Hem / Artiklar / Paniksyndrom och panikattacker

Paniksyndrom och panikattacker

Innehållsförteckning

Paniksyndrom och panikattacker

Paniksyndrom, eller panikångest, är en form av ångestsyndrom där personen upplever återkommande, svåra ångestattacker, så kallade panikattacker. Dessa panikattacker börjar plötsligt och kan pågå från några minuter upp till maximalt en halvtimme.

Panikattacker uppstår oftast oväntat och utan en tydlig utlösande faktor, särskilt i början. Ibland kan dock vissa platser, såsom kollektivtrafik eller affärer, trigga attackerna. Detta kallas då för agorafobi, eller rädsla för offentliga platser. För paniksyndrom är det dock typiskt att åtminstone några av panikattackerna kommer oväntat.

Symtom på panikattacker

Symtomen på en panikattack innefattar en plötslig känsla av obehag eller skräck, ofta tillsammans med:

Hjärtklappning
Känsla av kvävning eller hyperventilering
Bröstsmärtor
Svettningar eller frossa
Darrningar
Torr mun
Domningar eller stickningar

Yrsel och en “overklig känsla” är också vanliga symtom vid panikattacker, liksom rädslan för döden eller för att tappa kontrollen.

Enstaka, tillfälliga panikattacker kan drabba vem som helst – de kan till och med uppkomma under natten. Du bör dock söka vård om du upplever återkommande panikattacker och om ditt vardagsliv påverkas, exempelvis genom att du börjar undvika vissa platser.

Människor som lider av paniksyndrom oroar sig ofta över att en ny panikattack ska inträffa, vilket skapar en ond cirkel av rädsla och självövervakning. Denna cirkel bidrar till att nya panikattacker kan uppstå. Nyckeln till att hantera paniksyndrom är att bryta detta mönster.

Ta kontroll över din livssituation

Paniksyndrom är relativt vanligt hos unga vuxna, och kvinnor drabbas oftare än män. Omkring tre till fyra procent av unga vuxna lider av panikattacker. Dessa uppkommer ofta i samband med livsförändringar eller krissituationer.

Återkommande panikattacker är ett tecken på extrem ångest, och då kan det vara bra att reflektera över sin livssituation. Paniksyndrom kan också utlösas av traumatiska eller ångestframkallande händelser från barndomen som aktiveras igen i vuxen ålder, till exempel i relationer.

Panikattacker och medicinering

Den mest effektiva behandlingen för panikattacker har visat sig vara en kombination av antidepressiva läkemedel (så kallade serotoninåterupptagshämmare) och psykoterapi. I vissa fall kan enbart psykoterapi vara tillräckligt. Lugnande mediciner, såsom bensodiazepiner, rekommenderas inte som förstahandsval vid behandling av paniksyndrom, då de kan leda till beroende vid långvarig användning.

Panikattacker och terapi

I kognitiv psykoterapi lär sig personen tekniker för att hantera ångest genom avslappningsövningar och att gradvis lugna sig själv samt sätta saker i perspektiv. Kraven på sig själv kan också bli mindre strikta.

Panikattacker och mindfulness

Vid egenvård av paniksyndrom kan mindfulness-program och andra avslappningsövningar användas, men det är också viktigt att sluta ställa för höga krav på sig själv. Om livet innehåller många utmaningar eller om man drabbas av sorg, är det normalt att känna sig ångestfylld eller nedstämd. Det tar tid att återhämta sig från livets prövningar, och ibland behöver vi stöd från andra.

Många som lider av paniksyndrom oroar sig för att de egentligen har någon allvarlig fysisk sjukdom som orsakar attackerna. Därför är det viktigt att söka vård i ett tidigt skede, så att en läkare kan utesluta fysiska sjukdomar, vilket ofta kan lugna.

