Ätstörningar

Kort om ätstörningar

Vad är en ätstörning?

Ätstörningar är allvarliga psykiska tillstånd som påverkar en persons relation till mat, kropp och självkänsla. De kännetecknas av ett osunt förhållande till matintag, viktkontroll och kroppsbild, vilket kan leda till både fysiska och psykiska komplikationer. Ätstörningar drabbar människor i alla åldrar, kön och bakgrunder – men är vanligast bland unga kvinnor.

Vanliga typer av ätstörningar – Lista

Anorexia nervosa (Anorexi)

Personer med anorexi begränsar sitt matintag kraftigt, har en intensiv rädsla för att gå upp i vikt och uppfattar ofta sin kropp som större än den är. Detta leder ofta till kraftig undervikt och allvarliga hälsoproblem.

Bulimia nervosa (Bulimi)

Bulimi innebär återkommande episoder av hetsätning följt av kompensatoriska beteenden, som att kräkas, fasta eller träna överdrivet mycket. Trots att vikten ofta är normal kan sjukdomen ha allvarliga medicinska konsekvenser.

Hetsätningsstörning (Binge Eating Disorder)

Vid hetsätningsstörning äter personen stora mängder mat på kort tid och upplever en förlust av kontroll. Till skillnad från bulimi kompenserar man inte för ätandet, vilket ofta leder till övervikt och skamkänslor.

OSFED (Other Specified Feeding or Eating Disorder)

Detta är en samling diagnoser där personen visar tecken på en ätstörning men inte uppfyller alla kriterier för anorexi, bulimi eller hetsätningsstörning. Det kan vara lika allvarligt och kräver behandling.

ARFID (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder)

ARFID innebär att personen undviker vissa livsmedel eller äter mycket begränsade mängder, men inte på grund av kroppsuppfattning. Det kan bero på sensoriska upplevelser, rädsla för att kvävas eller kräkas, eller helt enkelt bristande intresse för mat. Tillståndet leder ofta till näringsbrist och påverkar vardagen.

Det finns också andra former av ätstörningar, till exempel atypiska varianter och bredare problem relaterade till ätande och kroppsbild.

Vad orsakar ätstörningar?

Det finns ingen enkel orsak till ätstörningar. Det handlar ofta om en kombination av:

Förekomst av ätstörningar

Ätstörningar förekommer över hela världen och i alla samhällsskikt. I Sverige beräknas omkring 190 000 personer lida av någon form av ätstörning. Mörkertalet är stort eftersom många inte söker hjälp. Även om störningarna är vanligast hos kvinnor, ökar antalet fall bland män och icke-binära.

Hur kan man se om någon har en ätstörning?

Det kan vara svårt att veta om någon har en ätstörning eller inte. Nedan är en lista på symtom som kan leda till en ätstörning samt ofta är vanliga hos personer med en ätstörning.

Att stå nära någon med ätstörning kan vara svårt och frustrerande. Kunskap, tålamod och stöd från vården är viktiga verktyg för att hjälpa både den drabbade och närstående att hantera situationen.

Samsjuklighet vid ätstörningar

Många med ätstörningar lider även av andra psykiska tillstånd. Det är vanligt med samsjuklighet, vilket kan göra behandlingen mer komplex. Att identifiera och behandla dessa tillstånd samtidigt är ofta avgörande för tillfrisknandet.

Exempelvis på vanliga tillstånd vid samsjuklighet:

Stöd och hjälp vid ätstörningar

Det är aldrig för tidigt – eller för sent – att söka hjälp för en ätstörning. Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto bättre är prognosen. Vänd dig till vårdcentral, elevhälsa, ungdomsmottagning eller specialiserade ätstörningskliniker.

Lyckligtvis finns det effektiv behandling för ätstörningar. En bra behandling inkluderar tvärvetenskapligt samarbete med fokus på både den psykiska och fysiska hälsan. Fokus ligger både på att minska symtom på ätstörningen och på att justera ätbeteendet, samtidigt som man arbetar med psykologiska aspekter. Under behandlingen utvärderas även andra samtidiga fysiska och psykiska symtom, som behandlas vid behov.

Vanliga frågor

Ångest kan minskas genom att utöva avslappningstekniker, såsom djupandning, meditation eller yoga. Regelbunden motion och hälsosamma levnadsvanor, såsom en balanserad kost och tillräcklig sömn, är också viktiga. Det är bra att också undvika användning av rusmedel och lära sig att identifiera och hantera stressiga situationer mer effektivt.

