Hälsokontroll Kolesterol och Metabolism Plus inkluderar 13 värden för att undersöka kolesterol- och levervärden samt sockerbalansen. Hälsokontrollen ger indikationer på om du eventuellt har avvikelser i kolesterol- eller sockermetabolismen eller om du har påverkan på levern.
Ateroskleros (“åderförkalkning”)
De flesta riskfaktorer för åderförkalkning är kopplade till livsstil, även om ärftlighet också spelar en roll.
Kort om åderförkalkning
- Åderförkalkning kan vara symtomfri under lång tid.
- Åderförkalkning kan leda till allvarliga sjukdomar, såsom hjärtinfarkt, stroke och claudicatio intermittens (försämrad blodcirkulation i benens artärer).
- Livsstil, inklusive motion och kost, har en betydande påverkan på risken att utveckla artärsjukdom.
Vad är åderförkalkning (ateroskleros)?
Åderförkalkning, eller ateroskleros, innebär att de blodkärl som transporterar blod blir förträngda. Detta leder till att blodflödet i kärlen försämras.
Vad orsakar åderförkalkning (riskfaktorer för åderförkalkning)?
De flesta riskfaktorer för åderförkalkning är livsstilsrelaterade, även om ärftliga faktorer också kan spela en roll. De viktigaste riskfaktorerna är:
- Förhöjda nivåer av “dåligt” LDL-kolesterol
- Låga nivåer av “bra” HDL-kolesterol
- Förhöjda nivåer av triglycerider
- Högt blodtryck
Andra riskfaktorer inkluderar typ 2-diabetes och övervikt. Kvinnor har generellt sett en lägre risk än män, och drabbas vanligtvis senare i livet. Risken för åderförkalkning ökar avsevärt om flera riskfaktorer förekommer samtidigt, även om alla faktorer bakom sjukdomsutvecklingen ännu inte är helt kända.
Blodfettsvärden kan enkelt mätas genom Vitals hälsokontroller. På så sätt kan du exempelvis följa dina kolesterolvärden och förebygga sjukdomar.
Vilka faktorer skyddar mot åderförkalkning?
Vissa faktorer kan minska risken för åderförkalkning:
- Höga nivåer av bra kolesterol (HDL)
- Regelbunden konsumtion av fisk, fiskoljor, grönsaker och frukt
- Regelbunden motion
Vad kan åderförkalkning leda till?
Åderförkalkning kan orsaka allvarliga sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och claudicatio intermittens. Åderförkalkning orsakas främst av inlagringar från “dåligt” LDL-kolesterol som bildar plack i blodkärlen. Denna process kan börja tidigt i livet och förvärras med tiden, vilket leder till förträngningar som hindrar blodflödet. Vid plackbildning finns risken för att en blodpropp bildas, vilket kan leda till en plötslig blockering av blodflödet och allvarliga hälsokonsekvenser.
Vad händer i kroppen vid åderförkalkning?
Vävnader får kontinuerligt syre och näring från blodet som transporteras i artärerna. När artärens förträngning saktar ner blodflödet, försämras tillförseln av syre och näringsämnen. Konsekvenserna av åderförkalkning manifesterar sig som störningar i det organ som den berörda artären tar hand om.
Om artärens blockering är liten, orsakar otillräcklig syretillförsel smärta under ansträngning i området. Ofta lindras smärtan vid vila. Om artären är helt blockerad är smärtan svår och konstant. Smärtan känns även i vila. En blockering av artären leder till att vävnadsceller i blodkärlets område dör, det vill säga, går i nekros. En fullständig blockering uppstår vanligtvis om en blodpropp bildas i ett brustet kolesterolplack.
Olika artärers känslighet för att drabbas varierar, men de mest känsliga är kranskärlen. Kranskärlen löper längs hjärtmuskeln och förser själva hjärtmuskeln med blod. En partiell blockering orsakar bröstsmärta (kranskärlssjukdom) och en fullständig blockering kan orsaka hjärtinfarkt. Då går en del av hjärtmuskeln i nekros, det vill säga, vävnadsdöd.
Åderförkalkning utvecklas ofta också i hjärnartärerna. Då leder blockering av artärerna till stroke.
