5 procent av de äldre lider av sjukdomen. Därför är det klokt att regelbundet testa sig om det finns celiaki i familjen.

Liksom andra autoimmuna sjukdomar har förekomsten av celiaki ökat och varierar kraftigt mellan olika länder. Till exempel är celiaki mycket sällsynt i Kina och Japan. Skillnaderna i förekomsten av celiaki kan förklaras med bland annat genetiska faktorer och mängden gluteninnehållande produkter som konsumeras i området. Även inom västvärlden finns det variationer i förekomsten av celiaki, vilket delvis kan bero på att sjukdomen inte alltid känns igen och ofta förblir odiagnostiserad.

Hur upptäcker man celiaki?

Celiaki ger vanligen symtom antingen i tarmområdet, såsom diarré, gaser, uppsvälldhet och olika typer av magont, eller på huden (hudceliaki). Nedan listas celiakisymtomen mer detaljerat. Det bör dock noteras att celiaki inte alltid ger symtom, och diffusa mag- eller hudproblem kan ofta inte direkt kopplas till celiaki. Därför är det endast ett laboratorietest som kan avslöja sanningen.

Vilka är symtomen på celiaki?

Symtomen på celiaki kan vara svåra att identifiera eftersom de varierar och är mycket individuella. Ibland kan symtomen vara milda, och i sällsynta fall kan celiaki vara helt symtomfri. De vanligaste symtomen på celiaki kan delas in i två huvudkategorier: symtom från matsmältningskanalen och andra mer generella symtom. Det finns även en annan form av celiaki, hudceliaki, som ger symtom på huden.

Symtom från matsmältningskanalen

• Magont
• Diarré och lös avföring
• Magsvullnad
• Tarmkramp
• Gasbildning
• Illamående, aptitlöshet och kräkningar
• Viktnedgång.

Andra symtom på celiaki

• Anemi och brist på vitaminer
• Munsår
• Emaljskador på tänderna
• Skelett-, muskel- eller ledsmärtor
• Nervsmärtor
• Låg födelsevikt, försenad längdtillväxt hos barn, försenad pubertet
• Andningssymtom
• Psykiatriska symtom: trötthet, depression, sömnstörningar
• Neurologiska symtom: ataxi, polyneuropati, demens och hjärnatrofi, epilepsi
• Leversjukdomar
• Gynekologiska problem: menstruationsstörningar, infertilitet, upprepade missfall, tidig menopaus.

Diagnos och tester för celiaki

Det är viktigt att genomgå tester för celiaki så snart det finns misstanke om sjukdomen. Celiaki kan diagnostiseras med blodprov och vävnadsprov från tunntarmen.

Blodprov kan påvisa antikroppar mot celiaki och identifiera personer där celiaki är sannolik. Observera att blodprov för celiaki bör tas innan en glutenfri diet påbörjas. Därför är det viktigt att testa för celiaki så snart misstankar uppstår och som en regelbunden uppföljning om det finns genetisk predisposition.

Ofta kan celiakidiagnosen ställas baserat på antikroppstester utan behov av tarmendoskopi. Dock bekräftas diagnosen ofta med en mikroskopisk undersökning av ett tarmprov taget under en gastroskopi.

Behandling av celiaki

Celiaki behandlas genom att utesluta gluten från kosten. Detta innebär att råg, korn och vete tas bort ur kosten.

Celiakipatienter kan använda glutenfri havre, men det är viktigt att havren och havreprodukter är specifikt märkta som glutenfria och inte innehåller spår av korn, vete eller råg. Industriellt processad vetestärkelse kan också inkluderas i en glutenfri diet eftersom dess gluteninnehåll är mycket lågt.

Glutenfria produkter är numera väl tillgängliga i vanliga matbutiker. Glutenfria bageriprodukter har ofta en egen avdelning i många butiker. För andra produkter bör celiakipatienter alltid kontrollera ingredienslistan, eftersom gluten alltid ska märkas tydligt där.