Behandling av ångest innefattar ofta terapi, såsom kognitiv beteendeterapi, som hjälper till att förstå och hantera ångestframkallande tankar och beteendemönster. Medicinering, såsom antidepressiva medel eller ångestdämpande läkemedel, kan också vara en del av behandlingen. Dessutom kan livsstilsförändringar, såsom regelbunden motion, tillräcklig sömn och en hälsosam kost, hjälpa till att hantera symtomen på ångest.

När du vill hjälpa en deprimerad person som inte vill ha hjälp är det viktigt att visa empati och förståelse. Var närvarande och lyssna utan att döma. Du kan också diskret erbjuda information och resurser om depression och uppmuntra personen att prata med en professionell. Kom ihåg att tvång kan ha motsatt effekt, så respektera personens önskemål och ha tålamod.

Det är av orsak att uppsöka läkare om symtomen på ångest är kraftiga, långvariga eller stör det dagliga livet. Om ångesten orsakar depression, självmordstankar eller om självhjälpsmetoder inte ger lindring, är det viktigt att söka professionell hjälp. Läkaren kan bedöma situationen och vid behov hänvisa till vidare behandling, såsom terapi eller medicinering.

Återhämtningen från depression är individuell och kan ta tid. En effektiv behandlingsplan, som är anpassad efter personens behov, är avgörande. Behandlingen kan inkludera terapi, medicinering och stödgrupper. Det är viktigt att engagera sig i behandlingen och samarbeta med vårdpersonal. Det är också viktigt att upprätthålla en hälsosam livsstil och söka stöd från närstående.

Behandling av depression innefattar ofta en kombination av psykoterapi, medicinering och livsstilsförändringar. I psykoterapi kan kognitiv beteendeterapi användas för att ändra negativa tankemönster. Medicinering kan inkludera antidepressiva medel som balanserar kemikalier i hjärnan. Dessutom är regelbunden motion, en hälsosam kost och tillräckligt med sömn viktiga delar av behandlingen.

Ångest kan visa många olika symtom, såsom konstant oro, rädsla eller panikattacker. Fysiska symtom kan inkludera hjärtklappning, svettningar, magbesvär eller muskelspänningar. Ångest kan också påverka sömnkvaliteten och koncentrationsförmågan, och det kan göra vardagliga uppgifter överväldigande.

Diagnosen av depression baseras vanligtvis på en intervju utförd av en läkare och eventuella fysiska undersökningar för att utesluta andra sjukdomar. Läkaren bedömer symtomens varaktighet, allvar och påverkan på personens dagliga liv. Diagnosen kan ställas av en allmänläkare eller en specialist inom mentalvården, såsom en psykiater eller psykolog.

Depression uttrycker sig ofta som en sänkning av humöret, förlust av intresse för trevliga aktiviteter, sömnstörningar, förändringar i aptiten, trötthet och koncentrationssvårigheter. Vissa kan också ha självmordstankar eller -beteende. Symtomen kan variera från milda till svåra och kan påverka personens arbetsförmåga och sociala relationer avsevärt.

Motion främjar den psykiska hälsan på många sätt. Den frigör stresslindrande hormoner, såsom endorfiner, som kan förbättra humöret och minska ångest och depression. Regelbunden motion förbättrar också sömnkvaliteten, vilket är viktigt för den mentala hälsan, och ökar självkänsla och självförtroende

Läs mer om ämnet

Vital är en del av vårdkoncernen Meliva AB

Vitals hälsokontroller är förebyggande och ger inget direkt svar på om du är frisk eller sjuk. När ett provsvar visar sig vara utanför referensvärde kan du bli rekommenderad av våra läkare att kontakta din ordinarie vårdcentral för vidare utredning.

Om du bor i Stockholm, Uppsala eller Göteborg kan du vända dig till någon av Melivas vårdcentraler. Vid behov av receptförnyelse eller digital lättakut kan du vända dig till Melivas digitala klinik. Klicka här för att läsa mer.

Meliva
Gå till varukorgen: : 0 kr

Enkelt

Tydlig och enkel resultatrapport. Det ska vara enkelt att få kunskap om sin hälsa.

Hög kvalitet

Tillförlitliga mätningar via ackrediterade laboratorium. Läkarkommentar ingår alltid.

Trovärdigt

Vital är en del av Meliva AB, som i sin tur ingår i Mehiläinen Oy, Finlands största privata vård- och omsorgskoncern.

Säkert

Din integritet är viktig för oss. All data lagras och behandlas enligt GDPR.