Förträngning av artärerna i underbenen orsakar claudicatio intermittens. I värsta fall, när en artär är helt blockerad, går foten i nekros.
Hur kan åderförkalkning förebyggas?
Livsstilsförändringar kan avsevärt minska risken för att utveckla artärsjukdom. Här är några viktiga åtgärder:
- Undvik rökning.
- Ät hälsosam kost.
- Minska intaget av mättat fett och föredra omättade vegetabiliska fetter.
- Ät fisk minst två gånger i veckan.
- Öka fiberintaget i din kost till minst 25–35 gram per dag.
- Ät rikligt med frukter och grönsaker.
- Minska saltintaget och använd kryddor och örter för smak.
- Öka fysisk aktivitet, inklusive både träning och vardagsmotion.
- Sträva efter att bibehålla eller nå en hälsosam vikt.
Symtom på åderförkalkning
Åderförkalkning kan vara asymtomatisk under lång tid, vilket gör det viktigt att regelbundet övervaka sin hälsa, särskilt kolesterolnivåerna. När symtom uppstår beror de på var i kroppen förträngningen sitter, och orsakas av syrebrist i området. Symtomen kan variera från smärta vid ansträngning till konstant smärta vid vila. Artärsjukdom kan leda till allvarliga sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och claudicatio intermittens.
Vid misstanke om sjukdom bör man söka läkare.
Vanliga frågor
Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. I Sverige är de ett betydande hälsoproblem, och en stor del av befolkningen lider av hjärt- och kärlsjukdomar någon gång under sitt liv.
Hjärt- och kärlsjukdomar behandlas med en kombination av läkemedel, livsstilsförändringar och vid behov kirurgiska ingrepp. Läkemedelsbehandlingen kan inkludera blodtrycksmediciner, kolesterolsänkande mediciner och mediciner som förhindrar blodkoagulering.
Tillståndet i blodkärlen undersöks ofta med ultraljud, vilket ger information om kärlens struktur och blodflöde. Mätning av blodtryck och blodprov som mäter kolesterol och andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar är också viktiga.
Det rekommenderas att friska vuxna mäter sitt kolesterol minst en gång vart femte år. Personer i riskgrupper och de som använder kolesterolmedicinering bör mäta sitt kolesterol oftare.
Förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar innefattar hälsosamma levnadsvanor: en balanserad kost, regelbunden motion, att sluta röka och en måttlig alkoholkonsumtion. Det är också viktigt att regelbundet kontrollera blodtryck, kolesterolvärden och blodsocker.
Kranskärlssjukdom diagnostiseras vanligtvis med ett belastningstest för hjärtat, EKG (elektrokardiogram) och blodprov som mäter hjärtmarkörer. Ibland kan även bilddiagnostiska undersökningar som ultraljud av hjärtat eller datortomografi användas.
Perifer artärsjukdom i nedre extremiteterna diagnostiseras vanligtvis genom en klinisk undersökning utförd av en läkare, samt olika diagnostiska tester. De vanligaste testerna är ankel-brachial index (ABI), som mäter blodtrycket i ankeln och armen, samt Doppler-ultraljud, som utvärderar blodflödet i artärerna. Vid behov kan även mer detaljerade bildtekniker som angiografi användas, för att ge en detaljerad bild av kärlens tillstånd.
Kolesterolmedicinering kan påbörjas när livsstilsförändringar inte är tillräckliga för att sänka höga kolesterolnivåer och personen har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
1490 kr
Hälsokontroll Total Plus ger dig en bred bild av din hälsa och inkluderar 35 värden som tillsammans bildar en omfattande nulägesanalys av de viktigaste värdena i din kropp.
Page
Vanliga frågor
Vanliga frågor och svar om att att göra en hälsokontroll via blodprov.
Page
Vitals hälsokontroller
Vitals hälsokontroller via blodprov låter dig få full koll på din egen hälsa.
Blog
Anna Jonasson “Hur MÅR jag egentligen?”
“Mycket vet – och känner vi själva, men att då och då få kroppens värden svart på vitt och råd av experter är intressant och tryggt istället för att.. just det – gissa!”
Artikel uppdaterad:
20 november 2024
