Kalcium är en elektrolyt och en mineral vars behov varierar med åldern. Tillräckliga nivåer av kalcium i blodet är essentiellt för god skelettstyrka, välfungerande muskler och nervsystem.
Vad består en hälsosam kost av?
En hälsosam kost kan komponeras på flera olika sätt; det finns ingen universell “perfekt” kost.
Kort om hälsosam kost
- En hälsosam kost kan komponeras på flera olika sätt.
- Det viktiga är att hitta en kost som passar ens livsstil, värderingar och smakpreferenser, samtidigt som den är näringsriktig och mångsidig.
- När majoriteten av kosten är av hög kvalitet, finns det utrymme för att ibland unna sig något extra.
Grunden för en hälsosam kost
Det finns många sätt att sätta ihop en hälsosam kost. Det är viktigt att kosthållningen tar hänsyn till individuella preferenser och värderingar samt att den är hållbar på lång sikt. En extremt lågkalorikost eller en svårgenomförbar diet bör undvikas. En balanserad kost kan också inkludera godsaker, förutsatt att grunden är näringsriktig.
Utöver en hälsosam kost är en regelbunden måltidsrytm och sunda levnadsvanor viktiga. En kombination av hälsosam mat, regelbunden motion, rökfrihet och måttlig alkoholkonsumtion främjar en god hälsa.
Se till att hungern inte blir för stark vid något tillfälle, så att det är lättare att hålla fast vid en regelbunden måltidsrytm. När man planerar kosten beaktas också praktiska aspekter; se till att det alltid finns hälsosamma ingredienser hemma för att förbereda mångsidiga måltider. Allt börjar faktiskt redan i affären, där valen görs.
Hur sätter man ihop en hälsosam kost på ett enkelt sätt?
Det finns några grundläggande principer för att sätta ihop en hälsosam kost. Att följa dessa principer skapar en stabil grund, men det finns också utrymme för flexibilitet i vardagen. De dagliga valen har störst betydelse för hälsan på lång sikt, och enstaka avvikelser från en hälsosam kost är inte avgörande. Tallriksmodellen är ett utmärkt verktyg för att planera enskilda måltider, både hemma och på restaurang.
Tips för en balanserad kost
- Ät rikligt med grönsaker, frukt och bär dagligen. Näringsrekommendationer föreslår minst ett halvt kilo (ca 5-6 nävar) per dag, men mer är bättre. Glöm inte tillagade grönsaker och baljväxter, och inkludera dem även i mellanmål!
- För att hålla dig mätt och belåten bör kosten också innehålla energirika livsmedel. Välj mjuka fetter som finns i nötter, frön, avokado, fet fisk och oljor som olivolja och rapsolja.
- Inkludera fullkornsprodukter och kvalitetsprotein i din kost. Förutom råg, korn, vete, ris och havre kan du även prova quinoa, bovete, hirs eller amarant. Fullkornsprodukter och grönsaker ger viktig fiber. Bra proteinkällor är fisk, kyckling, bönor, linser och tofu. Ät olika typer av fisk minst 2-3 gånger i veckan.
- Begränsa intaget av rött kött och bearbetade köttprodukter. Kött kan ersättas med växtbaserade proteinkällor. Kött innehåller dock viktiga näringsämnen som järn, vilket kan vara fördelaktigt vid järnbrist.
- Stöd skelettets hälsa genom att få i dig tillräckligt med D-vitamin och kalcium. Kontrollera din D-vitaminnivå enkelt med ett test via Vital.
- Drick vatten till måltiderna och undvik sockrade drycker och alkohol. Te och kaffe kan konsumeras med måtta.
- Undvik raffinerade spannmål och produkter med tillsatt socker.
- Håll en regelbunden måltidsrytm och undvik att bli för hungrig, vilket gör det lättare att följa dina kostvanor. Kom ihåg mellanmålen, men undvik också att småäta för mycket.
- Ät långsamt och njut av måltiderna för att undvika överätning och obehag som magbesvär.
Fördelar med en hälsosam kost
En hälsosam kost ger många hälsofördelar. Regelbunden och varierad mat ger stabil energi, förebygger trötthet, förbättrar koncentrationen och humöret. En balanserad kost stödjer också fysisk aktivitet och prestation på arbetet, samt bidrar till en bättre viktkontroll. Dessutom kan kosten påverka hudens, naglarnas och hårets hälsa.
