Hem / Artiklar / Bakteriell vaginos – Symtom, behandling och allmän information

Bakteriell vaginos – Symtom, behandling och allmän information

Kort om bakteriell vaginos

Bakteriell vaginos är lika vanlig som svampinfektion i underlivet.
Det är inte en könssjukdom, men risken att drabbas ökar med flera sexuella partners.
Symtomen på bakteriell vaginos kan lätt förväxlas med symtom på svampinfektion i underlivet och könssjukdomar.

Innehållsförteckning

Vad är bakteriell vaginos?

Vid bakteriell vaginos ersätts de nyttiga laktobacillerna i slidan av skadliga bakterier som trivs i syrefattiga miljöer. Detta leder till en kraftig ökning av antalet bakterier i slidan, vilket kan skapa en inflammatorisk miljö. Även om tillståndet inte är en könssjukdom, kan risken att drabbas öka med antalet sexuella partners. Andra faktorer som kan öka risken är användning av kopparspiral och rökning.

Symtom på bakteriell vaginos

Det mest karakteristiska symtomet är riklig och illaluktande flytning, ofta mjölkaktig eller gråaktig. Flytningens lukt påminner om fisk och kan förvärras efter samlag. Andra symtom kan inkludera lätt klåda och sveda, men många drabbade upplever inga symtom alls. I sådana fall kan tillståndet upptäckas av en slump vid exempelvis ett cellprov. Om tillståndet är helt symtomfritt behöver det inte behandlas.

Vaginal svampinfektion skiljer sig från bakteriell vaginos genom att flytningen i bakteriell vaginos har en obehaglig lukt. I bakteriell vaginos är flytningen rinnande och i svampinfektion klumpig. Dessutom är klåda och sveda inte särskilt vanligt i bakteriell vaginos, eller så är det mildt. I vaginal svampinfektion kan klåda och sveda vara intensivt.

Behandling av bakteriell vaginos (egenvård och medicinering)

Bakteriell vaginos kan läka av sig själv eller med egenvård. Om symtomen är milda eller om du vill förhindra att symtomen återkommer, bör du följa dessa råd:

Upprätthåll god intimhygien, men undvik överdriven tvättning.
Undvik att använda tvål och andra rengöringsprodukter direkt på underlivet.
För lokal behandling kan du använda laktobacillpreparat från apoteket, som finns i form av stolpiller eller gel.
C-vitaminbaserade vaginalkapslar kan också vara till hjälp.

Om symtomen på bakteriell vaginos inte lindras med egenvård, kan tillståndet behandlas med mediciner. Det kan behandlas antingen med antibiotika som tas oralt eller med lokala antibiotiska krämer eller vaginala suppositorier. Om du är gravid behandlas bakteriell vaginos med lokal behandling. Behandling av sexpartner är inte nödvändig i samband med denna infektion.

Bakteriell vaginos bör behandlas så snart som möjligt. Bakteriell vaginos är inte farlig i sig, men om den inte behandlas korrekt kan symtomen förvärras. Dessutom kan obehandlad bakteriell vaginos öka risken för andra gynekologiska infektioner.

När bör du söka läkarvård på grund av bakteriell vaginos?

Om du upplever symtom på bakteriell vaginos för första gången, eller om besväret fortsätter eller återkommer ofta, bör du kontakta en läkare. Om du är gravid och upplever andra symtom som inte är relaterade till bakteriell vaginos, såsom feber, svårigheter att urinera eller smärta i nedre delen av magen, bör du också kontakta en läkare. Om du misstänker en könssjukdom eller om din partner har symtom, är det också lämpligt att söka läkarvård.

Vanliga frågor

Förebyggande av bakteriell vaginos innefattar att upprätthålla hälsosamma livsstilsvanor och skydda slidans normala bakterieflora. Undvik överdriven tvätt av intimområdet med tvål, använd luftiga underkläder och undvik douching. En balanserad kost och användning av probiotika kan också hjälpa till att upprätthålla en hälsosam vaginal mikroflora.