Olämpliga livsmedel för celiakipatienter:

• Vete
• Korn
• Råg
• Alla produkter tillverkade av dessa spannmål (även små mängder i produkten)
• Havre som inte är märkt som glutenfri

Lämpliga livsmedel för celiakipatienter:

• Glutenfri havre
• Ris, bovete, hirs, majs, potatis, sötpotatis
• Teff, sago, amarant, quinoa
• Majs- och potatisstärkelse, arrowrotmjöl, tapiokastärkelse
• Psyllium, xantangummi, potatisfiber, havrefiber, guarkärnmjöl
• Rostat linfrö.

Celiakipatienter måste följa en strikt glutenfri diet hela livet. Även små mängder gluten kan påverka tarmfunktionen negativt och orsaka symtom. Genom att följa en glutenfri diet kan celiakipatienter dock leva ett normalt liv, och sjukdomen påverkar inte livslängden.

Laktosintolerans och celiaki

Ungefär hälften av obehandlade celiakipatienter lider av laktosintolerans. Obehandlad celiaki kan störa den normala funktionen av laktasenzymet, som bryter ner laktos. När en glutenfri diet inleds, börjar de flesta celiakipatienter att tolerera laktos normalt igen.

Vid diagnos av celiaki är det klokt att kontrollera laktostoleransen ungefär ett år efter att den glutenfria dieten har påbörjats. När tunntarmens villi har läkt, är laktosintolerans inte vanligare bland celiakipatienter än i befolkningen i stort.

Spannmålsallergi och celiaki – två olika tillstånd

Celiaki ska inte förväxlas med spannmålsallergi. När en person med celiaki äter gluten, börjar deras kropp producera antikroppar mot den egna vävnaden. Vid matallergi, däremot, producerar kroppen antikroppar mot proteiner i livsmedel.

Vete är den vanligaste orsaken till spannmålsallergi, men ibland kan även råg, korn och havre utlösa allergi. Havre tolereras ofta bäst bland spannmålen. Spannmålsallergi uppträder typiskt under barndomen och försvinner oftast innan skolåldern. Dock kan spannmålsallergi även förekomma hos vuxna, där den oftare är mer långvarig. Det enda sättet att behandla spannmålsallergi är att undvika de spannmål som orsakar allergiska reaktioner.

Vad är hudceliaki?

Hudceliaki förekommer hos cirka en av sex personer med celiaki. Det bryter oftast ut mellan 20 och 40 års ålder och är vanligare hos män än kvinnor. Precis som vanlig celiaki orsakas hudceliaki av gluten från vete, korn och råg, vilket leder till att kroppen bildar antikroppar.

Symtom

Hudceliaki skiljer sig från tarmceliaki genom att den inte nödvändigtvis ger magbesvär, utan enbart påverkar huden. Många med hudceliaki har dock typiska tarmförändringar som är vanliga hos celiakipatienter, även om de inte upplever några magbesvär. De huvudsakliga symtomen på hudceliaki är klåda och 2-6 mm stora, klara vätskeblåsor på knän, armbågar, skinkor, axlar och hårbotten. Blåsor kan även förekomma på handflator, fotsulor och ibland på munslemhinnan.

Diagnos

Diagnosen hudceliaki ställs genom att ta ett hudprov från ett till synes friskt hudområde nära utslaget. Om provet visar tecken på hudceliaki, undersöks vanligtvis även ett prov från tunntarmen för att fastställa eventuell tarmceliaki. Cirka 80 procent av de som lider av hudceliaki har också antikroppar i blodet.

Behandling

Behandlingen av hudceliaki är densamma som för vanlig celiaki, det vill säga en livslång glutenfri diet. I början av behandlingen kan det vara nödvändigt att använda medicin för att lindra utslag och klåda.

Vanliga frågor

Page

Individuella tester

Sätt ihop ett eget testpaket Här kan du skräddarsy en egen hälsokontroll genom att lägga till individuella tester LÄGG TILL ENSKILDA TEST TILL

Läs mer

Page

Så fungerar det

Vital gör det enkelt att förstå din hälsa och löpande följa dess utveckling. Genom att beställa en av våra hälsokontroller får du snabbt och enkelt ta ett blodprov utan läkarremiss.

Läs mer

Page

Vitals hälsokontroller

Vitals hälsokontroller via blodprov låter dig få full koll på din egen hälsa.

Läs mer