Vilka sjukdomar kan en ohälsosam kost bidra till?
Kost och andra hälsosamma levnadsvanor (som motion, rökfrihet och måttlig alkoholkonsumtion) kan påverka risken för livsstilssjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Även om flera riskfaktorer bidrar till dessa sjukdomar, spelar en hälsosam kost en viktig roll i både förebyggandet och behandlingen.
Vanliga frågor
Hälsosam livsstil
För att börja springa från noll är det viktigt att lyssna på din kropp och gå fram i din egen takt. Börja med att gå och lägg gradvis till löpsteg. Till exempel kan du börja med att springa 1 minut och gå 2 minuter, upprepa detta under 20-30 minuter. Gradvis kan du förlänga löpdelarna och förkorta gångdelarna. Kom ihåg att dricka tillräckligt med vatten och äta hälsosamt för att stödja din kropps funktion och återhämtning.
För att lyckas med en livsstilsförändring, engagera dig långsiktigt i dina mål och skaffa ett stödnätverk som uppmuntrar och stöder dig längs vägen. Var flexibel och tillåt dig själv små misstag, men återvänd alltid till de mål du har satt upp. Använd till exempel Vitals hälsokontroll för att övervaka din hälsostatus och få konkret information om hur olika livsstilsförändringar påverkar din kropp. Denna information kan hjälpa dig att göra medvetna val och hålla motivationen uppe.
För att påbörja en livsstilsförändring, sätt tydliga och realistiska mål för dig själv. Små, konkreta steg hjälper dig att hålla motivationen uppe. Till exempel kan du börja med att öka mängden motion i din dagliga rutin eller gradvis förbättra din kost. Det är också viktigt att följa din framsteg så att du kan se hur förändringarna påverkar ditt välbefinnande.
Näring
Den rekommenderade dagliga dosen av olivolja är cirka 1-2 matskedar (15-30 ml). Den innehåller hälsosamma fetter, men det är viktigt att minnas att oljan även är rik på kalorier.
Kalcium är en naturligt förekommande mineral som finns i kons diet, såsom i foder och vatten. När kon äter mat som innehåller kalcium, absorberas det i kons blodomlopp och transporteras till mjölkkörtlarna, varifrån det utsöndras som en del av mjölken. Mjölkprodukter, såsom mjölk, ost och yoghurt, är välkända källor till kalcium i människans kost. Kalciumhalten i mjölken kan variera beroende på kons diet och hälsotillstånd.
Den rekommenderade mängden mejeriprodukter varierar beroende på ålder och livssituation, men en allmän rekommendation för vuxna är cirka 2-3 portioner per dag. En portion kan till exempel vara ett glas mjölk, en liten yoghurt eller en skiva ost.
Kolhydratintaget för diabetiker bör planeras individuellt tillsammans med en sakkunnig inom hälsovården. Det rekommenderas generellt att kolhydrater utgör cirka 45-60 % av det dagliga energiintaget, men mängden kan variera beroende på typen av diabetes och mål för behandling.
Intaget av kolhydrater för någon som vill gå ner i vikt beror på mål och individuella behov, men det rekommenderas generellt att minska kolhydraternas andel till cirka 30-50% av det dagliga energiintaget. Detta kan vara cirka 150-200 gram kolhydrater per dag i en kost med färre kalorier.
En vuxens genomsnittliga rekommendation för intag av kolhydrater är cirka 45-60 % av det dagliga energiintaget. Detta motsvarar cirka 225-325 gram kolhydrater per dag i en kost på 2000 kalorier.
Ett medelstort ägg, som väger ungefär 60 gram, innehåller i genomsnitt 7 gram protein. Proteinet i ägget är av hög kvalitet eftersom det innehåller alla essentiella aminosyror i rätt proportioner. Proteinet i ägget fördelas mellan äggvitan och äggulan, så det är fördelaktigt att äta hela ägget för proteinintaget.
Kaffe kan påverka vissa blodprovresultat, såsom blodsocker- och fettvärden. Det är rekommenderat att inte konsumera kaffe 9-12 timmar före blodprov för att få exakta resultat.