En svampinfektion anses vara över när symtom som klåda, brännande känsla och onormal flytning helt har försvunnit. Fullständigt försvinnande av symtomen kan ta allt från några dagar till en vecka efter behandlingens början. Om symtomen fortsätter trots behandling, är det rekommenderat att kontakta en läkare.

Behandling av bakteriell vaginos involverar användning av antibiotika, som kan tas antingen oralt eller lokalt som krämer eller vaginala suppositorier som placeras i slidan. Behandlingens längd och preparat ordineras individuellt. Det är viktigt att följa läkarens instruktioner och använda medicinerna enligt anvisningarna, även om symtomen försvinner innan behandlingen är avslutad.

En svampinfektion kan utvecklas när den normala mikrofloran i slidan störs, till exempel på grund av antibiotikabehandling, graviditet, diabetes mellitus eller ett försvagat immunförsvar. Även tajta kläder och överdriven hygien kan främja utvecklingen av en svampinfektion.

Varaktigheten av en svampinfektion varierar individuellt. Utan behandling kan symtomen fortsätta under en lång tid, men med lämplig behandling, såsom antifungala krämer eller tabletter, kan symtomen lindras inom några dagar. I vissa fall kan symtomen återkomma, varför det är rekommenderat att konsultera en läkare.

Östrogennivåer mäts vanligtvis med ett blodprov som tas på ett laboratorium. Testet mäter mängden östrogen i blodet och resultaten hjälper till att bedöma hormonbalansen och diagnostisera eventuella hormonella störningar.

En svampinfektion behandlas vanligtvis med lokala svampmedel, såsom krämer eller vaginala suppositorier som innehåller till exempel clotrimazol eller fluconazol. I svårare eller återkommande fall kan orala svampmedel användas. Det är viktigt att följa läkarens instruktioner och behandlingsplan.

Bakteriell vaginos diagnostiseras vanligtvis baserat på symtom och bekräftas med laboratorietester. Läkaren kan ta ett prov från slemhinnan i slidan, som undersöks under mikroskop för att upptäcka onormal bakterietillväxt. Dessutom kan ett pH-test utföras eftersom pH-värdet i slidan ofta är högre vid bakteriell vaginos.

Diagnosen av endometrios sker vanligtvis genom flera olika metoder. Först utför läkaren en gynekologisk undersökning och diskuterar symtomen. Ultraljud är en vanlig metod för att upptäcka eventuella endometriosfickor. Om misstankarna bekräftas kan en laparoskopi utföras, vilket är ett kirurgiskt ingrepp där en liten kamera förs in i bukhålan för att undersöka förekomsten av endometrios. Ibland kan även magnetkameraundersökning användas. Diagnosen bekräftas ofta med ett vävnadsprov, det vill säga en biopsi.

Östrogen påverkar på många sätt, såsom att främja utvecklingen av kvinnliga könsegenskaper, reglera menstruationscykeln och stödja benhälsan. Det påverkar också humör och kognitiva funktioner samt hjälper till att upprätthålla hudens och hårets hälsa.

Östrogennivåer kan naturligt ökas med livsmedel som innehåller fytoöstrogener, såsom linfrön, sojaprodukter och nötter. Fysisk aktivitet och att upprätthålla en hälsosam vikt kan också hjälpa till att bibehålla östrogennivåer. I vissa fall kan hormonersättningsterapi användas, men detta kräver medicinsk bedömning och uppföljning

Effekterna av hormonersättningsbehandling kan börja kännas redan efter några veckor från behandlingens start, men de fullständiga effekterna uppnås vanligtvis inom några månader. Svarstiden kan variera individuellt beroende på de symtom som behandlas och den använda behandlingsformen.

En svampinfektion diagnostiseras vanligtvis baserat på symtom såsom klåda, brännande känsla och vit, klumpig flytning. Läkaren kan också ta ett prov från det vaginala sekretet och undersöka det under mikroskop eller skicka det för odling för att bekräfta jästsvampsdiagnosen.