Hjälp vid paniksyndrom

Även om en panikattack kan skapa en intensiv rädsla för att dö, är panik i verkligheten bara en känsla som går över och inte hotar livet. Om du har symtom på paniksyndrom och upplever panikattacker, tveka inte att söka hjälp hos en psykiater.

Vanliga frågor

Ångest kan minskas genom att utöva avslappningstekniker, såsom djupandning, meditation eller yoga. Regelbunden motion och hälsosamma levnadsvanor, såsom en balanserad kost och tillräcklig sömn, är också viktiga. Det är bra att också undvika användning av rusmedel och lära sig att identifiera och hantera stressiga situationer mer effektivt.

Behandling av ångest innefattar ofta terapi, såsom kognitiv beteendeterapi, som hjälper till att förstå och hantera ångestframkallande tankar och beteendemönster. Medicinering, såsom antidepressiva medel eller ångestdämpande läkemedel, kan också vara en del av behandlingen. Dessutom kan livsstilsförändringar, såsom regelbunden motion, tillräcklig sömn och en hälsosam kost, hjälpa till att hantera symtomen på ångest.

När du vill hjälpa en deprimerad person som inte vill ha hjälp är det viktigt att visa empati och förståelse. Var närvarande och lyssna utan att döma. Du kan också diskret erbjuda information och resurser om depression och uppmuntra personen att prata med en professionell. Kom ihåg att tvång kan ha motsatt effekt, så respektera personens önskemål och ha tålamod.

Det är av orsak att uppsöka läkare om symtomen på ångest är kraftiga, långvariga eller stör det dagliga livet. Om ångesten orsakar depression, självmordstankar eller om självhjälpsmetoder inte ger lindring, är det viktigt att söka professionell hjälp. Läkaren kan bedöma situationen och vid behov hänvisa till vidare behandling, såsom terapi eller medicinering.

Återhämtningen från depression är individuell och kan ta tid. En effektiv behandlingsplan, som är anpassad efter personens behov, är avgörande. Behandlingen kan inkludera terapi, medicinering och stödgrupper. Det är viktigt att engagera sig i behandlingen och samarbeta med vårdpersonal. Det är också viktigt att upprätthålla en hälsosam livsstil och söka stöd från närstående.

Behandling av depression innefattar ofta en kombination av psykoterapi, medicinering och livsstilsförändringar. I psykoterapi kan kognitiv beteendeterapi användas för att ändra negativa tankemönster. Medicinering kan inkludera antidepressiva medel som balanserar kemikalier i hjärnan. Dessutom är regelbunden motion, en hälsosam kost och tillräckligt med sömn viktiga delar av behandlingen.

Ångest kan visa många olika symtom, såsom konstant oro, rädsla eller panikattacker. Fysiska symtom kan inkludera hjärtklappning, svettningar, magbesvär eller muskelspänningar. Ångest kan också påverka sömnkvaliteten och koncentrationsförmågan, och det kan göra vardagliga uppgifter överväldigande.

Diagnosen av depression baseras vanligtvis på en intervju utförd av en läkare och eventuella fysiska undersökningar för att utesluta andra sjukdomar. Läkaren bedömer symtomens varaktighet, allvar och påverkan på personens dagliga liv. Diagnosen kan ställas av en allmänläkare eller en specialist inom mentalvården, såsom en psykiater eller psykolog.

Depression uttrycker sig ofta som en sänkning av humöret, förlust av intresse för trevliga aktiviteter, sömnstörningar, förändringar i aptiten, trötthet och koncentrationssvårigheter. Vissa kan också ha självmordstankar eller -beteende. Symtomen kan variera från milda till svåra och kan påverka personens arbetsförmåga och sociala relationer avsevärt.

Motion främjar den psykiska hälsan på många sätt. Den frigör stresslindrande hormoner, såsom endorfiner, som kan förbättra humöret och minska ångest och depression. Regelbunden motion förbättrar också sömnkvaliteten, vilket är viktigt för den mentala hälsan, och ökar självkänsla och självförtroende