För stort fiberintag kan orsaka matsmältningsproblem såsom gaser, uppblåsthet och förstoppning. Vanligtvis kan över 70 gram fiber per dag vara för mycket för de flesta människor. Det är viktigt att gradvis öka mängden fiber i kosten och samtidigt säkerställa tillräckligt med vätskeintag så att kroppen hinner anpassa sig till förändringen.
Grunden för hälsosam kost är en mångsidig och balanserad diet som innehåller gott om grönsaker, frukter, fullkornsprodukter och proteinkällor som fisk, kyckling och baljväxter. Undvik överdriven konsumtion av socker och mättat fett. Regelbundna måltidsrytmer och måttliga portioner hjälper till att upprätthålla energibalansen och främjar långsiktig hälsa. Dessutom är det viktigt att lyssna på kroppens hunger- och mättnadssignaler och att njuta av måltiden utan brådska.
Att minska kolhydrater kan börja med att ersätta en del av spannmålsprodukterna, som bröd och pasta, med lågkolhydratalternativ som grönsaker och fullkornsprodukter. Det är också klokt att undvika sockerrika drycker och godis samt att föredra oprocessade livsmedel.
Laktosintolerans diagnostiseras med ett gentest som utförs som ett blodprov eller som ett prov från kindens slemhinna.
En vuxen människas dagliga proteinbehov beror på flera faktorer, såsom ålder, kön, vikt och fysisk aktivitet. Generellt rekommenderas att man får i sig cirka 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt per dag. Detta innebär till exempel att en person som väger 70 kilo bör få i sig cirka 84 gram protein per dag. Proteinbehovet kan dock vara högre för personer som är fysiskt aktiva eller äldre, där rekommendationen kan öka till upp till 1,4 gram per kilo kroppsvikt.
I en ketogen diet bör majoriteten av det dagliga energiintaget, cirka 70-80%, komma från fett. Detta innebär att en genomsnittlig vuxen som konsumerar cirka 2000 kalorier per dag bör inta ungefär 156-178 gram fett per dag.
Ketos börjar vanligtvis 2-4 dagar efter att intaget av kolhydrater har begränsats. Tecken på att ketos börjar kan inkludera förändringar i energinivåer, torrhet i munnen eller lätt huvudvärk, vilka är tecken på att kroppen övergår till att använda fett som energikälla.
Effekterna av FODMAP-dieten kan börja synas redan efter några dagar, men det rekommenderas vanligtvis att prova dieten i minst 3-6 veckor för att kunna bedöma dess effekter på magens funktion och symtom på ett omfattande sätt. Varje person reagerar individuellt på dieten, så för vissa kan effekterna börja kännas snabbare än för andra.
Att börja med keto kräver en betydande minskning av kolhydrater och en ökning av fett i kosten. Det är rekommenderat att planera måltiderna i förväg och se till att du får tillräckligt med protein och fiber. I början kan det vara till hjälp att noggrant följa intaget av makronäringsämnen. Det är också viktigt att dricka mycket vatten och upprätthålla en balans av elektrolyter.
I ketos kan viktnedgången börja snabbt, ofta redan under den första veckan. Hastigheten på viktnedgången beror på individuella faktorer som ursprungsvikt och kostens sammansättning. I ketos använder kroppen främst fett som energikälla, vilket kan främja effektiv viktminskning.
Behandling av laktosintolerans baseras på att undvika eller begränsa mängden laktos i kosten. Det finns ett brett utbud av laktosfria eller låglaktosprodukter tillgängliga. I vissa fall kan även preparat som innehåller laktasenzym användas för att hjälpa till att bryta ner laktos.
Vanlig komjölk innehåller ungefär 4-5 % laktos. Laktosinnehållet kan variera något beroende på typen av mjölk och behandlingsmetod.
Att sluta äta socker kräver ett medvetet beslut att undvika produkter med tillsatt socker. Börja med att läsa produktinformationen och undvik produkter med högt sockerinnehåll. Ersätt godis och söta snacks med hälsosammare alternativ, som frukt, nötter och yoghurt.
För att komma in i ketos måste man kraftigt minska intaget av kolhydrater, vanligtvis till under 50 gram per dag, och fokusera på högt intag av fett och måttligt intag av protein. Det är också rekommenderat att upprätthålla en regelbunden måltidsrytm och undvika sockerrika livsmedel och drycker.
Effekterna av laktos kan uppstå från 30 minuter till två timmar efter konsumtion. Varaktigheten och svårighetsgraden av symtomen beror på mängden konsumerad laktos och personens tolerans.
Fibrer främjar hälsan på flera sätt. De hjälper till att upprätthålla tarmhälsan genom att främja regelbunden tarmfunktion och kan hjälpa till att förebygga förstoppning. Fibrer saktar också ned upptaget av socker i blodomloppet, vilket hjälper till att kontrollera blodsockernivåerna och minska risken för typ 2-diabetes. Dessutom kan fibrer hjälpa till att sänka blodets kolesterolnivåer och därmed minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Det är säkert att vara i ketos i flera veckor eller till och med månader, förutsatt att kosten är välplanerad och balanserad. Det är viktigt att övervaka hälsotillståndet och vid behov konsultera en professionell inom vården, särskilt vid långvarig ketos.
En balanserad kost rik på vitaminer, mineraler och antioxidanter kan stödja fertiliteten. Särskilt folsyra, järn, zink och omega-3-fettsyror är viktiga för fertiliteten.
Det är viktigt för personer med diabetes att följa en balanserad kost som hjälper till att kontrollera blodsockernivåerna. Kosthållningen bör innehålla mycket fibrer, lite socker och mättat fett samt tillräckligt med protein. Regelbundenhet i måltider och mellanmål samt noggrann övervakning av mängden kolhydrater är också centrala faktorer för att balansera blodsockret.
För vuxna varierar den rekommenderade dagliga dosen av D-vitamin beroende på ålder, hudfärg, bostadsområde och årstid. Generellt rekommenderas 10 mikrogram per dag för unga och vuxna, och 20 mikrogram per dag för personer över 75 år. För gravida och ammande är rekommendationen 10 mikrogram per dag.
Övergången till ketos kan ske på några dagar, vanligtvis inom 2-4 dagar, när intaget av kolhydrater är begränsat till cirka 20-50 gram per dag. Detta kräver strikt dietföljd och kan variera individuellt.
Effekterna av en glutenfri diet kan börja synas redan efter några dagar, men fullständig lindring av symtomen kan ta flera veckor eller till och med månader. Detta beror på individens situation, såsom eventuell celiaki eller andra tarmsjukdomar. Det är viktigt att strikt följa en glutenfri diet och undvika dold gluten för att symtomen ska lindras så effektivt och snabbt som möjligt.
Konsumtionen av ägg per dag är inte strikt begränsad, men det rekommenderas allmänt att en frisk vuxen säkert kan äta ett ägg om dagen som en del av en varierad kost. Denna rekommendation baseras på mängden kolesterol i ägg och dess möjliga effekter på hjärthälsan.
Vuxna bör få 25–35 gram fiber dagligen. Denna mängd hjälper till att upprätthålla en hälsosam matsmältning och främjar den allmänna hälsan. Fiber kan fås från exempelvis fullkornsprodukter, frukter, grönsaker och baljväxter. Den genomsnittliga fiberintaget är cirka 20 gram per dag, så de flesta av oss skulle ha nytta av att öka fiberintaget i vår kost.
D-vitamintestet är för dig som vill få insikt i dina D-vitaminnivåer. Det är extra viktigt för oss nordbor att ha koll på nivåerna under det mörka höst- och vinterhalvåret. D-vitamin behövs för immunförsvar och förebyggande av osteoporos (benskörhet).
Jämför Hälsokontroll
Här nedan kan du välja vilka hälsokontroller du vill jämföra. Klicka på “jämför” för att enkelt få en överblick av vilka tester som ingår i respektive paket.
Individuella tester
Sätt ihop ett eget testpaket Här kan du skräddarsy en egen hälsokontroll genom att lägga till individuella tester LÄGG TILL ENSKILDA TEST TILL
Vitals hälsokontroller
Vitals hälsokontroller via blodprov låter dig få full koll på din egen hälsa.
Artikel uppdaterad:
3 september 2024